Vanliga frågor om kläder och textil

Vilka farliga ämnen kan ett klädesplagg innehålla? Vad är skillnaden mellan ekologisk och miljömärkt textil? Varför ser inte lagarna till att våra kläder inte innehåller farliga ämnen? Vi reder ut begreppen och svarar på de vanligaste frågorna vi får om kläder och textil. 

Vad är skillnaden mellan ekologisk och miljömärkt textil? 

När en produkt innehåller ekologiska fibrer (till exempel ekologisk bomull) innebär det att själva fibrerna är ekologiskt odlade. Då har det inte använts några kemiska bekämpningsmedel i odlingen. Det har inte heller tillförts konstgödsel och det har inte använts några genetiskt modifierade grödor. Allt detta är viktigt och bra för miljön! Men det garanterar enbart att fibrerna är odlade på ett hållbart sätt och säger inte någonting om de övriga stegen i tillverkningen. 

En miljömärkt vara omfattar fler steg än vad en ekologisk gör. Miljömärkt textil är hållbart producerad hela vägen från fiber till det färdiga plagget. Kemikalier, färger och processer är hållbara, både för miljön och för de personer som arbetar i produktionen – och inte minst för dig som slutligen använder plagget. 

Vilka miljömärkningar för kläder finns i dag?   

  • Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning. Det är den enda märkning i Sverige där kraven utformats av en miljöorganisation och gäller hela vägen från fiber till färdig produkt. Det ställs bland annat krav på de fibrer som ingår i textilen, på kemikalierna som används, på utsläppen till luft och vatten och på sociala aspekter. Bra Miljöval Textil finns också för second hand och för re-design. 
  • Svanen. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för Svanen och EU-Blomman. Märkningen visar, precis som Bra Miljöval, att produkten uppfyller krav längs hela kedjan från fiber till färdigt plagg/textil och innehåller både miljökrav och sociala aspekter. 
  • EU Ecolabel. Även kallad EU-blomman i Sverige och är Svanens motsvarighet i Europa.  
  • GOTS – Global Organic Textile Standard. En internationell miljömärkning för textilier av naturmaterial. Även GOTS har ett livscykelperspektiv, som omfattar hela kedjan från råvara till färdig produkt.  

Det finns även andra textilmärkningar med olika fokus:  

  • Oeko-Tex Standard 100 visar att inga hälsofarliga ämnen finns i slutprodukten, men omfattar inte miljöaspekter i produktionen.  
  • Bluesign innefattar miljöaspekter, sociala krav och arbetsplatssäkerhet. Bluesign inkluderar dock inte fibervalet, till exempel att bomullsodling ska vara ekologisk.  
  • Fairtrade är en certifiering för bomull som fokuserar på sociala aspekter i odlingen, men som också har miljökrav t.ex. förbud mot vissa kemikalier som används vid besprutning.  

Varför är second hand bättre för miljön?  

Det går åt mängder av vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder. Om du kan förlänga ett plaggs livslängd gör du därför en stor insats för miljön. För att producera ett par jeans går det till exempel åt ungefär 6 000 liter vatten och cirka 1,4 kilo kemikalier. I studier där man har jämfört nya och begagnande jeans kunde man se att ett par nytillverkade jeans gav upphov till lika stort koldioxidutsläpp som 197 begagnade par. När det gäller syntetkläder släpper de första fyra tvättarna ut absolut mest mikroplaster. 

Vad kostar det att anlita en skräddare? 

Om ett finare plagg har gått sönder kan det vara värt att ta hjälp av en skräddare (om du inte är händig och kan laga det själv förstås). Priserna för några vanliga lagningar brukar vara ungefär följande: 

  • Lappa/förstärka jeans: 150 kr 
  • Lägga in en kavaj: 500 kr 
  • Lägga upp byxor: 150 kr 
  • Byta dragkedja i byxor/jeans: 250 kr 
  • Byta dragkedja i jacka: 500 kr 

Om du inte har en skräddare i närheten finns en tjänst på nätet som heter Repamera. Där kan du beställa hem en påse, skicka iväg dina trasiga plagg med posten i den och sedan får du dina lagade kläder tillbakaskickade inom två veckor.  

Hur kan jag vårda kläderna på bästa sätt? 

Vissa plagg är mer känsliga och behöver tvättas i skonsamma program. Viskosfibrer blir svagare när de blir blöta och är därför bra att tvätta i fintvätt. Ull krymper vid hög temperatur och hård bearbetning och ska tvättas med ulltvättmedel och i handtvättprogram. Du kan också ofta vädra ullen ren istället för att tvätta.  

Förvara aldrig kläder fuktigt längre perioder, plocka till exempel upp en blöt handduk ur träningsväskan direkt när du kommer hem så undviker du mögel och dålig lukt (som ofta sitter i även efter tvätt). 

Skadedjur kan drabba naturmaterial. Tvätta alltid dina kläder innan du lägger i förvaring (till exempel om vinterkläder sorteras bort över sommaren). Det är också bra att placera kläderna i en påse så att klädesmalar inte kan komma åt plaggen i garderoben. 

Vissa fläckar kan vara svåra att få bort med vanligt tvättmedel. Det finns husmorstips att pröva med, men också miljömärka fläckborttagningsmedel som kan få bort envisa fläckar. 

Vilka farliga ämnen kan ett klädesplagg innehålla? Och hur kan de påverka mig? 

När kläder och textil tillverkas används kemikalier för att färga och behandla textilierna. En del av kemikalierna som används i produktionen kan bli kvar som rester i den färdiga produkten. Andra kemikalier tillsätts just med syftet att finnas kvar i det slutliga plagget, till exempel färger och olika funktionsbehandlingar som vattenavvisande, skrynkelfritt, flamskyddsbehandling med flera.  

Regeringen har beslutat att införa en skatt på kläder och skor som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen och som säljs i Sverige. Det kan handla om kemikalier som ger hälsoproblem för den som använder kläderna/skorna och ämnen som ger direkt skada om de kommer ut i miljön genom att skada organismer eller tas upp i näringskedjan. Det handlar också om  långlivade ämnen som orsakar miljöproblem och gör det problematiskt att återvinna materialen. Enligt utredningen uppskattas 16 procent av de kläder och skor som säljs i Sverige innehålla ett eller flera av dessa farliga ämnen.   

Varför ser inte lagarna till att våra kläder inte  innehåller farliga ämnen?  

Den europeiska kemikalielagstiftningen REACH omfattar och begränsar många ämnen som används i textil, men lagen räcker inte till. Dels är REACH främst anpassad för produkter som tillverkas inom EU och det ställs därför inte samma krav för textilier som framställs i andra delar av världen. Dels tar det lång tid att utreda om ett ämne är farligt och att få in ämnet i lagstiftningen. Av de textilkemikalier som har identifierats som hälsofarliga regleras endast en tredjedel av lagen. Och ännu färre ämnen omfattas om kläderna är tillverkade utanför EU. 

Som konsument har du rätt att få veta om en produkt innehåller något särskilt farligt ämne som finns listat på REACH:s lista över särskilt farliga ämnen. Butikerna har en skyldighet att inom 45 dagar kostnadsfritt kunna ge dig uppgifter om något av dessa ämnen finns i produkten.  

Hur skyddar jag mina barn mot farliga ämnen i textilier?  

Barn är mer känsliga än vuxna för hälsofarliga ämnen eftersom kroppen ännu inte är färdigutvecklad. Barn är dessutom mer utsatta för kemikalier från kläder eftersom deras hud är tunnare samt att de gärna stoppar kläderna i munnen.  

Det enklaste sättet att undvika hälsofarliga kemikalier är att köpa miljömärkta kläder. Då har man kontrollerat att inte några hälsofarliga ämnen använts för att tillverka plagget. Leta efter GOTS-certifierade barnkläder, Bra Miljöval eller Svanen. Det finns även fler textilmärkningar där man har tittat på hälsovådliga ämnen, till exempel Oeko-Tex Standard 100.  

Om du inte kan hitta ett miljömärkt plagg rekommenderar vi att tvätta de kläder och textilier som barn kommer i kontakt med innan de används för att få bort eventuella restkemikalier från tyget. 

Är det okej att slänga gamla och trasiga kläder i soporna så att de kan brännas och bli till värme?  

Det är mycket bättre att återvinna trasig textil än att kasta det i soporna för förbränning. Om det görs nya kläder av begagnad textil sparas energi och plaggets klimatpåverkan blir lägre jämfört med när nya material används.  

Idag är det ovanligt med kläder som innehåller material från begagnad textil, men tekniken går framåt och när textilier kan återvinnas på ett effektivare sätt kan man ta tillvara på en värdefull resurs. När fler trasiga kläder lämnas till återvinning så gör det att det satsas mer på att utveckla tekniker för att ta fram nya material. 

Här kan du lämna hela och trasiga kläder: 

Här kan du lämna hela och rena kläder: 

Varför är syntetmaterial problematiska för miljön?  

Alla kläder av syntet (som akryl, polyester, polyamid) släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas. En tvätt med akryl (6 kg) släppte till exempel vid en studie ifrån sig hisnande 700 000 fibrer av plast.  

Fibrerna som lossnat åker sedan iväg med sköljvattnet när plagget tvättas. De här fibrerna renas delvis bort av reningsverken och hamnar i slammet som sprids på åkrarna eller i fyllnadsmassor. Men i snitt 2 procent tar sig förbi reningsverken och ut i våra vattendrag. I båda fallen hamnar plasten i naturen, där den blir kvar i hundratals år, kanske mer.  

Om man har använt farliga kemikalier när man har producerat textilierna följer även dessa ämnen med ut. Vår rekommendation är att välja begagnade kläder (eftersom det är under de första fyra tvättarna som syntetplagg släpper flest plastfibrer), att tvätta mer sällan, skippa sköljmedlet och fylla maskinen. 

Vad är viktigt att tänka på vid köp av en ny vattentät jacka?  

När du köper en jacka bör du leta efter ett plagg som inte är behandlade med högfluorerade ämnen, PFAS. Flera tillverkare av friluftskläder har helt eller delvis slutat att använda högfluorerade ämnen och gått över till andra typer av impregneringar och membran istället.  

PFAS är ett samlingsnamn på ca 4 700 industriellt framställda kemikalier som används i allt från textilimpregnering till smink och skidvalla. Hela gruppen av ämnen är extremt långlivade och kan vara farliga för både människor och djur. I djurförsök har man sett effekter på reproduktion, immun- och hormonsystem, och mycket tyder på att människor påverkas på samma sätt. Mest kända är PFOA och PFOS som båda är bevisat farliga för både vår hälsa och för miljön. 

Källor: Kemikalieinspektionen (Chemicals in textiles), Norden (Gaining benefits from discarded textiles),Swerea IVF (Kemikalier i textilier), IVL (Swedish sources and pathways for microplastics to marine environment), NaturvårdsverketMistra Future FashionSOU 2020:20 Skatt på modet. 

Textilier märkta med Bra Miljöval 

Vår miljömärkning säkerställer att kläder och textilier tillverkas på ett schysst sätt. Vi miljömärker även återanvända kläder. 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!