Nationell fridlysning
Naturskyddsföreningens yttrande över Klimat- och näringslivsdepartementets promemoria ”Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen”
Sammanfattande synpunkter
- Krisen för den biologiska mångfalden är akut och måste tas på allvar. Detta kräver förstärkning, inte försvagning av skyddet för arter. De remitterade förordningsändringarna kommer att medföra att flera av de arter som är i behov av fridlysning för att skyddas från att minska i antal, kommer att bli av med det skydd som den nationella fridlysningen idag ger. Arternas bevarandestatus riskerar därmed att försämras varvid utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige ökar.
- En av de främsta anledningarna till att arter minskar i antal och blir rödlistade är olika former av exploatering, framför allt skogsbruk. De nya förslagen skyddar vissa arter mot insamling av exemplar men inte i tillräcklig utsträckning mot skogsbruk, jordbruk och annan exploatering, som exempelvis nya gruvor, fabriker och vägar. Det är arternas livsmiljöer som främst behöver skydd, vilket inte blir fallet med de nya förslagen, förutom för akut hotade arter. För skogslevande arter, vars existens är beroende av kontinuerliga strukturer och sammanhängande biotoper, innebär förslaget att många arter riskerar att minska ytterligare innan skyddsåtgärder aktiveras.
- Förslagen innehåller omfattande möjligheter till undantag från fridlysningen, vilket medför att de nya reglerna om nationell fridlysning riskerar att bli verkningslösa. Undantagen gäller framför allt skogsbruk och jordbruk, det vill säga de verksamheter som idag har störst negativ påverkan på landskapet och arternas livsmiljöer. Något som tydligt speglas i rödlistan.
- Ett av syftena med att revidera artskyddet är att få en tydligare lagstiftning som är mer överblickbar och förutsägbar. Detta uppnås tyvärr inte med förslagen i promemorian. Ett sätt att göra lagstiftningen tydligare vore att införa alla artskyddsbestämmelser i ett och samma kapitel i miljöbalken och att inte konstruera lagstiftningen så att den är uppbyggd på undantag på undantag. Detta leder till osäkerhet för både markägare och myndigheter, samtidigt som skyddet för arter försvagas.
- Naturskyddsföreningen anser att en arts klassning i rödlistan inte ensam kan ligga till grund för beslut om fridlysning. Rödlistan speglar arters status vid en viss tidpunkt, men kan missa snabba populationsminskningar, regionala hot eller arter vars livsmiljöer är på väg att försvinna. För att säkerställa långsiktigt bevarande krävs en kombination av rödlistestatus, ekologisk kunskap om livsmiljöer och förebyggande skyddsåtgärder.
