Ny skogsrapport från Naturskyddsföreningen ”Från mångfald till enfald”

Artfattiga ungskogar tar över skogslandskapet, arealen biologiskt värdefull gammal skog minskar kraftigt, värdefulla skogar fragmenteras genom avverkningar och skogsbilvägar. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen ”Från mångfald till enfald” som tydliggör den omfattande landskapsomdaningen som skogsbruket i Sverige inneburit, framför allt under 1900-talet.

Pressmeddelande

– Vår rapport visar bland annat precis det som Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen: att fragmentering och trakthyggen är allvarliga hot mot skogens biologiska mångfald. Både vår och Naturvårdsverkets rapport visar hur viktigt det är att skogsbruket vidareutvecklas för att leva upp till nationella och internationella miljökrav. För att kunna fatta kloka och kostnadseffektiva beslut om att skydda särskilt känsliga områden behövs också mer kunskap om värdekärnor och nyckelbiotoper, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Med offentlig data och statistik illustrerar Naturskyddsföreningen tillståndet i den svenska skogen på ett sätt som ger en annan bild än den som skogsbranschen ofta målar upp. Sedan början av 1990-talet har till exempel arealen ”gammal skog” ökat med några blygsamma procent, samtidigt som drygt 30 procent har kalavverkats sedan slutet av 80-talet. Skogsbruket har omvandlat stora delar av vår natur i grunden.

– Förändringen av landskapet har pågått länge, men ju mindre som blir kvar av den riktigt gamla skogen och skogar som inte tidigare brukats med storskaliga metoder, desto tydligare blir den. Drygt 900 olika skogslevande arter är idag klassade som hotade, och utanför de få procent av den produktiva skogen som skyddats som reservat, minskar den skog som aldrig kalhuggits i rask takt. Det är väldigt bekymmersamt, säger Johanna Sandahl

Rapporten illustrerar utvecklingen i skogen bland annat genom analys av 16 representativa provytor (20 x 15 km vardera) från Mellansverige och norrut. I sex av områdena har cirka 80 procent av den produktiva skogen kalavverkats sedan 50-talet. I enbart två av provytorna har mindre än 50 procent av den produktiva skogen kalhuggits. Dessa två områden ligger fjällnära. Rapporten visar också med exempelytor att i skogen har medelavståndet till närmaste skogsbilväg mer än halverats sedan 50-talet, förutom i den fjällnära regionen. 

När skog kalhuggs blir oftast den skog som planteras, eller självsås av kvarlämnade träd, enahanda. En likåldrig art dominerar, oftast gran eller tall, och stora sammanhängande ytor blir svårtillgängliga under lång tid. Naturskyddsföreningen arbetar för ett skogsbruk med flera olika brukningsmetoder, mindre fragmentering av landskapet och skapandet av förutsättningar för mångfald av alla sorters liv i skogen – växter och djur. Med ett variationsrikt skogsbruk ökar motståndskraften mot yttre förändringar. I takt med omställningen till ett fossilfritt samhälle ökar trycket på skogen som råvara till allt fler produkter.

– Vi väntar på att politikerna ska ta nya tag och formulera en skogspolitik som tar verklig hänsyn till skogens alla värden - biologisk mångfald, sociala värden, kulturmiljöer, renskötseln, friluftslivet och andra frilufts- upplevelse- och besöksnäringar. Dessa värden måste tas in i beräkningarna när beslut om skogsbrukets framtid fattas, säger Johanna Sandahl.

Kontakt:
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen
eva-lena.neiman@naturskyddsforeningen.se 070 794 04 07

>Läs hela vår rapport