Spökgarn – flytande dödsfällor

Varje år förloras nät, linor och andra fiskeredskap i våra hav. Trålar lossnar och blir liggande på havsbottnen. Fiskar, sjöfåglar, tumlare och sälar trasslar in sig i de gamla näten och trålgarnen och dör en plågsam död. Spökgarnen bidrar även till problemet med plast i haven.

En sälunge har trasslat in sig i ett fiskenät.
En sälunge har trasslat in sig i ett fiskenät.

Foto / Illustration:

Getty Images

Du har kanske förlorat ett drag eller en bit fiskelina, när ett bottennapp ställt till det. Men vad händer om ett helt fiskenät går förlorat? 

I Östersjöns vatten gömmer sig spökgarn – fiskenät som tappats bort eller slängts i havet, men ändå fortsätter att göra det de tillverkats för, nämligen att fiska.

Moderna fiskenät är tillverkade av nylon och bryts ned väldigt långsamt. Därför håller näten väldigt länge, och kan fortsätta sitt kusliga spökfiske under ytan i åratal utan att någon vet om att näten finns där eller vittjar dem. 

Spökgarnen är dödsfällor för fiskar, tumlare och sälar

Varje år fastnar mängder av fiskar i spökgarn – exakt hur många är svårt att veta. Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns inga säkra siffror på hur många förlorade fiskeredskap som göms i världens hav, men det kan handla om mellan 15 och 16,5 miljoner ton.

Spökgarnen får extra allvarliga konsekvenser för torsken, som redan är hotad av både överfiske och övergödning som ger syrebrist på torskens fortplantningsområden.

Men inte bara fiskar fastnar i näten, utan även fåglar, tumlare, sälar och andra djur. För dem är spökgarnen flytande dödsfällor. Däggdjur och fåglar som fastnar i näten kan inte gå upp till ytan för att andas, utan dör en plågsam kvävningsdöd. 

Om det här hade hänt på land, inom synhåll för oss, så hade vi säkert stoppat det för länge sedan.

Spökgarnen bidrar till problemet med plast i havet

När näten till slut ändå går sönder bidrar de till problemet med plast i haven. De bryts långsamt ner i allt mindre bitar och blir till sist mikroplaster som äts av plankton och andra djur. På så sätt kommer plasten in i näringskedjan.

Även om det allra mesta av plasten i haven kommer från land, så kommer en betydande del av plasten faktiskt från fiskeredskap. Enligt en rapport består minst 46 procent av skräpön i Stilla Havet av spökgarn.

Om vi inte gör något för att vända utvecklingen och kan haven innehålla mer plast än fisk i framtiden.

Vad kan vi göra åt spökgarnen?

I Sverige har Havs- och vattenmyndigheten det övergripande ansvaret för att förlorade fiskeredskap samlas in men också att för att förebygga att redskap går förlorade. Nu ska myndigheten satsa 3,6 miljoner kronor på att samla in spökgarn ur våra hav. De insatser som gjorts tidigare har visat att det finns områden där stora mängder förlorade spökgarn gömmer sig, till exempel i Södra Östersjön, Öresund och Västkusten. Därför kommer myndigheten prioritera att dragga efter spökgarn där, till glädje för fiskar, fåglar och andra djur. 

 

Det här kan du göra 

Har du hittat ett spökgarn? Havs- och vattenmyndigheten har nyligen tagit över projektet ”GhostGuard” där du som privatperson kan rapportera in upptäckter av spökgarn. Verktyget är utvecklat av Trelleborgs kommun och region Skåne och vänder sig till fritidsfiskare och allmänheten. Här kan du ange koordinaterna till ett fiskeredskap som du upptäckt, så att det kan städas upp. Samtidigt är du med och bidrar till att visa omfattningen av problemet.

Rapportera förlorade redskap - för dig som är fiskare

För dig som vill djupdyka i frågan

"Ett djurplågeri som genast stoppats om det skett på land" 

"Garvade dykare grät när de kom upp på land"

En rapport om spökgarn från Håll Sverige Rent

Marelitt Baltic var ett projekt med organisationer från Sverige, Estland, Finland, Tyskland och Polen, som under åren 2016–2018 kartlade spökgarnsproblematiken, städade bottnar och vrak på spökgarn och lyfte fram förslag på förebyggande åtgärder och återvinning av garnen. I projektet, som leddes av Marint centrum i Simrishamns kommun, deltog också Håll Sverige Rent.

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.