Så drabbas urfolk när Amazonas skövlas

När Amazonas invaderas av soja- och köttbolag utgör det ett allvarligt hot mot urfolks överlevnad. För dem är regnskogen inte bara marken de levt på i generationer – hela deras identitet, försörjning, mark, kultur och levnadssätt är tätt knutna till skogens biologiska mångfald.

Trots larm om klimatkris och förlust av biologisk mångfald, har svenska banker investeringar som bidrar till skövlingen av Amazonas. Flera miljarder av fondspararnas pengar är investerade i företag som genom sin produktion, transport, användning eller försäljning av soja och kött direkt eller indirekt driver på avskogningen av Amazonas och Cerradon i Brasilien. Därmed bidrar de även till att kränka mänskliga rättigheter.

João Guilherme, koordinator vid Instituto Sociedade, População e Natureza (ISPN) – en organisation som stöttar urfolk och bönder att förvalta marken och skogen de lever av och stärka sin socioekonomiska utveckling – vittnar om hur människorna kring delstaten Maranhão påverkas.

– Folk i våra lokalsamhällen är mycket oroliga och förvirrade, berättar João Guilherme.

Avskogningen av Amazonas är ett allvarligt hot mot urfolks överlevnad

Folk oroar sig över de många avsiktliga skogsbränderna som ägt rum den senaste tiden. För Awá-folket, som är en isolerad och redan utsatt folkgrupp i Terra Indígena Araribóia i Maranhão, har oron varit särskilt hög eftersom invasionen av deras område utgör ett allvarligt hot mot deras överlevnad.

– Förvirringen grundar sig bland annat i det att lokalbefolkningen som kommer från dessa utsatta samhällen vill skydda sin försörjning, sin mark, kultur och folk, förklarar João Guilherme.

– Men samtidigt som de vill göra det, manipuleras de av stora företag ansvariga för regnskogsskövlingen. Genom att försöka muta och locka lokalbefolkningen med pengar, hoppas företagen att ta sig in i de skyddade områdena.

Amazonas Fair finance Guide rapport Forest on Fire
João Guilherme. från ISPN är oroad över hur urfolk drabbas av avskogningen i Amazonas.

Ett av företagen som driver på exploateringen av Amazonas och kränkningarna mot de urfolk som lever där är det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone. Många av de brasilianska företagen som anklagas för skövlingen ägs av utländska riskkapitalbolag. Blackstone ligger bakom ett stort utvecklingsprojekt av en hundratals mil lång motorväg genom regnskogen. Vägen leder till en ny hamnterminal där soja och andra grödor kan transporteras till resten av världen.

Samtliga svenska storbanker utom Swedbank har investeringar i Blackstone, det visar rapporten Forests on Fire som Naturskyddsföreningen gjort i samarbete med Fair Finance Guide och World Animal Protection. Rapporten visar också att ingen av bankerna hade en dialog med Blackstone för att påverka företaget att respektera mänskliga rättigheter och miljöfrågor.

När Amazonas avskogas hotas urfolks försörjning och levnadssätt

Avskogningen innebär att den ekonomiska modellen kollapsar för lokalbefolkningen som bor i Amazonas och Cerradon eftersom småbönders försörjningsmöjligheter påverkas. Avskogningen leder även till att lokalbefolkningen smittas av sjukdomar som malaria och andra sjukdomar.

– Livskvaliteten har försämrats drastiskt för de människor som drabbats av avskogningarna, säger João Guilherme.

– Folk som demonstrerar mot avskogningarna misshandlas, förs bort och, i värsta fall, dödas.

– I vissa fall tvingas folk att flytta från sina hem och in på andra områden som redan upptas av andra urfolksgrupper. Detta leder till konflikter eftersom de knappa resurser som finns inte räcker till alla. I andra fall tvingas lokalbefolkningar att flytta utanför regnskogen, in till städerna. Detta innebär att de tvingas förändra sina levnadssätt helt och hållet. Med följden att deras mark och kulturer riskerar att förloras för alltid, fortsätter João Guilherme.

Sällan erkänns urfolks rättigheter till den mark de bor på även om de, enligt den brasilianska konstitutionen, erkänns ha rätt till traditioner och språk samt till de områden där de traditionellt har bott. Staten är ansvarig för att märka ut och skydda dessa områden vilket görs genom den statliga brasilianska byrån FUNAI, som är ämnad att behålla och utveckla urfolks kultur och liv.

Lagförslag fråntar urfolk deras rätt till mark

I juni 2021, lade Bolsonaroregimen fram ett lagförslag känt som PL 490, vars syfte är att frånta de över 300 brasilianska urfolksgruppernas rättigheter till sina traditionella territorium. Lagförslaget är 14 år gammalt och har tagits upp igen av Bolsonaro som i sin presidentkampanj lovade att “inte ge en centimeter mark till urfolken”.

Propositionen har godkänts av kongressen och om den godkänns även i kammaren, kommer det innebära att urfolk som inte var på sin mark före 1988 – ofta på grund av faktorer som tvångsförflyttningar och brist på juridiskt erkännande – inte längre kommer att ha rätt till sina traditionella territorier. Detta skulle vara dåliga nyheter för regnskogen eftersom skog som förvaltas av urfolk är bättre skyddad mot avverkning än annan skog. En stor del av regnskogen i Amazonas skyddas som urfolksterritorier, men detta skydd riskerar nu att urholkas.

I dagsläget stöds PL 490 av FUNAI, som trots att deras ansvar är att skydda ursprungsbefolkningen istället påverkats av lobbygrupper för gruv- och skogsbolag.

FUNAI har uttryckt att propositionen skulle vara en “guldgruva” som skulle bidra till stora tillgångar för Brasilien och dess urbefolkning eftersom den skulle öppna upp för byggandet av vattenkraftsdammar, storskaliga monokulturer, gruvdrift, skogsavverkning och jordbruk.

Verkställandet av PL 490 skulle öppna upp fler möjligheter för kommersiell markanvändning och därmed ytterligare hota försörjningen för lokalbefolkningen som redan drabbas kraftigt av avskogningen. Det skulle även få oerhörda konsekvenser för klimatet.

Runtom i Brasilien har det varit många protester mot lagförslaget. João Guilherme uppmanar även omvärlden att fortsätta stödja de människor som drabbas av avskogningen i Brasilien. Viktigt är också att fördöma propositionen PL 490.

– Stödet från journalister och andra från civilsamhället – både via sociala medier och via andra kanaler – är oerhört viktig, säger han.

Om urfolksterritorier

Den ursprungliga orsaken till urfoksterritorier är att säkra nyttjanderättigheter till urfolksgruppers historiska markområden och skydda deras kulturer. För att uppnå detta är den biologiska mångfalden central och starkt sammankopplad med dessa gruppers levnadsvillkor och försörjning. Utan biologisk mångfald försvinner de resurser människorna är beroende av.Om

Dessa territorier har fått en betydande roll i skyddandet av Amazonas, fram tills nyligen var närmare 35% av Amazonas under detta skydd, tillsammans med nationalparker och liknande skydd nästan 50% av Amazonas

Mejla din bank för Amazonas!

Svenska banker investerar flera miljarder av svenskarnas fondsparande i företag som bidrar till regnskogsskövlingen i Amazonas. Därmed bidrar de till att driva på klimatförändringarna, kränka mänskliga rättigheter och utarma den biologiska mångfalden.

Mejla din bank
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg