Korallrev – ett livsviktigt ekosystem under hot

Koraller tillhör jordens mest artrika miljöer och korallrev kan ses ända från rymden. Men majoriteten av världens koraller riskerar att vara försvunna redan 2050. Det gör koraller till ett av världens mest hotade ekosystem. 

Stora Barriärrevet utanför Australien är den största struktur som byggts upp av levande organismer. Men visste du att det finns koraller även i Sverige? Ögonkorallen Lophelia Pertusa bygger upp tre korallrev i det kalla djupa vattnet i Koster-Väderö-rännan utanför Västkusten. Det största revet i Sverige är minst 2700 år gammalt, men sannolikt så gammalt som 8000 år. Och tur är väl det, för de växer långsamt, bara 7 till 8 millimeter om året.  

Vad är en korall? 

Koraller är små koralldjur, också kallat nässeldjur, som oftast – åtminstone i tropiska vatten – lever i symbios med små speciella alger, zooxantheller. Zooxanthellerna är fotosyntetiserande och genom att ta till sig koldioxid, vatten och organiska näringsämnen kan de med hjälp av solljus producera syre och näring som i sin tur tas upp av korallen. När korallen växer bildas det vi vanligtvis kallar korallrev. Det finns ungefär 6500 kända korallarter av både hård och mjuk karaktär i både varma och kalla vatten. 

Varför är korallrev viktiga?   

Koraller tillhör jordens mest artrika miljöer. De är också mycket viktiga för havets ekosystem i stort. Tillsammans med andra kustekosystem som mangrove och sjögräs bildar de en viktig livsmiljö för mängder av fiskar. Trots att koraller till ytan upptar mindre än en procent av havsmiljön bor en fjärdedel av allt marint liv på eller runt koraller. För många arter är koraller en livsnödvändig plats för att hitta föda eller skydd undan rovdjur. 

Korallreven är också mycket viktiga för kustbefolkningen, särskilt i låginkomstländer. De skyddar kusterna mot erosion och dämpar effekterna av stormar och vågor. Deras artrikedom är viktig för försörjning och småskaligt fiske. Koraller är också starkt kopplade till rekreation och kulturella värden.  

Clownfiskar i en anemon.
Koraller, som är ett slags nässeldjur, lever i symbios med små encelliga alger som tar upp energi från solljuset.

Vilka hot finns mot koraller? 

Hälften av alla korallbestånd har försvunnit på 150 år – koraller som bildats under tusentals år och som liknas vid havets regnskogar. Det finns många orsaker till att korallbeståndet minskat: Överfiske och fiske med destruktiva fiskeredskap, föroreningar, övergödning, sedimentering och exploatering av kustområden. Idag vet vi att förhöjda vattentemperaturer orsakade av klimatförändringar är den överlägset mest bidragande orsaken till att koraller skadas och försvinner i de tropiska miljöerna.  

Varför bleknar koraller? 

Koraller är väldigt känsliga och kan bara leva inom ett snävt temperaturintervall. Det som sker när temperaturen höjs är att de mikroskopiska alger som lever i symbios med koralldjuren lämnar korallerna. Korallerna förlorar då både sin färg och den näring de får ifrån algerna. Följden blir att de bleks och svälter ihjäl. 

De senaste åren har korallblekning blivit allt vanligare. Särskilt drabbat är Stora Barriärrevet utanför Australiens kust och forskare har slagit fast att revet minskat med 50 procent under de senaste 25 åren. De senaste åren har massiv korallblekning skett alltmer frekvent. Under den senaste blekningen förstördes 60 procent av de återstående korallerna. Forskare varnar att dessa tätt återkommande blekningar gör det svårt för revet att hinna återhämta sig. Om inte utsläppen av växthusgaser minskar, samtidigt som skyddet för havens ekosystem mot skadlig verksamhet ökar, så kan världens koraller vara försvunna redan till år 2050. 

Stöd våra hotade vatten!

Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!