Naturskyddsföreningen, skattepengar och bidrag från Sida
Vi får ibland frågan om Naturskyddsföreningen finansieras med skattemedel och bidrag från staten. Det stämmer för vissa delar av verksamheten och handlar framför allt om biståndsmedel från Sida. Pengar som endast får användas till internationella samarbeten och globala miljöfrågor, vilket både är strikt reglerat och återrapporteras noggrant. Här reder vi ut alla eventuella frågetecken.
Jag har hört att ni får bidrag i form av skattepengar, stämmer det?
Det stämmer att Naturskyddsföreningen tar emot vissa pengar från staten, varav den allra största delen består av biståndsmedel från Sida. Vi är en så kallad strategisk partnerorganisation med Sida enligt regeringens ”strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” (det så kallade CSO-anslaget). Syftet är att stärka den globala miljörörelsen och det civila samhället i våra samarbetsländer.
Sida och Naturskyddsföreningen har ett flerårigt avtal som innebär samarbete med omkring 45 miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Ukraina. Sida står för 90 procent av finansieringen, samt ett bidrag till Naturskyddsföreningens administration, medan Naturskyddsföreningen betalar en egeninsats på 10 procent.
Andra former av bidrag från staten handlar om att andra statliga myndigheter delfinansierar några av våra projekt. Liksom för Sida-medlen är dessa bidrag villkorade och återbetalningspliktiga om avtalen inte skulle uppfyllas.
Naturskyddsföreningens övriga verksamhet finansieras med andra medel, varav medlemsintäkter och gåvor utgör den allra största delen.
Vilka organisationer samarbetar Naturskyddsföreningen med, i vilka länder och vad gör de?
Vi samarbetar med omkring 45 organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Ukraina som alla arbetar med miljöfrågor i någon form. Det handlar om allt från småskaligt fiske, skydd av regnskog och hållbar omställning till ekologisk odling. Rättviseperspektivet är en viktig del i arbetet, vilket betyder att de människor som drabbas mest av miljöförstöring och fattigdom ska stå i centrum och vara aktörer. Det globala programmet utgår även från viktiga perspektiv om fattigdom och jämställdhet. Dessutom jobbar vi hela tiden med kvalitetssäkring och anti-korruption.
Jag har hört att det är mycket fuffens med biståndspengar, hur vet ni att pengarna faktiskt gör någon skillnad?
Är allt bistånd alltid effektivt eller ger resultat? Nej. Precis som i alla andra verksamheter i samhället funkar en del saker bra och andra mindre bra. Men alla projekt som Sida stödjer har mål som går att följa upp och resultat som måste rapporteras in. Dessa rapporter finns samlade i OpenAid. Det finns också rapporterat i Sidas årsredovisning, regeringens budgetproposition om biståndet, utvärderingar av svenskt bistånd samt verksamhetsberättelser från organisationer som är med och genomför Sveriges internationella utvecklingssamarbete.
Vi vet att det svenska biståndet har bidragit till stor nytta för många människor. Sverige fick till exempel toppbetyg i OECD:s senaste granskning av biståndet. Och även i oberoende jämförelser och rankningar av biståndsgivare hamnar Sverige högt. Men det är viktigt att fortsätta arbetet för att biståndet ska bli ännu mer effektivt.
Berätta om någon konkret skillnad som pengarna bidragit till
Gärna! Ett exempel hittar vi i Sydafrika. Efter flera års kamp vann våra samarbetsorganisationer CER och groundWork i mars 2022 ett viktigt rättsfall, som tvingar Sydafrikas regering att vidta åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i regionen Highveld, öster om Johannesburg. I området finns flertalet kolkraftverk som förorenar luften och gör att människor drabbas av olika sjukdomar. För lokalbefolkningen kan domslutet innebära förbättrad luftkvalitet, att deras rättigheter respekteras och att de får bättre levnadsvillkor. För världen i stort kan domslutet bidra till att minska koldioxidutsläppen och ger en viktig signal att hållbara alternativ till kol är enda vägen framåt.
Ett annat exempel är programmet till marginaliserade grupper som exponeras för farliga kemikalier. Det har bland annat i bidragit till att människor som samlar in och återvinner avfall i Filippinerna (EcoWaste) och Sydafrika (groundWork) har kunnat organisera sig för att med större kraft kunna förhandla med nationella och lokala myndigheter. Organisationerna har även bidragit till att utveckla den sydafrikanska regeringens strategi för avfallshantering.
I exemplen ovan har Naturskyddsföreningen framför allt bidragit ekonomiskt, men även fungerat som diskussionspartner och stöd.
Varför ger inte Sida pengarna direkt till organisationerna, måste Naturskyddsföreningen vara en mellanhand?
Det skulle vara mycket svårt för Sida att själva bygga upp all den kompetens och de resurser som krävs för att kunna ha en konstruktiv dialog direkt med samtliga aktörer som genomför det svenska biståndet.
Naturskyddsföreningen är en av Sidas ungefär 15 strategiska partnerorganisationer (SPO). Vi har egna experter i globala miljöfrågor och kan genom nära samverkan med våra samarbetsorganisationer bidra till goda resultat av programmet. Vår långa erfarenhet som folkrörelse och samhällsaktör i Sverige, sedan 1909, är naturligtvis också en viktig tillgång när vi stöttar uppbyggnaden av demokratiska civilsamhällesorganisationer i andra länder.
Sidas uppgift är att förmedla resurser och utveckla kunskap, medan samarbetspartners som Naturskyddsföreningen genomför projekten.
Bidrar Sida-medlen på något sätt till klimatomställningen?
Absolut, biståndet från Sida syftar till att förebygga klimatförändringar, anpassa och minska utsläpp. Det kan handla om att öka människors tillgång till förnybar energi, att påverka Världsbanken att sluta subventionera fossila bränslen, att återställa förstörda marker eller att finansiera klimatanpassningar för att använda vatten mer effektivt. Användningen av kol och ved som bränsle skapar inte bara stora utsläpp av växthusgaser, utan även dålig inomhusmiljö – med miljontals dödsfall varje år som följd.
Går inte pengarna bara till era löner? Hur stor del av pengarna går direkt till samarbetsorganisationerna?
Under den förra programperioden, mellan åren 2017–2021, gick 74 procent av medlen inom CSO-anslaget direkt till våra samarbetsorganisationer.
Övriga 26 procent delas upp i:
- Insatser som direkt stödjer samarbetsorganisationerna men där kostnaden redovisas hos Naturskyddsföreningen (20 procent) – så som nätverksträffar med kunskapsutbyte för närliggande organisationer, utvärderingar, uppdatering av system och uppföljnings- och utvärderingsresor.
- Administrativa kostnader (sex procent). Kostnader för personal, kompetensutveckling och revision.
Använder ni mina skattepengar för att samla in pengar till er egen organisation?
Nej, biståndspengar används inte för att samla in pengar till Naturskyddsföreningen. Det finns tydliga regler om detta. Det är inte tillåtet att använda medel från Sida till egen marknadsföring, insamlingskampanjer, kommersiella aktiviteter, eller till kanaler och verksamheter som kan betraktas som basfunktioner i det egna kommunikationsarbetet. Till den typen av verksamhet och aktiviteter använder Naturskyddsföreningen egna pengar.
Använder ni Sida-medel för att driva politiska kampanjer i Sverige?
Stödet som Naturskyddsföreningen hanterar inom CSO-anslaget får enligt Sidas regler inte användas för informationsarbete i Sverige, utan endast för internationellt påverkansarbete om till exempel fattigdomsbekämpning och internationellt miljö- och klimatarbete.
Finns det några regler kring hur pengarna från Sida får användas?
Absolut, det finns ett omfattande regelverk för att kunna ta del av svenska biståndsmedel. Dessa strategier och riktlinjer bidrar till exempel till att effektivisera och kvalitetssäkra arbetet:
Om Sida-medlen försvann, hur skulle det påverka Naturskyddsföreningen?
Det skulle absolut påverka Naturskyddsföreningens globala arbete, men framför allt skulle verksamheten hos samarbetsorganisationerna påverkas drastiskt. Några av organisationerna skulle behöva upphöra med sin verksamhet om ingen annan finansiär klev in. Viktigt miljöarbete skulle pausas och samarbetsorganisationernas målgrupper skulle drabbas hårt, såsom småskaliga fiskare och bönder, och personer som kämpar för tillgång till förnybar energi.
För Naturskyddsföreningen skulle det innebära att vi förlorar en viktig kontakt med resten av världen. Vi lär oss mycket av att föra en kontinuerlig dialog med civilsamhället runt om i världen. Genom att samverka blir vi också en starkare och tydligare röst för att komma till rätta med den globala så kallade trippelkrisen: För klimatet, naturen och spridningen av miljögifter.