Klädskolan: Så tillverkas kläder

Kläder kan vara gjorda av många olika typer av material. Exempel på vanliga textila material är bomull, lin, ull, viskos och polyester. 

Textila material kan bestå av konstgjorda eller naturliga fibrer. Tyger består ofta av en blandning av två eller flera textilfibrer. 

Naturfibrer är fibrer som kommer från naturen. Bomull, lin och silke har använts av oss människor i flera tusen år för att spinna trådar och tillverka kläder. Naturfibrer kan komma från växter, såsom bomull och lin, eller från djur som ull och silke. Naturfiberns utseende och egenskaper varierar mycket beroende på dess ursprung. Exempelvis så har ullfibern en fjällig yta som gör det enkelt att tova ihop fibrer med varandra medans silke påminner mer om en syntetisk fiber med väldigt lite struktur

Fibrer som tillverkas på konstgjord väg genom kemiska processer kallas konstfibrer. Råvaran till konstfibrer kan komma från skog och andra cellulosabaserade råmaterial eller från olja. Om fibrer kommer från cellulosabaserade råmaterial kallas de för regenatfibrer och om de kommer från olja för syntetfibrer. 

Cellulosa kan framställas av flera olika naturmaterial exempelvis bambu, gran och eukalyptus. Vanliga cellulosabaserade material är viskos och lyocell. 

Syntetfibrer kommer nästan alltid från fossil olja som inte är förnybar. Syntetfibern blandas ofta med andra material eftersom den är både stark och färgbeständig. Vanliga textila syntetmaterial är polyester, polyamid och akryl. 

Naturfibrer behöver först kardas för att rensas och få fibrerna parallellt placerade. Därefter kan fibrerna spinnas samman till trådar. Desto längre fibrer desto finare och hållbarare tråd kan spinnas. 

Regenat- och syntetfibrer kan antingen spinnas till trådar på samma sätt som naturliga fibrer eller användas som filament. När blandmaterial ska tas fram är det vanligt att olika fibrer blandas under kardningen. 

När tråden är spunnen, vävs eller stickas den till tyg som kan bli till kläder. Vävning går till så att två trådsystem som kallas för varp och väft vävs samman med varandra. Stickat tyg tillverkas genom att tråd/garn sammanbinds i öglor med varandra. Förr i tiden användes vävstolar och det stickades för hand. Men idag är kraven på effektivitet höga så tyger stickas eller vävs nästan alltid i stora maskiner. En modern stickmaskin kan sticka upp emot 300 kvadratmeter per timme. 

För att kläder ska få färg behöver de färgas. Infärgningsprocessen kan ske i samtliga tillverkningssteg. Det vanligaste är att infärgning sker när tyget är tillverkat. Behandlingar för att få olika egenskaper på klädesplagg, exempelvis vattenavvisning och skrynkelfri behandling, sker oftast på vävarna. Tvätteffekter och tryck läggs oftast till i sista steget, vid plaggtillverkning. 

När tyget är tillverkat så går det vidare till sömnadsfabriker där tyget skärs ut efter mönsterdelar. För att sy ihop ett färdigt plagg behövs förutom tyg även olika typer av accessoarer exempelvis tråd, knappar, dragkedjor och etiketter. Dessa köps in från olika leverantörer. I fabrikerna så syr ofta flera textilarbetare var sin del av plagget, exempelvis ärmar eller kragar. När ett plagg är klart så kontrolleras det och packas innan det transporteras vidare. Idag produceras nästan inga kläder i Sverige utan den största delen sys i länder där lönerna är betydligt lägre.

Beroende på var i världen kläderna tillverkats skickas de färdigsydda kläderna med båt, tåg, lastbil eller flyg till lager och butiker. Nästan 80 procent av alla kläder som säljs i Sverige tillverkas utanför EU och största importen sker från Asien. 

Idag säljs kläderna främst via butiker och internethandel. I Sverige köper vi i snitt 10 kilo kläder per person och år, eller 1,8 plagg i månaden. 

Eftersom vi köper stora mängder kläder varje år blir många kläder hängande i garderober och ungefär en tredjedel används aldrig. 

Av det vi köper slängs nästan 8 kilo i soporna. Av dessa är 5 kilo fullt användbara kläder. Vi lämnar också ungefär 3 kilo kläder per person till välgörenhetsorganisationer varje år. 

Idag går det inte att lämna in kläder för återvinning till kommunal insamling (med undantag för någon enstaka kommun). Det är privata eller ideella aktörer som tar hand om skänkta kläder exempelvis Myrorna och Humanbridge. Företaget I:co samlar in kläder i butiker hos flera av de stora kedjorna. De kläder som samlas in sorteras normalt efter följande kategorier: 

Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligt-avdelning. Senaste granskning: mars 2023.