Amazonas: Nya hot mot gummitapparnas regnskog

– Jag lärde mig när jag var sex år gammal och bodde hos morfar, berättar Igelcy Alves Dias. 

Hon tappar fortfarande latex från gummiträden runt huset, men hon säljer inte för industriellt bruk som hennes morfar gjorde. Tillsammans med andra kvinnor i byn Maguary vid Tapajós-flodens strand i Amazonas färgar hon gummit. Därefter tillverkar kvinnorna väskor, sandaler och små leksaksdjur som de säljer till turister. 

– Ingen lever uteslutande av gummi, utan av en mix av det som regnskogen erbjuder, inklusive jakt, fiske och virke, förklarar Atanagildo de Deus Matos på gummitapparnas nationella organisation Conselho Nacional dos Povos Extractivistas (CNS).

För att spegla denna mångfald representerar CNS sedan 2009 inte bara gummitappare utan alla former av ”extraktivister”, det vill säga alla grupper av människor som använder en rad olika skogsprodukter (non-timber products) utan att avverka skog eller påverka naturen negativt. Det kan till exempel handla om skogsjordbrukare, biodlare, de som skördar paranötter, açaí och andra bär, frukter och fröer, de som tillverkar piassava-kvastar och de som samlar medicinalväxter. 

Igelcy Alves Dias och hennes familj lever inom naturreservatet Floresta Nacional Tapajós, mer än 5 000 kvadratkilometer regnskog skyddad av federal lag sedan 1974. Området är en välkänd förebild i hela Latinamerika när det gäller hållbar utvinning, forskning och bevarande av den biologiska mångfalden. Här finns fortfarande spindelapor, jaguarer, myrslokar och många andra arter som hotas av utrotning utanför reservaten. För att fälla ett träd inom reservatet måste man ansöka om tillstånd hos den federala miljömyndigheten ICMBio. För att få flytta hit måste man gifta sig med någon som redan bor här.

Inom Flona Tapajós lever tre urfolkssamhällen av etniciteten Munduruku och ytterligare nästan tusen familjer som lever av det skogen ger samt ekoturism. 2017 besökte mer än 42 000 turister och forskare det här reservatet. 

Som ett resultat av gummitapparen Chico Mendes och CNS kamp sedan 1980-talet är idag 13 procent av Amazonas regnskog skyddat av reservat för kollektivt bruk, liknande Flona Tapajós. 

– Det bästa vi gjorde var att skapa kollektiva territorier, säger Atanagildo de Deus Matos på CNS. De har ett kraftfullt juridiskt skydd och de stimulerar ett kollektivt tänkande och produktion. Hade vi gått med på att skapa nybosättningar med individuellt ägande, som i jordreformen, skulle regnskogen inte finnas mer. 

CNS har under åren arbetat för att regeringen ska skapa nya reservat och hållbara livsförutsättningar för de som bor där. Men regeringen Bolsonaros politik att öppna Amazonas för exploatering hotar nu även reservaten. 

– Bolsonaro sa redan under valkampanjen att han inte skulle skapa några nya reservat, så det visste vi, säger CNS ordförande Joaquim Belo Correia. Nu får vi söka stöd inom kongressen, federala Åklagarmyndigheten och Högsta domstolen för att skydda de reservat som finns. Endast kongressen kan upphäva extraktivisternas reservat eller de skyddade nationella skogarna, och det krävs två tredjedelars majoritet.

Regeringen säger att den ska se över reservatets gränser och typ av skydd. På sociala medier cirkulerar en lista där bland annat byn Maguary skulle exkluderas ur Flona Tapajós. Igelcys man, Arimar Feitosa Rodríges, har sett listan och är upprörd: 

– Vi förbereder oss på att protestera och spärra av vägen här ovanför reservatet, där långtradarna fraktar soja från Mato Grosso till hamnen i Santarem… 

– Svårigheten med extraktivism är att ingen ser – eller att regeringen inte ser – vad vi producerar, säger Atanagildo de Deus Matos på CNS. Sedan militärdiktaturens tid har det varit viktigt att avverka för att visa att man använder marken! 

Den federala miljömyndigheten ICMBio och dess parhäst Ibama ligger lågt i väntan på regeringens nästa drag. 

– Vi får inte längre prata med journalister utan tillstånd från miljöministeriet, säger en högre tjänsteman på ICMBios kontor i Santarém, anonymt. Delar av vår budget är blockerad sedan årets början. Pensionsavgångar ersätts inte, personalstyrkan minskar. Regeringen tillsätter militärer som chefer för regionala Ibama-kontor, men än så länge är vi utan chef här. 

– Om kontrollen var bristfällig sedan tidigare, så har den blivit ännu sämre nu, säger Pablo Carrasco som representerar CNS i Santarém, där Ibamas många fordon står stilla i det enorma garaget. 

Ibama får till exempel inte längre förstöra illegala avverkares utrustning. Tvärtom: i delstaten Rondônia gick illegala avverkare till attack och satte eld på Ibamas fordon, och myndigheten ställde in sina kontroller med hänvisning till bristande säkerhet. 

I en intervju med BBC Brasil kritiserar den nuvarande miljöministern, juristen Ricardo Salles, tidigare regeringars strategi att skydda regnskogen genom att skapa reservat. Han säger att Amazonas bara kan bevaras genom att skapa ”kapitalistiska lösningar” som ger ekonomisk dynamik till regionen och de 20 miljoner människor som lever där. 

– Det har aldrig hänt förut, en miljöminister som positionerar sig mot regnskogens bevarande! utbrister Luis Donisete, chef för forsknings- och urfolksinstitutet Iepé. Regeringen ser bara Amazonas som en källa till råvaror för export: trä, guld och andra mineraler. Den gör inga ansträngningar att värdesätta den biologiska mångfalden och skapa hållbar produktion, som bevarar regnskogen. 

– Tendensen är att situationen förvärras ytterligare under de kommande månaderna, för trots den internationella kritiken verkar inte regeringen tänka om. Bara när produkterna från den brasilianska exportindustrin börjar känna av motstånd på den internationella marknaden kan vi förvänta oss någon förändring i regeringens ståndpunkt, säger Luis Donisete. 

Text: Lena Zetterström 

Denna artikel publicerades 19 december 2019