Soja – allt du behöver veta

Soja är den proteinrika ärtväxten som blev en av världens mest odlade grödor, för proteinrikt foder åt kyckling och odlad lax i livsmedelsindustrin och som högvärdigt protein för vegetarianer och klimatvänner. Men den intensivt odlade sojan har en rad negativa effekter på miljö och klimat. Så är sojan en miljöbov eller en klimatvän? Naturskyddsföreningen ger dig svaren!

Vad är soja?

Soja är en gröda som tillhör familjen ärtväxter och härstammar från Ostasien, där den odlats i tusentals år. Sojabönan är ovanligt rik på högvärdigt protein och olja, och har därför börjat användas som djurfoder inom livsmedelsindustrin. Soja är numera en av världens mest odlade grödor, efter andra vanliga grödor som majs, vete och ris.

Soja i dess olika former är också den gröda som det handlas mest med i världen. Brasilien är världens största producent av soja, följt av USA och Argentina. Tillsammans står de tre länderna för omkring 90 procent av världsproduktionen. Brasilien är den största exportören av soja till EU.

Vad används soja till?

Den mesta sojan, ungefär 75–80 procent, används som djurfoder inom livsmedelsindustrin . Sojan är särskilt viktig som foder för produktion av kyckling och ägg, men används även för fläsk, nötkött, mjölk och odlad fisk. Bara en liten del av sojan konsumeras direkt av oss människor.

I Sverige är användningen av soja i fodret störst i kyckling- och äggproduktionen. Kyckling är också det köttslag som ökat mest på marknaden.

Av soja gör man också sojaolja, som är världens näst mest använda vegetabiliska olja efter palmoljan. Sojaoljan används i livsmedel, i foder och för att framställa biodiesel, tvål och kosmetika.

Vad är problemet med soja?

Konsumtionen av kött ökar i världen, och det har gjort att även efterfrågan på soja som proteinrikt foder i livsmedelsindustrin har ökat kraftigt.

De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja tiofaldigats och man tror att sojaarealen kommer att fördubblas till år 2050.

Den stora efterfrågan på soja har lett till en rad negativa effekter för både miljö och mänskliga rättigheter i de länder där sojan odlas, inte minst i Amazonasområdet. Här är några exempel på sojans negativa miljöpåverkan:

  • Skövling av regnskog och annan värdefull natur. Odling av soja är, tillsammans med produktionen av nötkött, en av de största orsakerna till skövlingen av regnskogen i Amazonas och Cerradon, den artrika trädklädda savannen i Brasilien. Globalt sett står expansion av jordbruksmark för att producera soja, nötkött och palmolja för två tredjedelar av den tropiska avskogningen. Enbart Sveriges konsumtion av soja, palmolja, nötkött och kaffe orsakar avskogning motsvarande 3 000 hektar tropisk skog varje år.
  • Markkonflikter och brott mot mänskliga rättigheter.
    Sojaodlingarna är ofta extremt storskaliga och har lett till att markägandet koncentrerats till ett fåtal personer. De som tidigare använt marken hållbart, ofta urfolk, har trängts undan alltmer. Det har i många fall resulterat i riktigt allvarliga, ibland blodiga konflikter om marken. Det är en av anledningarna till att Brasilien är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare.
  • Förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. När regnskogen och annan unik natur skövlas för att ge plats åt sojaplantager försvinner mycket av den biologiska mångfalden och ersätts med stora områden där inget annat än soja växer; en grön öken. Regnskogen är naturligt enormt artrikt, en tiondedel av jordens alla växt- och djurarter har sitt hem i Amazonas. Många av dem kan inte leva någon annanstans, och skulle dö de ut för alltid om regnskogen skövlades.
    När den biologiska mångfalden minskar, hotas även flera viktiga ekosystemtjänster, till exempel pollinering, klimatreglering och vattenreglering.
  • Spridning av giftiga bekämpningsmedel. Vid odling av soja används stora mängder giftiga bekämpningsmedel och andra kemikalier. De läcker ut till vattendrag och intilliggande områden och kan skada både människors hälsa och naturen allvarligt. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen. En del av dem är så farliga för miljön och människors hälsa att de är förbjudna att använda i Europa. Mycket av sojan som odlas i Brasilien är genmodifierad och extra intensivt besprutad med bekämpningsmedel.
  • Klimatet påverkas. Utsläppen ökar när regnskogen och savann omvandlas till jordbruksmark. Nu varnar forskare för att så stor del av Amazonas redan är avverkad att delar av regnskogen har börjat släppa ut mer koldioxid än den lagrar och gå från kolinlagrande regnskog till kolläckande betesmark. Det kan få förödande konsekvenser för jordens klimat. Den stora förändringen i markanvändningen har redan ändrat det lokala klimatet i delar av Amazonas och Cerradon. Det regnar mindre, torrperioden är längre och temperaturen högre vilket i sin tur gör att regnskogen får ännu svårare att klara sig. En ond cirkel har skapats.

Hur undviker jag soja som bidrar till avskogning?

Som konsument kan det vara svårt att veta om köttet i affären producerats med foder som innehåller soja som bidrar till miljöproblematiken. Det står nämligen inte i innehållsförteckningen.

Om du vill undvika att äta kött och animaliska produkter som producerats med soja i fodret, så är det framför allt kyckling och ägg du ska undvika. Om du ändå äter kyckling och ägg, så välj ekologiskt. Den ekologiska kycklingen kan visserligen ha ätit ekologisk soja, men bara i mindre mängd, och den ekologiska sojan är betydligt bättre för miljön än den konventionellt odlade sojan.

Konventionellt odlad fisk, mejerivaror, fläsk och nötkött kan produceras med soja i fodret. Även här är ekologiskt det bästa valet.

Även om Sverige inte tillhör de största sojaimportörerna upprätthåller vår efterfrågan på importerat kött alltså den ohållbara produktionen av sojabönor, eftersom djuren är uppfödda på soja.

Vegoprodukter med soja – bra eller dåligt?

Eftersom köttet står för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan är det en viktig insats för miljön att äta mer vegetariskt. Då är vegetariska ersättningsprodukter ett bra alternativ till kött.

Den största delen av sojan från Brasilien används till djurfoder, och inte till livsmedel för oss människor. Det är med andra ord den ökade efterfrågan på kött som driver på den stora expansionen av sojaodlingar - och därmed avverkning - i regnskogen. Inte konsumtionen av sojaprodukter.

Den soja som finns i ersättningsprodukter för kött eller mjölk (sojakorv, sojadryck och liknande) är till största del odlad i andra länder än Brasilien. Det går också åt betydligt mer soja i fodret för att framställa ett kilo kött jämfört med att framställa ett kilo sojaprodukter.

Om du vill gynna svensk livsmedelsproduktion kan du välja vegoprodukter gjorda på havre eller ärtväxter som odlats i Sverige. Håll gärna utkik och fråga efter ekologiskt!
Naturskyddsföreningen rekommenderar en kost med mindre kött och mer växtbaserat protein.

Är det okej med ekologisk soja?

Ja, den ekologiska sojan är okej ur miljösynpunkt. Men bara en väldigt liten del av världsproduktionen är ekologisk. Så lite som 0,5 procent av världens sojaareal är ekologiskt odlad. Den ekologiska sojan odlas framför allt i Kina - världens största producent av ekologisk soja- och i Europa där odlingen sker på gammal åkermark.

Precis som andra ekologiska grödor odlas ekologisk soja utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den ekologiska sojan får inte heller vara genmodifierad.

Om den ekologiska sojan är certifierad av KRAV eller IFOAM får den inte vara odlad på regnskogsmark eller annan mark som varit av högt skyddsvärde och gjorts om till jordbruksmark under de senaste fem åren.

Den ekologiska sojan är spårbar och kan följas hela vägen från odlingsfälten till affären, precis som andra ekologiska produkter.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är okej med ekologisk soja, men eftersom det finns i så små volymer kan den i dagsläget inte ersätta annan soja.

Jag har hört att soja är en riskgröda – vad menas med det?

EU har identifierat soja som en riskgröda, det vill säga en gröda som riskerar att orsaka avskogning i andra länder. Andra exempel på riskgrödor är palmolja, kaffe och kakao.

För att EU:s konsumtion inte ska bidra till avskogning i andra länder arbetar man nu för att få till en lagstiftning som ska reglera handeln med sådana riskgrödor, den så kallade avskogningslagstiftningen. Enligt förslaget ska företag som producerar eller handlar med dessa riskvaror göra återkommande riskbedömningar och ta hänsyn till både miljö och mänskliga rättigheter. En sådan lag skulle vara ett viktigt skydd, både för världens skogar och för de miljöförsvarare som beskyddar dem.

EU diskuterar även bindande lagstiftning för att se till att alla företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, något som kallas Corporate Sustainablility Due Diligence, CSDD. En sådan lag skulle innebära att företag måste ta ansvar för produktionen genom hela värdekedjan, oavsett i vilket land den sker. Företagen ska också kunna hållas ansvariga och bli ersättningsskyldiga om något brott begås. Det skulle göra stor skillnad mot idag, då det ofta är drabbade lokalsamhällen som måste bevisa övergrepp.

Vad gör Naturskyddsföreningen?

Naturskyddsföreningen jobbar för att företag ska ta större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Bland annat stöder vi lagförslaget på avskogningslagstiftning på EU-nivå, som ska förhindra att vår konsumtion av varor bidrar till avskogning. I det nuvarande förslaget ingår bland annat soja.

Naturskyddsföreningen stöder även bindande lagstiftning på EU-nivå för att se till att företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, det som kallas Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD.

I Sverige jobbar Naturskyddsföreningen för att svenska djur, särskilt nötboskap, ska födas upp på gräs och restprodukter, och att inhemsk odling av proteinfoder gynnas.

Naturskyddsföreningen följer även händelseutvecklingen i Amazonas och samarbetar med miljöorganisationer på plats.

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg