Forskningsresa gjorde tusentals fynd i hotade gammelskogar
Ideella eldsjälar inventerade hotade gammelskogar i Västerbotten och Norrbotten, under Naturskyddsföreningens och Skydda Skogens årliga forskningsresa. Tusentals fynd av rödlistade arter gjorde att flera planerade avverkningar stoppades.
I slutet av juli 2025 samlades omkring 80 skogsintresserade deltagare vid Angsjön i Bjurholms kommun respektive i Korpilombolo i Pajala kommun. Under en vecka inventerades några av landets mest hotade gammelskogar. Forskningsresan i naturvårdens utmarker, som arrangeras av Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen, har sedan starten 1991 blivit en av Sveriges viktigaste, ideella insatser för att dokumentera och skydda naturskogar.
Både kartläggning och lärande
Forskningsesans syfte är dubbelt. Den ska både
- göra en konkret naturvårdsinsats genom att kartlägga skogar som riskerar att avverkas, och
- skapa en mötesplats där människor med olika bakgrund, ålder och kunskap kan lära av varandra.
Under veckan fördjupar sig deltagarna i skogens ekologi, naturvårdsarter och naturvärdesbedömningar. Målet är att bidra till att bevara de sista resterna av Sveriges gammelskogar.
Tusentals fynd av hotade arter
Årets två resor resulterade i närmare 5 000 fynd av omkring 100 rödlistade arter. Det är ett resultat som både imponerar och oroar. Fynden visar tydligt att många av de skogar som anmäls för kalavverkning i själva verket är naturskogar med höga naturvärden. Sådana skogar ska inte avverkas, enligt både EU:s naturvårdsåtaganden och skogsbolagens FSC‑certifiering.
Den samlade bilden från inventeringarna är att avverkningsanmälningar av naturskogar fortfarande är vanliga, trots att dessa miljöer är avgörande för biologisk mångfald och klimat.
Avverkningar stoppas efter inventeringarna
Forskningsresans resultat har redan fått konkreta konsekvenser. Efter inventeringarna har Naturskyddsföreningen överklagat flera avverkningsanmälningar i de berörda områdena. En stor del av dessa har lett till interimistiska avverkningsförbud, vilket innebär att skogen inte får avverkas medan ärendet utreds. I vissa fall har markägare själva valt att dra tillbaka sina avverkningsplaner. Detta visar kraften i ideellt naturvårdsarbete, när kunskap, engagemang och fältarbete kombineras.
Lång tradition av ideellt naturvårdsarbete
Forskningsresan i naturvårdens utmarker startades 1991 av naturvårdaren Anders Delin. Sedan dess har den vuxit till ett återkommande och uppskattat samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen. Tack vare ekonomiskt stöd från bland annat Naturskyddsföreningen och det omfattande arbete som läggs ner av aktiva medlemmar kunde två resor genomföras under år 2025.
Varför är Forskningsresan viktig?
Naturskyddsföreningen är den största finansiären av Forskningsresan, och en majoritet av deltagarna är aktiva i föreningen. För många deltagare är resan ett sätt att fördjupa sitt engagemang, utveckla sin kunskap och bidra till konkret naturvård.
Men betydelsen sträcker sig längre än så. Forskningsresan visar år efter år att ideella krafter spelar en avgörande roll i att dokumentera och försvara de sista gammelskogarna – skogar som annars riskerar att försvinna utan att någon ens hunnit upptäcka deras värden.
Det handlar om att bevara livsmiljöer för hotade arter, om att Sverige ska leva upp till internationella åtaganden och om att värna en natur som inte går att återskapa när den väl är borta.
