Amazonas regnskog – varför ska vi bry oss om den?

Amazonas biologiska mångfald är unik. Regnskogen är hem till 10 procent av världens arter. Om regnskogen försvinner på grund av skövling och bränder dör arterna ut för alltid! Amazonas binder också enorma mängder kol som skulle hota jordens klimat om det kom ut i atmosfären. 

Du har säkert hört talas om hur artrik regnskogen är. De tropiska regnskogarna är hem för hälften av världens arter, trots att de bara täcker sju procent av jordens yta. Och det största och artrikaste regnskogsområdet i hela världen är just Amazonas. 

1. Hur unik är Amazonas artrikedom? 

Den biologiska mångfalden i Amazonas regnskog är helt unik. Hela 10 procent av världens arter har sitt hem i Amazonas. Det är den mest artrika regnskogen som existerar. Många arter är dessutom endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen. Om regnskogen försvinner, så dör de ut för alltid! 

The purple coloured Cattleya eldorado is typically found in the Rio Negro basin, mainly within the Brazilian state of Amazonas. It is native of the Amazon region, usually flowers once a year, once the rainy season starts.
De flesta växter i Amazonas regnskog kan bara pollineras av en specifik insekt, som i sin tur är beroende av att hitta rätt växt. Detta ömsesidiga beroende mellan växter och insekter har bidragit till att skapa den stora biologiska mångfalden.

Nu när utrotningen av arter sker i snabbare takt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia, har vi inte råd att förlora Amazonas! Globalt är 1 miljon växt- och djurarter hotade av utrotning, en skatt som aldrig går att ersätta. Till följd av det är också flera viktiga ekosystemtjänster som behövs för vår överlevnad hotade. Regnskogen har till exempel ett enormt värde för nederbörden och vattnets kretslopp. Amazonas genererar stora mängder regn både till regnskogen och till områdena runt omkring, många stora floder har sin början i Amazonas. 

De djur och växtarter som lever i Amazonas har utvecklats i ett nära samspel under tiotals miljoner år. Regnskogen är minst 55 miljoner år gammal, kanske fanns den redan när det gick dinosaurier på jorden. Om den huggs ner kan den inte bara växa upp igen, utan är borta för alltid. 

2. Hur viktig är Amazonas för jordens klimat? 

Regnskogen binder enorma mängder kol i träd och annan växtlighet. När Amazonas skövlas eller brinner frigörs enorma mängder kol ut i atmosfären i form av koldioxid, som är en växthusgas som bidrar till global uppvärmning. Det får förödande effekter för jordens klimat och för vår välfärd här på jorden. 

Varje år absorberar Amazonas ungefär 430 miljoner ton kol, vilket motsvarar åtta gånger så mycket som Sveriges utsläpp. Dessutom finns enorma mängder kol lagrade i ved och annan växtlighet, kol som ombildas till koldioxid och släpps ut till atmosfären som växthusgas om skogen brinner eller huggs ner. 

För att nå klimatmålen behöver vi inte bara minska utsläppen av växthusgaser radikalt, vi behöver även binda kol i mark och växlighet. Att stoppa skogsavverkning är lika viktigt för klimatet som att stoppa utsläpp av växthusgaser. 

3. Vad finns det för hot mot Amazonas? 

Globala konsumtionsmönster driver på skövlingen av Amazonas. Regnskogen skövlas och bränns ner för att ge plats åt sojaodlingar och betesmarker. Brasilien är en stor exportör av soja och nötkött. År 2016 kom 40 procent av EU:s totala import av nötkött från just Brasilien, hela 141 000 ton! 

Brasilianskt kött finns även i svenska charkdiskar. Foto: Getty Images

Den ofta extremt storskaliga produktionen av soja ödelägger stora områden och tränger undan småbrukare som försörjt sig på marken utan att skövla regnskog. Ägandet av mark koncentreras till ett fåtal personer och lokalbefolkningen trängs undan, köps ut eller tvångsförflyttas. 

Enorma mängder bekämpningsmedel och genmodifierad soja används i sojaodlingarna och sprider sig till intilliggande marker. Flera av de miljögifter som är förbjudna inom EU används fortfarande i Brasilien. 

Brasiliens president Bolsonaro har konsekvent gynnat gruvindustri och storskaligt jordbruk framför att bevara regnskogen. Bygge av nya vägar öppnar upp för skövlingen av skogen. Nya hamnanläggningar för att skeppa ut sojan driver på utvecklingen. Enorma dammbyggen lägger stora arealer skog under vatten. 

Många grodarter hotas av utrotning när Amazonas huggs ner, för de är så känsliga för förändringar i sin livsmiljö.
Många grodarter hotas av utrotning när Amazonas huggs ner, för de är så känsliga för förändringar i sin livsmiljö. Foto: Getty Images

Regeringens politik att öppna upp Amazonas för exploatering hotar även reservaten. En del av Amazonas är skyddad för kollektivt hållbart bruk, och gummitappare och andra som använder regnskogen utan att förstöra den kämpar nu för att reservaten ska finnas kvar. 

Urfolk spelar en viktig roll i skyddet av Amazonas men det gör dem också till en väldigt utsatt grupp. Många urfolk och miljöaktivister som protesterat har råkat illa ut när de skyddat regnskogen. Brasilien har under flera år rankats som ett av världens farligaste land för miljöaktivister och området Amazonas är den farligaste platsen i hela landet. Ferreira Silva kämpade för att de som drabbats av Brasiliens dammbyggen skulle få sina rättigheter tillgodosedda, sedan hon själv förlorat sitt hem på grund av ett dammbygge. På grund av sin kamp för naturen mördades Dilma Ferreira Silva i sitt hem av fem män. 

4. Varför brinner Amazonas? 

Att Amazonas är en regnskog hintar om att bränder inte är ett naturligt fenomen i denna skog där nederbörd ofta faller. Trots det har bränder blivit ett allt vanligare inslag i Amazonas – vad beror det på? Jo, det är nämligen kopplat till avskogning. Ju mer träds som avverkas och bränns, desto torrare blir marken vilket ökar risken för att bränderna ska sprida sig. Dessutom används bränder som en metod för att röja mark och med ett allt torrare Amazonas ökar också risken för att dessa bränder sprids utom kontroll. 

Bränderna i Amazonas är alltså inte en konsekvens av klimatförändringar i stort men i och med att mikroklimatet förändras, till exempel genom mindre nederbörd på grund av avskogning och avverkning, blir regnskogen torrare. När regnskogen sedan står i brand leder det till att mer växthusgaser släpps ut i atmosfären. Det i sin tur leder till att den globala uppvärmningen ökar i snabb takt. 

5. Vad menas med att Amazonas kan nå en ”tipping point”? 

Amazonas genererar mycket av sin egen nederbörd genom att vatten avdunstar från träden och sedan faller ner som regn. Om träden huggs ner minskar därför också nederbörden. Forskare är oroliga för att Amazonas snart kommer att nå sin så kallade ”tipping point”. Då har avskogningen gått så långt att nederbörden minskar drastiskt och en torr savann tar över stora delar av den fuktiga regnskogen. 

Bank of the Rio Solimoes river with flooded Varzea forest, Mamiraua National Park, Manaus, Amazonas, Brazil
Amazonfloden är den största floden i världen, i vattenvolym räknat. Regnskogen i Amazonas skapar sitt eget regn och försörjer även intilliggande områden med vatten. Foto: Getty Images

Exakt när det kritiska läget inträffar vet ingen. Forskare tror att det kommer när ungefär 25 procent av Amazonas är avverkad, men en del forskare tror att det inträffar tidigare, vid 22-23 procents avverkning. I nuläget räknar man med att 15-20 procent av Amazonas är avverkad. 

6. Vad kan du göra för att skydda Amazonas? 

Tycker du att Amazonas är värt att bevara? Då kan du göra skillnad! Eftersom det är globala konsumtionsmönster som driver på avverkningen i Amazonas, finns det också möjlighet att påverka! 

Kanske du tror att dina sparpengar vilar snällt på ditt konto, medan de i själva verket bidrar till att skövla regnskog? Och faktum är att det dyker upp tropiskt trä även i svensk handel. 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!