Riv inte upp skyddet för Sveriges obrutna kuster
På torsdag röstar Sveriges riksdag om förslaget som kan omvandla våra obrutna kuster till industrilandskap: norra Bohusläns kust, Ölands kustlandskap, Höga kusten samt Östergötlands och Smålands unika skärgårdar. Regeringen har avfärdat den skarpa kritiken från tunga remissinstanser. Men Sverige kan mycket väl bygga ut fossilfri energi utan att ta i anspråk landets mest värdefulla kustmiljöer, skriver företrädare för bland annat Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och Kungliga tekniska högskolan.
Den 11 juni röstar riksdagen om regeringens förslag att luckra upp miljöbalkens skydd för några av Sveriges mest värdefulla kustområden, för att möjliggöra kärnkraftverk där det i dag råder förbud.
Det som står på spel är de ”obrutna kusterna”, bland annat norra Bohusläns kust, Ölands kustlandskap, Höga kusten samt Östergötlands och Smålands unika skärgårdar.
Regeringen försöker framställa detta som en begränsad förändring inom ett fortsatt starkt miljöskyddssystem. Det är tvärtom ett principiellt vägval och innebär ett övergivande av uppfattningen att vissa naturvärden är så unika att de måste stå över storskaliga industrietableringar.
Regeringen har även tagit initiativ till nedmonterat strandskydd, svagare artskydd och att regeringen ska få större mandat när det gäller så kallade riksintressen.
Dessutom tar regeringen bort riksintresset för ”högexploaterad kust” när det gäller kärnkraft. Riksintresset syftar till att skydda och bevara kustområden som lever under högt tryck från bebyggelse och exploatering, men som samtidigt har stora värden för naturvård, kulturmiljö, friluftsliv och turism. Det berör den ansökan regeringen mottagit om att bygga ny kärnkraft vid Studsvik utanför Nyköping.
Skyddet för obrutna kuster infördes efter decennier av omfattande exploatering av Sveriges kustlandskap. Under 1970- och 1980-talen växte insikten om behovet av långsiktig hushållning med mark- och vattenområden. Därför infördes särskilda skyddsbestämmelser för några större kuststräckor.
Nu vill regeringen öppna dörren för kärnkraftverk i dessa områden. Med detta följer även nya vägar, hamnar, kraftledningar och serviceområden. Bit för bit förvandlas skyddad kust till industrilandskap.
Tunga remissinstanser som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), och flera kommuner och regionala aktörer har riktat skarp kritik.
Men regeringen har avfärdat all kritik och lägger nu fram förslaget till riksdagen. Om riksdagen antar förslaget kan det få snabba effekter. Bland annat ligger en ansökan om att bygga fyra till sex SMR-reaktorer i Valdemarsviks kommun som ligger inom de för närvarande skyddade kustområdena.
Kärnan i regeringens argument för förslaget är att Sverige behöver offra skyddet av de obrutna kusterna för att klara energiförsörjningen. Det är en missuppfattning. Sverige kan mycket väl bygga ut fossilfri energi utan att ta i anspråk landets mest värdefulla kustmiljöer.
Miljöbalkens skydd är ett uttryck för ett långsiktigt värnande av nationella naturvärden. Poängen med skyddet är just att vissa områden inte ska behöva försvara sig projekt för projekt, process för process, mandatperiod för mandatperiod.
Riksdagens ledamöter står nu inför ett vägval när de röstar den 11 juni. Blir de den generation politiker som öppnade för industrialiseringen av Sveriges sista obrutna kustlandskap?
Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Boel Lanne
Ordförande, Naturskyddsföreningen Bohuslän
Kenneth Sandberg
Ordförande, Naturskyddsföreningen Valdemarsvik
Regan McEnroe
Ordförande, Fältbiologerna
Arne Kaijser
Professor emeritus i teknikhistoria, Kungliga Tekniska högskolan
