Läkemedel sprids i miljön – lagar saknas

Läkemedel är livsviktiga för oss människor, men de aktiva substanserna har börjat förorena våra vatten. Genom att fortsätta att köpa in och konsumera läkemedel helt utan hänsyn till miljön bidrar vi till föroreningar och antibiotikaresistens även i de länder där läkemedlen tillverkas.

Läkemedel hamnar i miljön både vid tillverkning och användning, utan kontroller och lagstiftning.
Läkemedel hamnar i miljön både vid tillverkning och användning, utan kontroller och lagstiftning.

Läkemedel behövs för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. Men samtidigt kan vår användning av läkemedel göra att läkemedelsrester sprids i naturen. Svenskarnas tillgång till billiga läkemedel sker ofta på bekostnad av miljön och människors hälsa i andra länder, där tillverkningen bidrar till föroreningar. Föroreningarna kan påverka människor och miljö lokalt och även bidra till antibiotikaresistens. 

3 effekter av läkemedel i miljön

  1. Antibiotikaresistens 
    Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. År 2050 kan 10 miljoner människor komma att dö årligen på grund av antibiotikaresistens - om vi inte minskar felaktig användning och utsläppen av antibiotika i världen. Redan idag dör årligen 700 000 människor på grund av resistenta bakterieinfektioner som inte går att bota på grund av resistens.
  2. Beteende- och hormonförändringar
    Läkemedelsföroreningarn kan hämma fortplantningen och påverka beteendet hos vattenlevande organismer, eller vara giftiga för vissa arter. 
  3. Cocktail-effekten
    Över hundratusen ton läkemedel konsumeras varje år i världen, läkemedel som släpper ut aktiva substanser under hela sin livscykel. En del av de problem som dessa läkemedel orsakar är kända, men det finns också tusentals aktiva substanser vars miljöpåverkan inte är känd. Vi har dessutom väldigt lite kunskap om är den så kallade “cocktaileffekten”, det vill säga hur kombinationen av alla dessa substanser påverkar miljön.

Inga miljöhänsyn tas vid statliga läkemedelsbeslut 

När det gäller läkemedel finns inga lagstiftade begränsningar för utsläpp, vare sig vid tillverkning eller användning.

På uppdrag av Sveriges regering har utredningar och rapporter tagits fram som klargjort både problem och möjliga lösningar. Ändå fortsätter till exempel vårt svenska utbytbarhetssystem att bidra till stora problem vid tillverkning och användning av läkemedel. I Sverige måste nämligen det så kallade generikautbytet tillämpas för förskrivna läkemedel. Det innebär att apoteken måste kunna erbjuda den billigast möjliga medicinen. Beslutet om vilken det är fattas av av en statlig myndighet, TLV, och grundas enbart på pris och leveranskapacitet, utan hänsyn till miljön. 

Utsläppen vid läkemedelstillverkning måste kontrolleras bättre, men transparensen är obefintlig

Över hundratusen ton läkemedel konsumeras varje år i världen och branschen omsätter enorma summor pengar.

Det är en utmaning att ta reda på hur tillverkningen sker eftersom läkemedelsbranschen hävdar att informationen är affärskritisk. Tillverkningen omges av stort hemlighetsmakeri. Att avgöra exakt varifrån föroreningarna kommer ifrån är därför svårt, men väldigt höga halter av läkemedel har uppmätts i vissa områden. Redan för drygt tio år sedan kom till exempel varningsrapporter från den indiska staden Hyderabad, där mycket höga halter av antibiotika uppmättes i vattendrag nära läkemedelsindustrierna. Beräkningar visade att omkring 45 kilo antibiotika släpptes rakt ut i miljön varje dygn. Nya undersökningar visar att industrierna fortsätter att släppa ut höga halter aktiva substanser.

Så sprids läkemedel i Sveriges miljö

I Sverige sprids läkemedel till miljön främst vid användningsfasen, via avloppen, eftersom många av våra kommunala och enskilda avloppsreningsverk fortfarande inte är anpassade för att rena bort läkemedel. Läkemedel som hamnar i reningsverkens slam kan också spridas till åkrar och grödor, men det är ännu okänt i hur stor utsträckning detta sker. 

 

Vi vill se följande åtgärder:

  • Sverige måste säkerställa att miljöhänsyn vägs in i generikautbytet. Idag grundas beslut om läkemedel enbart på pris och leveranskapacitet.
  • Sverige måste verka för en förändring av EU:s läkemedelslagstiftning så att miljökrav införs vid tillverkning av läkemedel. 
  • Läkemedelsindustrin måste öka sin transparens. När information om var och hur läkemedel tillverkas är sekretessbelagd finns det ingen möjlighet att kontrollera produktionsförhållandena.
  • Juridiska incitament för att uppmuntra kommuner att införa avancerad rening.

Bengalgamen blev nästan utrotad av diklofenak i läkemedel.Diklofenak: ett hot mot fiskar och rovfåglar
En av de vanligaste rovfåglarna i Indien, Bengalgamen, drabbades av en drastisk populationsminskning under 1990-talet. När de döda gamarna undersöktes fann man att de led av njurproblem, vilket kunde kopplas direkt till halterna av läkemedlet diklofenak i den boskap som gamarna hade ätit av. Bengalgamen klassas nu som akut hotad. Diklofenak är fortfarande godkänt som veterinärmedicinskt läkemedel inom EU, och används frekvent av människor, vilket orsakar en del oro för rovfåglarna inom Europa. Det har konstaterats att diklofenak även är skadligt för fiskar och bland annat orsakar förändringar i gälar, njurar och lever.