Så påverkar naturkrisen dig 

Naturen är en grundförutsättning för mänskligt liv och basen för vårt samhälle, till exempel för matproduktion, rent vatten och hälsa och därmed också för vår ekonomi. Friska ekosystem ger oss livsnödvändiga tjänster som pollinering, vattenrening, kolinlagring och klimatanpassning. Många av dessa tjänster är så grundläggande att de inte går att ersätta med teknik. När naturen utarmas förlorar vi också grunden för vår välfärd. 

Friska och fungerande ekosystem är helt nödvändiga för vår livsmedelförsörjning. De bryter ned gammalt växtmaterial och tillgängliggör näringsämnen. Dessutom är en tredjedel av världens matproduktion beroende av vilda pollinatörer. Bara i Sverige har det ekonomiska värdet av pollineringen i odlade grödor som honungsbin bidrar till uppskattats till 315 - 641 miljoner kronor varje år. Då är pollineringen från andra insekter som vilda bin och humlor inte inräknad, och inte heller pollinering av vilda växter som tex blåbär.  När pollinatörerna minskar, hotas vår livsmedelsförsörjning. Samtidigt gör klimatförändringar och beroendet av importerade insatsvaror, som bekämpningsmedel och konstgödsel, jordbruket allt mer sårbart. 

Ett annat exempel är att fiskbestånden i både Östersjön och Västerhavet minskat dramatiskt. Torsk, strömming och lax är idag så hårt pressade att de inte längre kan anses vara hållbara livsmedelskällor. Övergödning, miljögifter och syrefria bottnar förvärrar situationen. Fisken som finns kvar är ofta så förorenad att den, enligt Livsmedelsverket, inte ska ätas mer än några gånger per år. 

Växterna i våtmarker och i strandzonen kan ta upp övergödande och miljöfarliga ämnen ur vattnet, och fungerar därför som naturliga filter som har förmåga att rena vatten från näringsämnen och miljögifter. 

Mikroorganismer i växterna och bottenslammet omvandlar övergödande ämnen som kväve till ofarlig gas som försvinner upp i luften. De dämpar även översvämningar och binder koldioxid. Men när våtmarker dikas ut förlorar vi dessa funktioner – och istället släpps växthusgaser ut. Återvätning av våtmarker är därför en av de mest effektiva klimatåtgärderna vi har.  

Naturens tillstånd påverkar också vår hälsa. När vi förlorar arter och genetisk mångfald förlorar vi en viktig källa till nya läkemedel. Naturen är till exempel källa till läkemedel som antibiotika, Treo och 70 procent av alla cancermediciner. Även svenska växter bidrar till folkhälsan. En del violer som växer i Sverige innehåller substanser som visat sig vara verksamma mot vissa cancertyper. Vem vet vilka framtida medicinska genombrott som döljer sig bland våra tusentals svenska hotade arter? 

Ett annat problem med naturkris och folkhälsa är risken för pandemier. När vi människor tränger undan naturen tvingas vilda djur leva närmare oss. Det ökar kontakten mellan människor och djurarter som bär på virus, bakterier eller parasiter som vi tidigare inte exponerats för. Många av dessa smittämnen kan överföras från djur till människa. Exempel på sådana sjukdomar är ebola, SARS, covid-19 och borrelia. 

Naturen är också en grundsten i människors välmående och vistelse i naturliga miljöer minskar negativa känslor och stress, samtidigt som positiva känslor förstärks. Mest positiv inverkan har verkliga naturmiljöer - nedskräpade och förstörda naturområden verkar däremot inte ha samma effekt, enligt forskare på Karolinska Institutet. Det finns alltså kopplingar mellan naturens och individers välmående. Fritidsfiske, svampplockning, skidåkning, sommarbad, promenad i skogen –  allt detta förändras när naturen förändras.   

Skogar som tidigare erbjöd en vilsam skogspromenad, bär- och svampplockning huggs ned och ersätts av hyggen och täta planteringar, vilket gör det svårare för oss att uppleva naturen. Och i städerna byggs ofta grönytor bort för att ersättas av parkeringsplatser, asfalt och bostäder, något som ytterligare minskar tillgången till närnatur och som dessutom leder till ökad risk för översvämningar och konsekvenser av värmeböljor – särskilt farligt för äldre och sjuka.  

Naturkrisen är också en ekonomisk kris. World Economic Forum rankar förlust av biologisk mångfald som ett av de största hoten mot världsekonomin. Stolen du sitter på, kläderna du har på dig och kaffet du drack till eftermiddagsfikat hade inte funnits utan naturen. Hälften av världens BNP är beroende av biologisk mångfald, visar studier. Dessutom är 85 procent av världens 1 200 största företag i hög grad beroende av naturen.    

En direkt ekonomisk konsekvens, för oss privatpersoner, är att försäkringspremier stiger i takt med att översvämningar och andra naturkatastrofer blir vanligare. I vissa områden kan det på sikt bli omöjligt att försäkra sina fastigheter. 

Naturkrisen är också en fråga om beredskap. Utan fungerande ekosystem har vi sämre tillgång till rent vatten, lokalproducerad mat och naturligt skydd mot extremväder under en krissituation. Det gör samhället mer sårbart – både i fredstid och vid kris. 

Naturkrisen är akut – men utvecklingen också möjlig att vända här och nu. Till skillnad från klimatkrisen, där lösningarna ofta kräver globala överenskommelser, är naturkrisen inom Sveriges gränser något vi kan påverka direkt. Vi kan skydda och restaurera våra skogar, stoppa bottentrålning och återställa våtmarker och vattendrag. Naturen svarar när vi agerar, och varje insats gör skillnad. Det ger hopp. Tillsammans kan vi vända utvecklingen och skapa ett Sverige där naturen får blomstra – för vår egen och framtida generationers skull.