Konsumtionsbaserade klimatutsläpp
De utsläpp av växthusgaser som kan knytas till vår konsumtion kallas för konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Det är den klimatpåverkan som konsumtionen bidragit till både i Sverige och i andra länder. Största delen av de utsläpp som orsakas av svensk konsumtion sker idag utomlands.
Utsläpp av växthusgaser i Sverige
De växthusgaser som idag släpps ut i Sverige kommer till största delen från svenska företag. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med 35 procent mellan 2008 och 2020 (källa SCB). Hushållen står för den största delen av minskningen. Minskningen beror främst på att värmesystem med oljeeldning har bytts ut till värmesystem med lägre klimatpåverkan som till exempel fjärrvärme och värmepumpar.
En moped orsakar utsläpp både där den byggs och där den körs
En stor del av de produkter som vi konsumerar i Sverige är importerade från andra länder. Dessa produkter ger klimatutsläpp i de länder där de tillverkas och vid transport till Sverige. De utsläppen är idag inte inkluderade i Sveriges klimatmål.
Ibland kan en vara orsaka klimatutsläpp i flera länder. Om du till exempel köper en moped skapar den först utsläpp i landet där den tillverkas. Utsläpp sker sedan vid transporten av mopeden till Sverige. Om det är en bensindriven moped och du tankar och kör den i Sverige så blir mopeden därefter en källa till utsläpp av växthusgaser i Sverige.
Vilka delar i vår konsumtion påverkar klimatet mest?
De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Den privata konsumtionen står för cirka 2/3 av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp.
Den resterande tredjedelen av utsläppen kommer från offentlig konsumtion (statlig och kommunal) samt offentliga och privata investeringar. En stor del av utsläppen från offentlig konsumtion omfattas av offentlig upphandling. När det gäller investeringar så är den största posten utsläpp som kommer från svenska företags investeringar i fabriker eller byggnader utomlands. En stor del av dessa utsläpp kommer från produktion av betong till byggverksamhet.
Hur räknas konsumtionsbaserade klimatutsläpp fram?
Naturvårdsverket har tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) tagit fram ett system för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Utsläpp som produktion av importerade varor skapar i andra länder räknas in i siffrorna. Utsläpp som sker i Sverige för det som exporteras räknas bort.
Siffrorna tas fram genom en modell med skattningar av utsläppsfaktorer för produktion av olika typer av varor som finns med i importstatistiken. Siffrorna för de konsumtionsbaserade utsläppen har därför en högre osäkerhet än beräkningar av utsläpp som sker inom Sveriges gränser.
Hur mycket behöver klimatutsläppen minska?
Idag uppgår svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp till 7,6 ton per person och år (källa: SCB, 2020). Genom det så kallade Parisavtalet har världens länder kommit överens om att jordens temperaturökning ska hållas väl under 2 grader och helst inte överstiga 1,5 grader. För att kunna uppfylla Sveriges åtagande i avtalet har regeringen satt upp ett klimatpolitiskt ramverk med ett antal mål och etappmål för att minska landets klimatutsläpp. I april 2022 föreslog miljömålsberedningen att komplettera detta ramverk med ett mål om nettonollutsläpp från konsumtion till år 2045. Förslaget innebär alltså att hela vår klimatpåverkan skulle räknas in, även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till utomlands.
Vad kan göras för att minska de konsumtionsbaserade klimatutsläppen?
För att bromsa klimatförändringarna krävs stora förändringar i samhället. Eftersom en cirkulär ekonomi, förutom att spara på jordens resurser, också bidrar till lägre klimatutsläpp är de mål som EU och FN har satt upp för en ökad cirkulär ekonomi viktiga att nå för att bromsa klimatförändringarna. En annan faktor som är avgörande är att det behöver löna sig ekonomiskt både för privatpersoner och för företag att minska sina utsläpp.
Det är inte möjligt att stoppa klimatförändringarna enbart genom insatser på individnivå. Men alla kan förstås vara med och skynda på omställningen och bidra till minskad klimatpåverkan genom att välja mat, transporter, kläder och värmekällor som ger låga klimatutsläpp.
Hur jämförs klimatpåverkan från olika växthusgaser?
Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika utsläpp med varandra räknas de ofta om till koldioxidekvivalenter, det vill säga hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Metan bidrar per utsläppt ton 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid ett hundraårsperspektiv. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.
Faktafrågor för skolor
Diskussionsfrågor för skolor
Så här tycker Naturskyddsföreningen
- Naturskyddsföreningen tycker att alla konsumtionsbaserade utsläpp ska räknas in i statistiken och politiken, inte bara de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. De utsläpp som svensk konsumtion ger upphov till i andra länder – genom tillverkning, internationella transporter och utrikesresor – måste också räknas. Så länge det inte görs blir bilden av våra utsläpp missvisande, till exempel kan importerad mat se mer klimatsmart ut än svenskproducerad.
- Naturskyddsföreningen är positiva till stora delar av Miljömålsberedningens förslag i sitt slutbetänkande från 2022 för en strategi för minskad klimatpåverkan från konsumtionsutsläpp och mål kopplade till detta. Vi betonar vikten av att snarast omsätta dem till skarpa mål och styrmedel som kan ta de konsumtionsbaserade utsläppen till nära noll senast 2040.
Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens avdelning för klimat och juridik. Senaste granskning: januari 2023.
