Betande djur ger rik natur

Betande djur i hagmarker gör landskapet rikt på värdefulla växter, insekter och fåglar. En betad hage kan innehålla så många som 40 olika arter per kvadratmeter. Det är värdefullt i sig, men bidrar även till att göra naturen mer robust för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar. 

Betande djur i naturbetesmarker är helt avgörande för att hålla stora delar av vårt landskap öppet.  Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av naturbetesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra. Utrotningen av arter är idag en av mänsklighetens stora hot.

Naturbetesmarker är dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Alternativet till betande djur är därför ofta att marken lämnas att växa igen. Om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap finns ett behov av att öka betandet på obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betesdjur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Eftersom vi importerar mycket kött och långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, betyder det att merparten av köttet som konsumeras inte alls bidrar till miljömålet. 

Så gör betande djur skillnad 

På en betad mark tar ingen växt överhanden eftersom de ständigt betas ner och många arter kan därför samsas på en liten yta. De betande djuren sprider runt frön och trampar upp bar jord där nya frön kan gro. Dessa växter är anpassade för naturbetesmarker och slåtterängar, men blir lätt utkonkurrerade i andra miljöer.  

Markerna ger också foder till djuren utan vare sig jordbearbetning, sådd eller gödsling, och fodret skördas direkt av betande djur utan användning av dieselslukande maskiner. Djuren kan dessutom beta på steniga och otillgängliga platser där varken lien eller gräsklipparen kommer åt. Och deras dynga är föda för många insekter. 

Arter beroende av öppna landskap 

Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. I Sverige är, enligt Artdatabanken 2020, 4 746 svenska arter rödlistade, vilket motsvarar nästan 22 procent av de bedömda arterna. I Sverige är igenvuxna landskap och avverkning av värdefull skog de största hoten mot dessa arter. 

Bland kärlväxter så som blomväxter, gräs, buskar och träd sker den mest negativa utvecklingen hos arter knutna till naturbetesmarker det gäller även vissa arter av fjärilar och skalbaggar. 

Därför klarar vi oss inte utan biologisk mångfald 

Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning, och pollinering. Dessutom utnyttjar vi idag bara en bråkdel av alla jordens arter för mat, råvaror eller medicin. Rimligen finns tusentals arter som vi skulle kunna ha direkt nytta av, men vars betydelse eller existens vi ännu inte känner till. 

En hög artrikedom har dessutom visat sig göra ekosystemen mindre sårbara vilket ökar deras förmåga att klara av plötsliga förändringar i miljön. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar med extremare väder. 

Varför minskar naturbetesmarkerna? 

Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer som finns i Sverige. 1900-talets omvandling av jordbruket har inneburit att endast mindre rester återstår av all naturbetesmark som nyttjades förr. En orsak till utvecklingen är jordbrukets modernisering och krav på produktivitet, vilket i viss mån gjort naturbetesmarkerna ekonomiskt olönsamma för lantbrukaren. Särskilt drabbade är skogsbygderna där många av de hotade arterna finns. Det grundläggande problemet är att det idag ofta är ekonomiskt ofördelaktigt att leva på landsbygden och helt eller delvis ägna sig åt jordbruk med inriktning mot att gynna natur- och kulturvärden. För att vända den utvecklingen behöver mycket i landsbygdspolitiken förändras. 

Stöd arbetet för ett hållbart jordbruk!

Med din gåva kan vi kämpa för politiska satsningar på ekologiskt jordbruk och du bidrar till friska ekosystem, naturbetesmarker och ängar.

Ge en gåva
Bli först att gilla!