Mer hållbart jordbruk stärker Sveriges matberedskap

Kriget blottlägger svenskt jordbruks stora importberoende av fossila insatsvaror som diesel och mineralgödsel. Nu måste politiken styra mot fossiloberoende matproduktion och mer cirkulära flöden av näringsämnen. Det är bara genom att stärka miljö-, klimat- och djurskyddsambitionerna som vi kan uppnå långsiktigt hållbara livsmedelssystem i Sverige och EU.

Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina bjuder regeringen idag in till överläggningar om Sveriges livsmedelssystem. Frågan regeringen vill diskutera är hur omvärldsläget påverkar arbetet med att bygga ett hållbart livsmedelssystem, där matproduktionen ökar samtidigt som miljömålen nås.

Vi har förståelse för att det extraordinära läget kräver snabba beslut för att säkra svensk produktion och livsmedelsberedskap på kort sikt. Men de akuta åtgärderna får inte försena den nödvändiga omställningen till ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Det är bara genom att stärka miljö-, klimat- och djurskyddsambitionerna som vi kan garantera verkligt hållbara livsmedelssystem i Sverige och EU.

Regeringens politik behöver därför hålla stadig kurs mot minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, livskraftiga ekosystem och insatser för de livsviktiga pollinatörerna. Kortsiktiga insatser för att lindra effekten av det höga kostnadsläget på drivmedel, el, gödsel och foder, måste kompletteras med kraftfulla stöd och investeringar som gör att jordbruket står bättre rustat vid nästa kris. Fossila insatsvaror är inte en del av framtiden och nu blinkar alla varningslampor samtidigt: klimatkris, naturkris och ett icke hållbart beroende av import av drivmedel, gödsel och foder. Låt prischocken på energikrävande produktionsmedel skynda på processen att lämna det fossil- och importkrävande jordbruket bakom oss.

Vi menar att ökad hållbarhet i själva verket är ett av de viktigaste verktygen för att långsiktigt säkra svensk livsmedelsförsörjning. Bara genom omställning till fossilfri produktion, ökad inhemsk produktion av proteingrödor för foder och humankonsumtion, ökad återvinning och recirkulering av näring från olika restflöden i samhället, mer inhemsk produktion av biodrivmedel (som bygger ett hållbart uttag av råvara från lantbruket), förnybar energi, gödningsmedel och utsäde kan beredskapen i svensk livsmedelsproduktion stärkas. Med agroekologiska och regenerativa odlingsmodeller som optimerar kolinlagring, minimerar användning av kemiska bekämpningsmedel och restaurerar och sköter viktiga miljöer för biologisk mångfald (våtmarker, naturbetesmarker, ängsmarker, småbiotoper) får vi ett mer resilient och klimatvänligt jordbruk. En av flera odlingsmodeller för detta är den ekologiska- och KRAV-märkta produktionen, och som finns väl utvecklat både i produktion och marknad i Sverige.

I linje med detta uppmanar vi den svenska regeringen att verka för att ambitionerna i EU:s gröna giv (Strategin Från jord till bord, Biodiversitetsstrategin) ska ligga fast och att beslut om en restaureringslag för europeisk natur fattas så snart som möjligt.

Vi vill också att regeringens förslag till strategisk plan för jordbruket (som ska träda i kraft 2023) uppdateras för att åstadkomma en starkare styrning mot miljömässigt hållbara odlingsmetoder. Vi menar att det finns ett antal åtgärder som saknas, och som kan stärka både beredskap och hållbarhet. Det handlar om att komplettera planen med stöd för vallodling (som är positivt ur flera miljöaspekter, inte minst kolinlagring), stöd för odling av proteingrödor och stöd för att så in blommande växter för pollinatörer. Vi hoppas att Kommissionen fångar upp detta i sin granskning, som ska presenteras inom kort. Sveriges strategiska plan måste också i högre grad stärka konkurrenskraften för ekologisk och naturbetesbaserad produktionen.

Vad gäller jordbrukets omställning till fossiloberoende produktion finns flera förslag i utredningen Vägen mot ett fossiloberoende jordbruk som regeringen kan inspireras av.

Men marknaden måste också ta ett större ansvar i detta läge. Alla aktörer i livsmedelskedjan bör se till att en större andel av ”matkronan” tillfaller primärproducenterna och att de ökade kostnaderna för att producera mat förs över till konsumentledet. Men för att konsumenterna ska välja och vilja betala för svenska råvaror, måste svenska mervärden vara tydliga och leverera på högt uppsatta miljö-, klimat och djurskyddsmål. Det innebär att livsmedelsstrategin även fortsättningsvis måste bygga på att de svenska miljökvalitetsmålens (Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, En giftfri miljö etc) och djurskyddslagens ambitioner ska nås.

Avslutningsvis, som organisationer vill vi gärna bidra med utvecklade ställningstaganden och kommunikation om hållbara matval. Det finns ett stort behov av att stötta Sveriges bönder i ett svårt läge, och ett viktigt val för konsumenter kan därför vara att välja bort importerade livsmedel. WWF:s konsumentguider ger ytterligare vägledning till hållbara matval. Vi behöver alla vara beredda att lägga mer av vår inkomst på mat för att möjliggöra en hållbar omställning och ge lantbrukarna en skälig inkomst. Det innebär samtidigt att politiken kan behöva stödja konsumenter med svag köpkraft, och satsa på ökad kunskap kring matsvinn, hållbar kost och hur man som konsument kan minska sina matkostnader. Mycket talar också för att vi kommer behöva vara beredda på att äta enklare mat, mer växtbaserat, och de animalier vi äter behöver komma från betande djur eller från djur som i högre utsträckning förädlar restflöden till värdefull mat.

Vi tror att framtiden tillhör lokalt och regionalt producerad ”relationsmat”, det vill säga mat som uppbär starkare sociala, kulturella och geografiska band mellan producent och konsument. Här kan ideella organisationer och jordbruksnäringen hitta samverkansformer. I dessa tider är det också viktigt att påminna om att den gemensamma måltiden är en viktig samlingsplats där vi skapar kapacitet för att hantera kriser och överleva tillsammans.

Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Gustaf Lind, Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Gunnela Ståhle, Ordförande Vi Konsumenter

Jan Bertoft, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Sofia Emilsson, Verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna

Roger Pettersson, Generalsekreterare World Animal Protection

Stöd arbetet för ett hållbart jordbruk!

Vi jobbar för politiska satsningar på ekologiskt jordbruk, för friska ekosystem, naturbetesmarker och ängar. När du ger en gåva bidrar du till det arbetet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!