Negativ trend för många arter i nya rödlistan

Den senaste rödlistan visar att många arter i Sverige har det tufft. För första gången klassas arter som älg och blåmussla som rödlistade. Pärlugglan har gått från Sveriges vanligaste uggla till starkt hotad och tornuggla och fjälluggla bedöms numera som nationellt utdöda. Samtidigt finns ljusglimtar. Arter som havsörn och utter visar att riktade naturvårdsinsatser kan ge positiva resultat.

Den senaste rödlistan visar att situationen är ansträngd för många av Sveriges arter. För flera arter är utvecklingen negativ, bland annat viktiga fiskarter som sill och torsk. Även däggdjur som igelkott och tumlare har fått en högre hotnivå. Flera nya arter som älg, iller, lax, öring, piggvar och blåmussla tillkommer i årets rödlista.

Det moderna skogsbruket och igenväxning av öppna marker bedöms vara de största hoten för arter på land. Även klimatförändringar och invasiva främmande arter är ett ökande problem.

Insatser ger resultat för hotade arter

Samtidigt visar rödlistan att negativa trender går att vända. När viljan finns och resurser prioriteras kan naturvårdsinsatser, skydd och restaurering av livsmiljöer ge positiva resultat. Rätt åtgärder, genomförda på flera nivåer under lång tid har stor betydelse för utvecklingen. För att fler arter ska återhämta sig krävs större naturvårdsinsatser, ökat skydd och hänsyn, samt fortsatt arbete med att restaurera livsmiljöer i hela landet.

Blåmusslan och sill rödlistas för första gången

Blåmusslan, en nyckelart i våra hav, är ny på rödlistan och klassas som nära hotad. Bestånden minskar generellt, även om variationen mellan områden är stor. Orsaken till minskningen tros vara effekter till följd av klimatförändringar.

Sillen klassas inte längre som livskraftig. Arten har minskat kraftigt och placeras därmed i kategorin nära hotad. Minskningstakten bedöms vara nära gränsvärdet för den allvarligare kategorin sårbar. Anledningen är omfattande och oreglerat fiske.

Bilden visar en uggla som sitter på en gren i ett träd. Ugglan har stora, runda, gula ögon och dess ...
Pärlugglan, som tidigare bedömts som livskraftig, klassas som starkt hotad i nya rödlistan.

Tuff utveckling för våra ugglor

Tornuggla och fjälluggla bedöms numera som nationellt utdöda. Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner.

Även hökuggla och pärluggla, som båda klassades som livskraftiga i rödlistan 2020, har minskat kraftigt. Pärlugglan, som tidigare bedömts som livskraftig, går direkt in i kategorin starkt hotad och hökugglan hamnar direkt i kategorin sårbar. Även hornugglan har det svårt och går från nära hotad till starkt hotad.

Orsakerna till nedgångarna för ugglor är flera, men ett varmare klimat med sämre gnagartillgång är en viktig anledning.

Exempel på arter med positiv utveckling

fågel,blå,örn,rovfågelbird, bird of prey, Haliaeetus albicilla, horizontal, Nord-Trondelag, Norway, ...
Havsörnen lämnar rödlistan. Minskade nivåer av miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver ligger bakom den positiva utvecklingen.

Exempel på arter med negativ utveckling

Igelkotten får en högre hotnivå. På bara tolv år har antalet igelkottar nästan halverats i Sverige.

Negativ trend för fjärilar

Bastardsvärvare
Bastardsvärmare har minskat snabbt och försvunnit från flera områden. Anledningen är framför allt att det öppna kulturlandskapet försvunnit på många platser, i takt med ett alltmer rationaliserat jordbruk.
Foto: Rolf Harbom

Oförändrad klassning för stora rovdjur och ål

Vad krävs för att vända den negativa trenden för hotade arter?

Frågor och svar om rödlistan

skog,vatten,höst,träd,grön,gul,blå

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Bli först att gilla!

Relaterat innehåll