Gör Sverige mindre sårbart – satsa på ekologiskt jordbruk
DEBATT: Svenskt jordbruk är starkt beroende av importerade insatsvaror. Det gör livsmedelssystemet sårbart i en orolig omvärld. En ökad andel ekologisk produktion kan minska beroendet och stärka vår beredskap.
”Ett starkt jordbruk i fredstid – bönder som harvar, sår och plöjer – är vår viktigaste beredskap.” Det var ett av budskapen från landsbygdsminister Peter Kullgren under en konferens om Sveriges livsmedelsstrategi nyligen. Han har helt rätt.
I dagsläget är en stor del av Sveriges livsmedelsproduktion beroende av importerade insatsvaror – till exempel konstgödsel och naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Även på EU-nivå är beroendet tydligt. Unionen importerade fosfor– en central råvara i konstgödsel – till ett värde av drygt 9 miljarder kronor från Ryssland under 2025.
Den senaste tidens händelseutveckling med kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet, gör det uppenbart att Sverige behöver ett jordbruk som i större utsträckning klarar att producera mat även när handelsflöden bryts och priser på konstgödsel och drivmedel rusar.
Sämre tillgång
Sedan blockaden av Hormuzsundet inleddes har priserna på konstgödsel stigit med upp till 80 procent. Enligt konstgödseltillverkaren Yara beräknas de nuvarande störningarna att påverka matproduktionen med motsvarande 10 miljarder måltider varje vecka. Värst drabbas redan utsatta länder, men även Sverige påverkas. Livsmedelsföretagen varnar för att svenska skördar kan bli betydligt sämre utan tillgång till konstgödsel. Samtidigt driver ökade kostnader för insatsmedel upp matpriserna för konsumenterna. Det här är inte bara en tillfällig kris. Det är ett strukturellt problem.
För att hantera riskerna bygger Sverige nu upp beredskapslager av både spannmål och insatsvaror. Samtidigt finns det ett annat sätt att producera mat. I dag brukas 16 procent av Sveriges jordbruksmark ekologiskt. Det innebär att tusentals gårdar runt om i landet redan producerar mat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Ekologiskt jordbruk bygger i stället på lokala kretslopp, stallgödsel och levande jordar. Det gör produktionen mindre beroende av importerade insatsvaror – och därmed mer robust. Trots detta lyfts ekologisk produktion inte fram som den strategiska resurs det är.
Sedan blockaden av Hormuzsundet inleddes har priserna på konstgödsel stigit med upp till 80 procent
Oavsett vilken regering som styr efter nästa val behöver tre saker bli verklighet:
– Sätt upp ett mål på minst 25 procent ekologisk jordbruksmark och 60 procent ekologiska livsmedel till offentliga kök till 2030 i livsmedelsstrategin.
– Ta fram en nationell Organic Action Plan. EU:s Organic Action Plan är tänkt att styra utvecklingen av ekologiskt jordbruk fram till 2030. I dag är Sverige ett av tre länder inom EU som saknar en nationell plan.
– Säkerställ att öronmärkta medel för att ekologiskt jordbruk kvarstår, för att fler lantbrukare ska kunna bidra till ett jordbruk som står starkare när importen sviktar.
Att stärka den ekologiska produktionen är inte bara en åtgärd som gynnar natur, människor och djur. Det är en investering i nationell beredskap. Vi har ännu inte sett alla konsekvenser av det säkerhetspolitiska läget i världen. Men en sak är redan tydlig: fler kriser kommer. Frågan är om vi då har byggt ett jordbruk som klarar dem.
Emma Rung, vd KRAV
Charlotte Bladh André, vd Organic Sweden
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Lisa Schneider, ordförande Ekologiska Lantbrukarna
