Hoten ökar mot de som skyddar Amazonas regnskog

Utan Amazonas klarar vi oss inte – utan miljöförsvarare klarar sig inte Amazonas. Men de som skyddar regnskogen är i konstant fara på grund av sin kamp.

En kvinnlig miljöförsvarare håller upp en skylt med texten: "Amazonas is ours!" under en miljödemonstration i Rio de Janeiro 2019 mot skogsavverkning och bränder.
Det är farligare än någonsin att försvara Amazonas. Under 2020 dödades 24 miljöförsvarare i Brasilien, de flesta av dem i Amazonas.

Foto / Illustration:

Getty Images

Sedan den högerpopulistiska brasilianske presidenten Jair Bolsonaro trädde till makten 2019 har oron bland Brasiliens urfolk och miljöorganisationer ökat. Oron har inte endast att göra med de anlagda skogsbränderna eller att skövlingen av Amazonas ökar med rekordfart – en ökning med 55 procent från januari till april i år jämfört med 2019. Oron kommer också av det faktum att det är fortsatt förenat med livsfara att försvara miljön i Brasilien. 

– Under 2019 dödades 24 miljöförsvarare, varav de flesta här i Amazonas, berättar Lindomar Padilha, urfolksrepresentant på organisationen Conferência Nacional dos Bispos do Brasil Amazonia Occidental. 

– Detta gör att Brasilien ligger precis bakom Colombia och Filippinerna när det kommer till världens mest farliga för miljöförsvarare. Vi fruktar att Brasilien kommer att gå från att vara det tredje värsta landet till det värsta. Det är mycket oroande, säger Padilha.  

Bolsonaros regering har förvärrat situationen i Amazonas  

I mars 2020 sköts urfolksledaren Zezico Guajajara till döds av okända personer. Zezico Guajajara hade länge kämpat för både urfolks rättigheter och skyddet av Amazonas. Hans död ledde till en proteststorm bland Guajajara-folket – en av Brasiliens största inhemska grupper med cirka 20,000 människor – som krävde en utredning av mordet. 

Miljöaktivisten Osvalinda Alves Pereira bekräftar Lindomar Padilhas bild av att situationen för de som kämpar för miljön försämrats sedan Bolsonaro tog makten. Bolsonaros plan är att möjliggöra gruvverksamhet på urbefolkningens land och att omvandla ovärderlig regnskog till mark för produktion av bland annat nötkött och soja. Det här skiftet skulle innebära katastrofala konsekvenser för djurlivet och urfolk som lever i regionen men också för hela vår planet. 

En illegalt anlagd brand förtär Amazonas regnskog i ett reservat i Mato Grosso, Brasilien, augusti 2020. Foto: Victor Moriyama for Rainforest Foundation.

– De som bedriver avskogning av områden lika stora som tjugo-trettio fotbollsarenor anses inte vara kriminella. Bolsonaro ser dem som arbetare och jordbrukare medan vi som använder mindre ytor anses vara kriminella, säger Osvalinda Alves Pereira, som utöver miljöaktivist också är småskalig jordbrukare. 

Den brasilianska miljöorganisationen Articulação dos Povos Indígenas do Brasil beskrev mordet på Guajajaras som ett bevis på det ökade våldet mot miljöförsvarare som anses stå i vägen för planer som har att göra med skogsavverkningar. Även om det är oklart vem som ligger bakom Guajajaras död, är det inte otänkbart att det är stora nätverk av kriminella skogshuggare som placerar ut beväpnade män för att skydda sin olagliga avskogning som ligger bakom mordet.  

President Bolsonaro, som vid flera tillfällen uttryckt stöd för jordbrukare och avverkare som arbetar i området, har länge kritiserat miljökampanjer och sänkt budgeten för Brasiliens miljöorganisationer. Presidentens ståndpunkt resulterar i att det sällan är några konsekvenser för dem som begår brott och illegala aktiviteter mot miljöförsvarare.  

– Vi som rör oss i regnskogen är rädda, berättar Padilha. 

– Jag känner mig fullständigt otrygg. Vi fruktar för vår säkerhet och för våra liv. Vi har familjer och barn. Situationen vi befinner oss i gör att vi känner oss emotionellt skakade.

I sitt jobb utsätts både Pereira och lokalbefolkningen för konstant fara i form av förföljelse, trakasserier och hot. Detta var anledningen till att Pereira och maken Daniel tvingades fly sitt hem och gömma sig under ett och ett halvt år. Idag är paret tillbaka i Pará och Pereira fortsätter sitt jobb som miljöaktivist. 

Den 24 november 2020 tilldelades Pereira årets Edelstamspris för hennes insatser mot den illegala skogsavverkningen samt för hennes kamp för de lokala invånarnas försörjningsmöjligheter i Pará-regionen i Amazonas. 

– För mig representerar priset säkerhet och symboliserar att vi i Pará inte är ensamma, säger Pereira, som i tio år organiserat miljöförsvarare i regionen. 

– Priset visar att det finns människor världen över som bryr sig om regnskogen lika mycket som vi.  

Så har Covid-19 påverkat miljöförsvarare i Amazonas  

Coronapandemins framfart har varit förödande för Amazonas urfolk där dödligheten av Covid-19 är dubbelt så hög jämfört med resten av Brasiliens befolkning. Eftersom pandemin gjort att uppmärksamheten från media kring miljöskyddet minskat, har den brasilianska regeringen passat på att luckra upp lagar för att minska skyddet för regnskogen med hänvisning till att det är nödvändigt för att rädda ekonomi och arbetstillfällen.  

Decennier av systematisk diskriminering och nedprioritering av urfolks rättigheter gör att många är fattiga och inte har tillgång till rinnande vatten, sjukvård och mediciner. Coronaviruset blottar därför urfolkens enorma sårbarhet. Det bästa skyddet mot smittan är, för många, därför isolering. Många företag passar då på att ostört exploatera de – numera lättåtkomliga – värdefulla naturresurser som finns.  

I skuggan av Coronapandemin ökar hoten mot Amazonas. Foto: Getty Images

Trots den svåra och ovissa situationen som pandemin för med sig, är miljöaktivisten Pereira hoppfull om framtiden. 

– En av mina drömmar var att omvärlden skulle se orättvisorna som äger rum här, säger Pereira. 

– Och nu har det hänt. Så min förhoppning framåt är att omvärlden fortsätter att se oss och stötta oss. För vi behöver ert stöd. 

 

Vad är en miljöförsvarare? 

Begreppet miljöförsvarare dyker upp här och var, men vad betyder det egentligen?  

Naturskyddsföreningen använder organisationen Global Witness definition, nämligen ”människor som via fredliga handlingar, antingen ideellt eller professionellt, agerar för att skydda miljö- och eller markrättigheter.” 

Miljöförsvarare är de människor som valt att engagera sig i miljöorganisationer, men också lokalbefolkning som tvingas försvara sin mark. 

En miljöförsvarare definieras av vad personen gör, inte vem den är.