Textilfibrer – Varifrån kommer råmaterialen? Och hur påverkar de miljön?

Kläder och annan textil kan tillverkas av en mängd olika sorters fibrer, både naturliga och konstgjorda. Det är inte ovanligt att kläder marknadsförs som hållbara eller miljövänliga alternativ. Men varifrån kommer egentligen råmaterialet och hur miljövänligt är det färdiga plagget? Här får du veta mer om några vanliga fibrer.

Merinofår i Australien

Naturfibrer  

Fibrer från växter:  

  • Bomull växer på buskar och är en ganska svårodlad gröda eftersom den är känslig för torka, häftiga regn, kyla, insektsangrepp och sjukdomar. Bomull odlas i områden med tempererade, subtropiska och tropiska regioner på alla kontinenter i ett brett bälte kring ekvatorn. Eftersom bomullsplantan behöver stora mängder vatten krävs ofta konstbevattning (för att odla ett kilo bomullsfibrer går det åt runt 10 000 liter vatten). Utöver detta besprutas bomullen flitigt för att förhindra skadedjur och ogräs. Bekämpningsmedel sprids då vidare i ekosystemen via vatten, jord, luft och i näringskedjorna och får på så vis effekter långt efter spridningen och långväga ifrån de åkrar där de spridits. Ekologisk Bomull odlas utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO (genetiskt modifierade organismer). En bra balans mellan olika växter och användning av naturlig gödsel, förbättrar mullhalten i jorden. Mängder av nyttiga smådjur och insekter kan då leva i jorden. Genom att skapa en bra miljö för skadedjurens naturliga fiender minskar angreppen på växterna.  
  • Lin odlas i länder med ganska regnigt och svalt klimat. Växterna är sällan utsatta för skadeinsekter och det behöver inte tillföras så mycket näringsämnen för att grödorna ska växa och må bra. Däremot har linplantan svårt att hävda sig mot ogräs. Inom den oekologiska odlingen används därför ibland ogräsmedel. Utvinning av lin är komplicerat och innefattar flera arbetskrävande moment. Linfibrerna ligger i stjälken på linplantan och för att frilägga fibrerna krävs rötning. Det av de traditionella rötningsmetoderna som är det minst miljöbelastande är att låta linet ligga ute under några fuktiga höstveckor. Det kallas fält- eller daggrötning.  
  • Hampa är precis som lin en växt som kan odlas i kallare klimat. Hampa klarar av de flesta parasitangrepp och behöver inga gödnings- eller bekämpningsmedel. Rötterna går djupare än hos de flesta kommersiella grödor och binder marken vilket förhindrar jorderosion. Hampan tillför jorden näringsämnen och det går därför att odla hampa år efter år på samma marker utan att växla gröda.  

Fibrer från djur:  

  • Ull kommer inte enbart från får. Den mjuka angoraullen kommer från getter och kaniner. Kamelhår, alpackaull och lamaull används också. Men fårull används mest och många olika raser har avlats fram för att ge ull med olika kvalité. För merinofåret har man genom avel lyckats tredubbla ullmängden. Ökningen beror delvis på att dagens får har mera hud. Det har lett till djupa hudveck där skadeinsekter trivs. Vid storskalig uppfödning används därför olika slag av insektsmedel. Det kan även förekomma så kallad mulesing, där man skalperar bort den överflödiga huden för att förhindra flugor från att lägga ägg i vecken. Mulesing utförs ofta utan bedövning och innebär stort lidande för djuren. Man kan förebygga insektsangrepp genom att byta betesmark ofta och att hålla mindre hjordar. Det är vanligt att får föds upp på marker som är så magra att de inte duger till annat. Om fåren då får beta helt rent är det stor risk att det översta jordlagret regnar eller blåser bort. Ull innehåller orenheter som måste tvättas bort. Speciellt ullfett (lanolin), bryts ner långsamt och avloppsreningen måste vara väl avpassad för att ulltvätten inte ska ge stora utsläpp av syreförbrukande ämnen. 
  • Silke är det körtelsekret som fjärilslarven spinner runt sig själv till en kokong när den ska förpuppas. När det är dags att förpuppas spinner larven in sig i en kokong av silkestråd. Kokongerna av odlat silke är 2-4 centimeter långa och består av cirka 3000 meter råsilke. Kokongerna upphettas så att larverna dör varefter de sorteras efter kvalité. Konstgödsel används till oekologisk odling av mullbärsträd, men inte bekämpningsmedel eftersom det skulle skada silkeslarverna.  

Konstfibrer 

Fibrer från skog: 

  • Viskos tillverkas genom att molekylerna som finns i cellulosa (från till exempel träd eller bambu) bryts ner och ombildas, regenereras, med hjälp av kemikalier. En dålig viskosprocess orsakar utsläpp av svavel, zink och andra föroreningar. Cellulosan till viskos kommer traditionellt från gran eller andra träd, men den kan också hämtas från till exempel bambu.
  • Modal tillverkas ungefär som viskos, men cellulosan utvinns enbart från bokträd.  
  • Lyocell utvinns från eukalyptusträd och framställs genom en modern lösningsmedelsprocess som är helt svavelfri. Återvinningen av lösningsmedlet är hög och energiåtgången är också lägre än vid traditionell viskostillverkning. 

Fibrer från olja: 

  • Polyester, Polyamid och Akryl tillhör gruppen syntetfibrer och tillverkas av olja som förädlas i flera steg vid raffinaderier och petrokemiska industrier. Sedan råvarorna renats, sätts de samman så att det bildas långa molekylkedjor, så kallade polymerer. Polymeren kan användas till både fibrer och plast. Miljöproblemen från oljeutvinningen fram till polymer är relativt lika för alla syntetfibrer. Oljeanvändningen medför stora utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen, tungmetaller och flera andra hälso- och miljöfarliga ämnen. Råvarorna till polymeren är ofta mycket giftiga och flera är cancerframkallande. Energiåtgången är stor under tillverkningen. Användning av återvunnet plastmaterial förekommer för polyester och är ett sätt att minska resursanvändningen och sänka energiåtgången. Idag finns främst polyester från återvunna PET-flaskor.  

Vissa råmaterial är bättre att använda än andra, men för att plagg ska vara hållbart producerat räcker det inte med att fibrerna i kläderna är ekologiska eller av hållbara råmaterial. Innan fibrerna ska bli färdiga plagg går de igenom flera tillverkningssteg som också kräver stora mängder energi, vatten och kemikalier. Fibrerna ska spinnas till garn, garn ska vävas eller stickas till tyg, och tyg ska färgas, behandlas och sys samman till plagg. Det enklaste sättet att säkerställa att kläder har tillverkats på ett bra sätt i alla steg är att köpa miljömärkta kläder. Håll utkik efter Bra Miljöval, GOTS och Svanen! 

Bli medlem

Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stå upp för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra.