Frågor och svar om klimatskadliga subventioner
Vad innebär klimatskadliga subventioner? Varför ska de avskaffas? Och vilka är alternativen? Klimatskadliga subventioner är ett ämne som kan väcka många frågor. Här rätar vi ut en hel del av frågetecknen.
1. Vad betyder egentligen subventioner?
Det betyder att staten ger bidrag, stöd eller skattelättnader till vissa näringar eller grupper. I Sverige sker det vanligast genom skattelättnader för vissa grupper, exempelvis vissa industrigrenar som slipper skatt eller har sänkt skatt. Vad som ska räknas som en subvention har definierats av bland annat världshandelsorganisationen WTO och av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
2. Vad menar ni med klimatskadliga subventioner då?
En klimatskadlig subvention innebär att användning av fossila bränslen underlättas genom skattelättnader eller skatteundantag. I dag finns flera olika typer av klimatskadliga subventioner i statsbudgeten. Den största delen av de klimatskadliga subventionerna är skatteundantag för fossila bränslen som varje år subventioneras med omkring drygt 12,4 miljarder kronor. Här finns mer information om de här subventionerna.
3. Varför vill ni avskaffa de klimatskadliga subventionerna?
Skatteundantag kan fungera bra som ett alternativ, eller som komplement, till direkta bidrag och stöd till olika saker som samhället vill främja. Men när skatteundantagen kommer i direkt motsats till andra samhällspolitiska mål, som till exempel miljömålen, blir de kontraproduktiva. Det är ineffektiv miljöpolitik att ge bidrag till klimatsmarta lösningar samtidigt som generösa skatteundantag gör det billigt att fortsätta använda fossila bränslen.
Alla höginkomstländer har enats om att skatte-subventioner till fossila bränslen ska tas bort snarast möjligt eftersom de här subventionerna inte bara skadar ekonomin – utan också miljön. Överenskommelsen gäller bland annat inom FN, G20, G7, EU och OECD. Sverige har varit pådrivande för att stöd till fossila bränslen ska tas bort i låg-och medelinkomstländer. Samtidigt har vi inom landet alltså själva klimatskadliga subventioner för minst 30 miljarder i vår statsbudget – det går inte ihop.
4. Hur menar ni att klimatskadliga subventioner är skadliga för ekonomin?
Att olika näringsgrenar och verksamheter inte behöver betala sina verkliga miljökostnader leder till suboptimering. Incitamenten försvinner för energieffektivisering, övergång till förnybara bränslen eller elektrifiering av i dag fossildrivna processer.
5. Okej, men det finns ju massa olika slags subventioner och vissa duger tydligen att ha kvar tycker ni. Varför ogillar ni vissa subventioner och kramar hårt i andra?
Det är ineffektiv miljöpolitik att ge bidrag till klimatsmarta lösningar samtidigt som generösa skatteundantag gör det billigt för vissa att fortsätta använda fossila bränslen.
Klimatskadliga subventioner är de som bidrar till ökade utsläpp, till exempel stöd till fossila bränslen. Alla typer av subventioner kan dock vara skadliga för ekonomin i det långa loppet. Men förnybara bränslen behöver ofta fortfarande skatteundantag för att vara konkurrenskraftiga jämfört med de fossila. Nu byts dock delar av skattebefrielsen för förnybara drivmedel mot en reduktionsplikt för leverantörerna, där de måste blanda i en viss andel förnybart i drivmedlen eller betala dryga böter. Det är ett alternativ till skatteundantag för förnybart.
De allra största subventionerna i Sverige utgörs av sådant som sänkt mat- och resemoms, RUT- och ROT-avdrag med mera. Totalt uppgår de svenska skatteundantagen till 181 miljarder, minst 30 miljarder av dem utgörs av klimatskadliga undantag.
6. Vilka subventioner vill ni ta bort?
Vi anser merparten av alla klimatskadliga subventioner bör tas bort så snart om möjligt. Vi vill att de ska vara avskaffade senast till slutet av nästa mandatperiod, år 2022. Att avskaffa de här subventionerna innebär naturligtvis en omställning, och alla förändringar kan inte ske på en gång. Vi anser att de mest klimatskadliga subventionerna bör avskaffas först. Vissa subventioner kan behöva fasas ut i flera steg, då de innebär kännbara skattehöjningar för konsumenter och företag. Därför är det viktigt att påbörja utfasningen tidigt i nästa mandatperiod.
Vissa subventioner, exempelvis skattebefrielsen för flyg och sjöfart, skyddas av EU-lagstiftning och internationella konventioner. Det gör det svårare att avskaffa dessa subventioner, men åtminstone 20 av de 30 miljarder vi identifierat som klimatskadliga subventioner går att ta bort nationellt här i Sverige.
Alla våra rekommendationer finns med i vår rapport ”Avskaffa klimatskadliga subventioner”. Några av våra krav är:
- Energiskatten för diesel till fordon bör höjas till samma nivå som energiskatten för bensin.
- Samtliga nedsättningar av energi- och koldioxidskatter för användning av fossilt bränsle inom industri, kraftvärmeverk, gruvindustri, sjöfart samt jord-, skogs- och vattenbruk bör tas bort.
- I de flesta fall utgör energikostnader en liten andel av olika verksamheters totala kostnader, därför bör avvecklade skatteundantag kunna bäras för de flesta branscher. Undantag är jordbruk och fiske, där energikostnaderna är en stor andel av totalkostnaderna, samtidigt som lönsamheten är låg. I dessa fall är det rimligt med kompensation i andra former för borttagna bränslesubventioner.
- Beskattningen av bilförmån reformeras så att beskattning sker till det fulla värdet av förmånen.
- Flyget har omfattande subventioner, både genom befrielse från energi- och koldioxidskatt och genom nedsatt moms för inrikesflyget respektive momsbefrielse för utrikesflyget. Dessa subventioner har stöd i tvingande EU-rätt och/eller internationella konventioner. Sverige behöver därför driva på för en reform av EU:s energiskattedirektiv och momsdirektiv samt av luftfartens Chicagokonvention. Samtidigt som vi driver på för det, kan vi genomföra de reformer som vi i Sverige har möjlighet att påverka. Naturskyddsföreningen vill därför att inrikesflygets bränslesubventioner och momsnedsättning tas bort. Om detta inte går att genomföra skulle ett alternativ vara en rejäl höjning av flygskatten.
7. Att ta bort subventioner innebär högre priser för konsumenten. Det kommer drabba dem med lägre inkomst. Tycker ni att det vore rättvist om bara de rikaste kommer kunna göra vad de vill?
Många av de klimatskadliga subventionerna är framför allt inriktade på industri- och transportsektorn. Privatpersoner skulle främst påverkas av högre dieselskatt, reformerade reseavdrag och system för förmånsbilar, vilket sammanlagt handlar om cirka 15 miljarder. Just de här subventionerna påverkar faktiskt framför allt de med högst inkomst eftersom reseavdragen och förmånsbilarna främst utnyttjas av personer i de högsta inkomstskikten.
Att höja dieselskatten till samma nivå som bensinskatten skulle beröra fler. Men också här är det de med högst inkomst som drar mest nytta av subventionen. Om diesel beskattades lika mycket som bensin innebär det en prishöjning per liter på cirka 1,40 per liter. Samtidigt har dieselpriset under de senaste fem åren sjunkit med en krona på grund av sänkta råvarupriser.
8. Näringslivet då, företagen kommer inte jubla om allt blir dyrare – varför motarbetar ni företag?
Läget är allvarligt med klimatet. Utsläppen av växthusgaser måste minska och det snabbt. Då måste även företagen ta sin del av ansvaret. Polluter Pays Principle, principen om att förorenaren ska betala, säger oss att alla ska betala för sina miljökostnader fullt ut.
De klimatskadliga subventioner som Naturskyddsföreningen vill avskaffa påverkar främst några olika industrigrenar, flyget och sjöfarten. I de allra flesta fall motsvarar subventionerna en mycket liten del av företagens totala kostnader. Undantagen är fisket och jordbruket, som behöver få kompensation på annat sätt än stöd till bränslen.
Energikostnaderna för näringslivet är i genomsnitt lite drygt 2 procent av de totala kostnaderna. Sänkta oljepriser har på senare år inneburit sänkta energikostnader för företagen. Skattehöjningarna på grund av borttagna subventioner skulle ju dessutom bara gälla de branscher som haft de här förmånerna. Merparten av näringslivet påverkas inte alls – eftersom det inte haft några undantag.
Att ta bort fossila subventioner är dessutom någonting som alla industriländer lovat att göra. Det gör att den svenska industrins konkurrenskraft inte bör påverkas av de borttagna subventionerna. I de fall som exportindustri gynnas av de klimatskadliga subventionerna kan de till och med betraktas som otillåtna statsstöd, enligt EU:s och WTO:s regelverk.
Även om det ibland finns skäl att stötta en näring, som till exempel jordbruket, är det väldigt dumt att ge dem stöd just för att bränna fossila bränslen. Ge hellre stöd till något bra som företagen gör.
9. Vad händer om vi tar bort de klimatskadliga subventionerna då?
Till en början händer inte så mycket mer än att staten får mer skatteintäkter – miljarder som vi kan lägga på betydligt bättre saker än att bränna olja. På lite längre sikt påverkas investeringsbeslut hos privatpersoner och näringsliv så att vi kan komma bort från användningen av fossila bränslen. Ska vi klara oss under två graders global uppvärmning behöver vi nå globala nollutsläpp senast 2050 och för att lyckas begränsa uppvärmningen är statligt stöd till fossila bränslen inte rätt väg att gå – snarare tvärtom.
10. Ni säger att de klimatskadliga subventionerna uppgår till 30 miljarder, andra säger 50 miljarder, vem har rätt?
Vi säger att de klimatskadliga subventionerna i Sverige uppgår till minst 30 miljarder. Det är en minimisiffra, till större delen baserad på officiella siffror ur en skrivelse från finansdepartementet som varje år beräknar statens skatteutgifter utifrån de skatteundantag som finns i statsbudgeten. Lägger man till ytterligare poster så blir totalsumman en annan:
- Tillverkningsindustrins kraftigt nedsatta energiskatt på elförbrukning (12 miljarder).
- Frånvaron av en miljöprissättning av köttets klimatpåverkan (9-12 miljarder).
- Skattenedsättning för förbränning av avfallets fossila innehåll (0,6-4 miljarder).
- Frånvaron av en kilometerskatt för den tunga trafiken (kostnad okänd).
- Den borttagna kväveavgiften på konstgödselkväve (kostnad okänd).
I debatten om subventioner blandas ibland begreppen ”, ”klimatskadliga” och ”miljöskadliga” subventioner ihop, vilket leder till olika siffror. Naturvårdsverket pratar dessutom om ”potentiellt miljöskadliga subventioner”, vilket är en ännu bredare definition. Vi har valt en medvetet snäv definition för att fokusera på det som är allra värst för klimatet.
11. Ni vill ha bort dieselsubventionerna men säger samtidigt att ni vill ha mer ekojordbruk. Om vi ska ha mer ekologiskt lantbruk så krävs det att dieseln är subventionerad, annars går inte bönderna runt. Hur tänker ni egentligen?
Det är många som fortfarande tror att ekologiska lantbrukare använder mer diesel än konventionella. Det stämmer inte, de använder till och med mindre. Det visar en rapport från LRF från 2017.
I dag är lönsamheten dålig hos lantbrukare och att ta bort subventionen på diesel skulle kunna påverka ekonomin i många företag, trots att dieselkostnaderna i de flesta företag är en relativt liten del av kostnaden. Jordbruksverket uppskattar i en studie energikostnadernas andel till 12 procent för jordbruket. Dieselanvändningen är en del av det. Naturskyddsföreningen ser trots detta att det, för att göra den omställning som behövs för att rädda vårt klimat, måste en förändring ske inom fossilanvändningen i jordbruket. För att det ska ske snabbt måste det till politiska beslut.
Vi vill att pengarna som nu går till subventioner för fossil diesel i framtiden istället ska stötta lantbruket på sätt som för branschen bort från fossilberoende. Jordbruksverket har i en rapport från 2018 föreslagit att en handlingsplan bör tas fram för jordbrukssektorn och att denna blir en formell del av det kli-matpolitiska ramverket. Det välkomnar vi!
Sju länder i EU har redan tagit bort sina dieselsubventioner inom jordbruket, exempelvis Nederländerna, Grekland och Bulgarien.
