Negativ trend för många arter i nya rödlistan
Den senaste rödlistan visar att många arter i Sverige har det tufft. För första gången klassas arter som älg och blåmussla som rödlistade. Pärlugglan har gått från Sveriges vanligaste uggla till starkt hotad och tornuggla och fjälluggla bedöms numera som nationellt utdöda. Samtidigt finns ljusglimtar. Arter som havsörn och utter visar att riktade naturvårdsinsatser kan ge positiva resultat.
Den senaste rödlistan visar att situationen är ansträngd för många av Sveriges arter. För flera arter är utvecklingen negativ, bland annat viktiga fiskarter som sill och torsk. Även däggdjur som igelkott och tumlare har fått en högre hotnivå. Flera nya arter som älg, iller, lax, öring, piggvar och blåmussla tillkommer i årets rödlista.
Det moderna skogsbruket och igenväxning av öppna marker bedöms vara de största hoten för arter på land. Även klimatförändringar och invasiva främmande arter är ett ökande problem.
Insatser ger resultat för hotade arter
Samtidigt visar rödlistan att negativa trender går att vända. När viljan finns och resurser prioriteras kan naturvårdsinsatser, skydd och restaurering av livsmiljöer ge positiva resultat. Rätt åtgärder, genomförda på flera nivåer under lång tid har stor betydelse för utvecklingen. För att fler arter ska återhämta sig krävs större naturvårdsinsatser, ökat skydd och hänsyn, samt fortsatt arbete med att restaurera livsmiljöer i hela landet.
Blåmusslan och sill rödlistas för första gången
Blåmusslan, en nyckelart i våra hav, är ny på rödlistan och klassas som nära hotad. Bestånden minskar generellt, även om variationen mellan områden är stor. Orsaken till minskningen tros vara effekter till följd av klimatförändringar.
Sillen klassas inte längre som livskraftig. Arten har minskat kraftigt och placeras därmed i kategorin nära hotad. Minskningstakten bedöms vara nära gränsvärdet för den allvarligare kategorin sårbar. Anledningen är omfattande och oreglerat fiske.

Tuff utveckling för våra ugglor
Tornuggla och fjälluggla bedöms numera som nationellt utdöda. Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner.
Även hökuggla och pärluggla, som båda klassades som livskraftiga i rödlistan 2020, har minskat kraftigt. Pärlugglan, som tidigare bedömts som livskraftig, går direkt in i kategorin starkt hotad och hökugglan hamnar direkt i kategorin sårbar. Även hornugglan har det svårt och går från nära hotad till starkt hotad.
Orsakerna till nedgångarna för ugglor är flera, men ett varmare klimat med sämre gnagartillgång är en viktig anledning.
Exempel på arter med positiv utveckling
Havsörn
Långbensgroda
Utter

Exempel på arter med negativ utveckling
Igelkott
Tumlare
Vikare
Torsk
Fältpiplärka

Negativ trend för fjärilar
Blåvingar
Bastardsvärmare


