Projekt vitryggig hackspett

Vitryggig hackspett är en av Sveriges mest hotade arter. Sedan 1990 driver Naturskyddsföreningen Projekt vitryggig hackspett för att rädda arten. Här kan du läsa mer om projektet och vilka vi samverkar med för uppfödning av fåglar och restaurering av vitryggens lövskogar. 

Vi behöver gåvor till uppfödning, utplantering och stödutfodring! 

 Naturskyddsföreningens arbete för att bevara den vitryggiga hackspetten, som är akut hotad i Sverige, bedrivs inom Projekt vitryggig hackspett i samverkan med flera andra aktörer. Tillsammans kan vi rädda vitryggen, men det kommer att ta tid.  

Från att ha varit väl spridd i våra skogar, återfinns det idag endast 12 par vitryggar i Sverige och arten löper idag en stor risk att försvinna helt från det svenska landskapet. Det beror främst på att de vitryggens livsmiljö, gamla lövskogar, till stor del har försvunnit från Sverige. Den kraftiga nedgången i vitryggens antal ledde till att Projekt Vitryggig hackspett startades. Naturskyddsföreningen övertog projektledarrollen 1990 med målet att rädda arten i Sverige. Sedan dess har flera olika metoder använts för att stärka arten. 

Vitryggsprojektet just nu 

Under 2021 har cirka 40 individer, varav 12 par, observerats i landet. Det är det bästa resultatet under de 30 år som Naturskyddsföreningen drivit projektet. Att vitryggarna blivit fler beror i stor utsträckning på att deras livsmiljöer restaurerats och att vitryggar flugit in från våra grannländer. Utplantering av ungfåglar uppfödda i avel som släppts ut i det fria har också bidragit till att stärka den vilda populationen.

Vi är också glada att rapportera om sju bekräftade häckningar runtom i landet under 2021.

Även om utvecklingen just nu ser ut att gå åt rätt håll behöver mer göras för att långsiktigt säkra Sveriges population av vitryggig hackspett. Det främsta hotet är de storskaliga förändringar som har skett i det svenska skogslandskapet. Det har lett till en minskad utbredning av vitryggens livsmiljöer – lövskogar med en hög andel död och döende lövved. Det behövs större arealer av lövskogar som dessutom hänger ihop. Utöver restaureringsarbete behöver också mer lövskog skyddas så att befintliga livsmiljöer inte försvinner. 40 observerade individer må vara ett rekord, men till de 250 individer som beräknas vara gränsen för artens fortlevnad, är det en bit kvar.

Fokusområden för att rädda vitryggen på sikt 

Projektet vitryggig hackspett arbetar med tre fokusområden; att bevara och restaurera vitryggens livsmiljöer, förstärka den vilda populationen genom att sätta ut ungfåglar uppfödda i avel och att arbeta för en ny skogspolitik. Projektets syfte är att vitryggen ska nå en gynnsam bevarandestatus, det vill säga att arten ska bli livskraftig på lång sikt. Fler värdefulla lövskogar måste skyddas och restaureras om vitryggen ska ha en chans. 

Nätverket för vitryggig hackspett 

Utan ideella insatser hade vitryggsprojektet inte varit möjligt! Arbetet i projektet organiseras i ett nätverk av engagerade personer som tillsammans kartlägger fågelns livsmiljöer, tar reda på hur många fåglar det finns, stödutfodrar och informerar markägare, myndigheter och allmänhet. Genom projektet utbyts också kunskap och erfarenheter med organisationer som arbetar med vitryggig hackspett i Norge, Finland och Lettland.  

Samverkan för restaurering av vitryggens skogar 

Restaurering av vitryggens livsmiljöer sker i samverkan med flera länsstyrelser, skogsägare och skogsbolag. Syftet är att tillsammans försöka hitta strategier för att lyckas med att bevara lövskog med en hög andel död ved, som arten behöver. Arbetet handlar dock inte enbart om vitryggen, utan om en hel naturtyp med flera hotade och rödlistade arter. Hittills har bland andra Bergvik Skog, Sveaskog, Stora Enso, Billerud Korsnäs och Karlstad stift engagerat sig i arbetet att bevara och restaurera vitryggens skogar.   

Samarbete för utsättning och uppfödning av vitryggig hackspett 

År 1995 inleddes ett samarbete med djurparken Nordens Ark för att bedriva avel av vitryggig hackspett och sedan 2016 är även Järvzoo med i avelsarbetet.  

När de fåglar som fötts upp i avel är redo att klara sig själva förflyttas de till voljärer, stora burar, i lämpliga lövskogsmiljöer. Där utfodras de två gånger dagligen och får under cirka en veckas tid vänja sig vid sin nya miljö. Därefter släpps fåglarna ut i de fria, men medlemmar från nätverket fortsätter att utfodra dem under höst och vinter. Stödutfodringen sköts gemensamt av vårt ideella nätverk för vitryggig hackspett tillsammans med länsstyrelsen i aktuellt område samt Upplandstiftelsen som även varit engagerade i byggnation av voljärer. 

Förhoppning är att vitryggarna ska trivas i sina nya områden och att de framöver ska hitta en partner och att det ska leda till häckning.  

Nordens ark bidrar med mycket värdefulla insatser genom uppfödning och bevarande av vitryggiga hackspettar i djurparken. Den första fågelvoljären för vitryggig hackspett stod klar på Nordens Ark 2003 tack vare bland annat en insamling från Naturskyddsföreningens medlemmar. 

Järvzoo har byggt stora voljärer och har nu sex vitryggspar. Även här är förhoppningen att uppfödningen kan resultera i nya häckningar och att nya ungar kan sättas ut i väl anpassade lövskogar.

Nationella åtgärder för en hotad art 

I juni 2017 fastställde Naturvårdverket och Skogsstyrelsen ett åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. Åtgärdsprogrammet gäller perioden 2017-2021 och är ett vägledande men inte formellt bindande dokument. 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!