Plast i havet

Hur och varför hamnar plast i havet, och vad händer med den sen? Vi måste minska mängden onödig plast.

En sködpadda som fastnat i plastskräp och drivande fiskenät, som kallas spöknät.

Matförpackningar, flaskor, plastpåsar, fiskenät och fibrer från syntetkläder. Varje år skadas mängder av djur av plasten i havet. Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och många andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt. De djur som äter plastskräp kvävs eller får inre skador, och plastbitarna kan ge dem en falsk mättnadskänsla som gör att de svälter.

Många fiskar och andra havsdjur misstar riktigt små plastbitar, mikroplaster, för plankton. Vi människor befinner oss överst i näringskedjan. Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på.

Hur hamnar plasten i havet?

Majoriteten av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och floder. En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar. I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till så kallade mikroplaster, som inte bryts ned på flera hundra år och som är nästintill omöjliga att fånga upp. Förlorade fiskeredskap, som nät av nylon, sönderdelas också till mikroplaster. Men innan de har sönderdelats flyter näten runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn.

Mikroplaster spolas dessutom ut i haven från våra reningsverk. Tyger av syntetmaterial, som fleecefiltar och kläder av polyester och akryl, släpper mikroplaster när de tvättas. En filt eller tröja av polyesterfleece ger ifrån sig tusentals mikroplastpartiklar vid varje tvätt.

Även om reningsverken tar hand om den mesta mikroplasten, så hamnar ändå miljontals mikroplastpartiklar i våra vattendrag varje timme, bara i Sverige. Dessutom innehåller vissa hygienprodukter tillsatt mikroplast. De är nu förbjudna i produkter som sköljs av, som peeling och tandkräm, men får fortfarande förekomma i smink.

Det mesta av dessa plastpartiklar fångas upp av reningsverken och hamnar i slammet. En del av detta slam sprids som gödsel på oekologiska åkrar, resten används som fyllnadsmaterial eller blir till planteringsjord.

På land kommer en stor andel av mikroplasterna från nötning av bildäck. Hur mycket av de partiklarna som når haven finns det idag ingen forskning om, men det mesta hamnar i vägrenarna. Även konstgräsplaner är en stor källa till mikroplaster på land. Hur plasten som hamnar i jorden påverkar ekosystemen finns det inte heller någon forskning om i dagsläget.

Mängden onödig plast måste minska

Plast är på många sätt ett bra material. Det är lätt, billigt och har flera användningsområden där den är svår att ersätta, till exempel i sjukhusmateriel, datorer och bilar.

Men mycket av den plast som används idag används i onödan. Vi vill minska mängden onödig plast i samhället och öka materialåtervinningen av plast. Idag tillverkas stora mängder svårnedbrytbar plast av fossil olja. Plast som ofta bara används en gång innan den bränns upp och bidrar till klimatpåverkan – eller hamnar i naturen. Därför behöver vi en ny plan för plast.

Plasten måste in i den cirkulära ekonomin där allt vi tillverkar i högsta möjliga grad återanvänds eller materialåtervinns och ytterst lite slängs och eldas upp. Det bästa är om en inhandlad plastprodukt kan användas under lång tid, för att sedan återanvändas eller materialåtervinnas till en liknande produkt. Plaster i hygienprodukter måste förbjudas och plastfibrer från textil effektivt fångas upp av tvättmaskiner och reningsverk innan de når haven. 

I vår rapport Rätt plast på rätt plats ger vi en övergripande bild av plastproblematiken och presenterar en mängd förslag på hur samhället kan plastminimera och förbättra återvinningen av plast, så att våra hav i framtiden blir plastfria.

Några av våra krav på politikerna är:

  1. Mer pengar till forskning. Så att vi ökar kunskapen om hur plast i naturen påverkar djur och människor.
  2. Mer pengar till innovation och design. Så att vi hittar effektiva sätt att få in plasten i den cirkulära ekonomin.
  3. Bättre materialåtervinning. Så att mer plast samlas in och blir till nya produkter.
  4. Tekniska lösningar för tvättmaskiner. Så att plastfibrer från syntetiska kläder inte spolas ned i avloppen.

Hjälp oss att avgifta vardagen!

Med din gåva bidrar du till arbetet för att förbjuda farliga kemikalier och miljögifter.

Ge en gåva
Gillas av 1