Grymt stora skillnader i grisarnas liv

Hur skiljer sig livet för grisen beroende på var och hur den föds upp? Ekologisk produktion låter djuren göra mer av det de älskar och har stränga regler vid slakt. Svensk djurskyddslagstiftning är bra jämfört med det billiga importerade köttet som ofta kommer från länder med bristande djurskydd.

KRAV-grisen får böka, beta och rulla i gyttjan. Sånt som grisar älskar!

I Sverige äter vi mycket griskött. Bara under julen säljs runt 6000 ton skinka och varje år äter vi drygt 30 kilo griskött per person. Faktum är att griskött är det populäraste köttet i Sverige följt av nötkött och fågelkött. Ungefär hälften av grisköttet vi äter kommer från Sverige, den andra hälften importerar vi och endast en liten del kommer från ekologiska gårdar. Men det är stora skillnad på livet som gris. Skillnader som du som konsument garanterat vill ha koll på.

Trots att vi äter mer griskött än tidigare minskar den svenska produktionen. Istället har importen av billigt griskött fördubblats de senaste tio åren. Varje år slaktas runt 2,5 miljoner grisar i Sverige. Det kan låta mycket men är en liten siffra om vi jämför med Danmark och Tyskland där det varje år slaktas 20 respektive 58 miljoner grisar. Det är också från dessa två länder som Sverige köper in den största delen av det importerade grisköttet som säljs här.

När köttet är billigt har ofta omtanken om djuren fått stryka på foten. Det är idag stor skillnad på svensk uppfödning av grisar och den i till exempel Tyskland eller Danmark. I Sverige är det bland annat förbjudet att spänna fast suggor som har kultingar, att klippa grisarnas svansar och vid kastrering måste lantbrukaren lägga en bedövning. Länder som exporterar billigt griskött till Sverige ger istället ofta grönt ljus för den här typen av behandling.

Bilden visar fixering av sugga med kultingar i Nederländerna. Fixering är föbjudet i Sverige men är tillåtet i många av de länder från vilka vi importerar griskött.

Användningen av antibiotika skiljer sig också kraftigt åt. En internationell jämförelse visar att Sverige har lägst användning med 12,6 mg/antibiotika/kg djur medan Danmark använder 44,9 mg och Tyskland 179,1 mg.

Svensk grisuppfödning har världens hårdaste djurskyddslagar och många fördelar jämfört med andra länder. Men den svenska grisen får vanligtvis aldrig komma utomhus. Den får heller inte böka i jorden efter mat. Svenska grisar får böka i strö på golvet inomhus.

KRAV-grisen får böka i leran och bada i gyttjan

Av Sveriges drygt tusen grisbönder är bara en procent ekologiska grisuppfödare. Ekologiskt kött är dyrare men tar stor hänsyn till djuren och deras naturliga behov.
En av grisens starkaste drivkrafter är att leta efter mat, grisar vill tillbringa nästan hela dagen med trynet i marken. Den ekologiska grisen får gå utomhus och böka i strö, men det kan vara på betongplatta. Den KRAV-märkta grisen får däremot gå utomhus året om. Under sommaren får grisen böka i jord, beta gräs och gyttjebada. Sånt som är naturligt och härligt i ett grisliv helt enkelt.

Grisuppfödning, exempel på viktiga skillnader:

Högre krav på slakten

Enligt svensk lagstiftning ska djur behandlas väl och inte utsättas för onödigt lidande. Men idag bedövas de flesta grisar innan slakt med hjälp av koldioxid innan själva avlivningen sker, gasningen pågår i flera minuter. Gasen orsakar grisen smärta och dödsångest. Metoden är ifrågasatt och mindre plågsamma metoder har efterfrågats från både forskare och veterinärer.

Även ekologiska grisar och de flesta KRAV-grisar avlivas på samma sätt. KRAV vill däremot ge djuren en så lugn miljö som möjligt innan slakt. KRAV-märkta djur får inte se andra djur slaktas och de ska inte känna lukten av blod. De blandas inte med grisar från andra grupper under transporten eller i slakteriets stall, vilket leder till mindre stress och färre skador. Elektrisk pådrivare får inte användas. Slakterierna kontrolleras minst en gång om året så att de följer KRAVS regler.

Foder utan kemiska bekämpningsmedel

De ekologiska djuren äter mycket mat från den egna gården. Och då är det förstås foder som odlats utan varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Djuren kan också få en del soja, men då är majoriteten ekologisk.

Välj ekologiskt, KRAV-märkt och mer vegetariskt

Vi äter mycket kött i Sverige. Så mycket kött att det påverkar naturen, klimatet och miljön negativt. Vår stora konsumtion och efterfrågan på billigt kött gör också att djuren behandlas sämre i jakten på pressade priser.

Ekologiskt är dyrare men låter djuren leva ett mer naturligt liv, tar större hänsyn till naturen och skippar kemiska bekämpningsmedel. Men det finns mycket annat att ta hänsyn till när du väljer mat i butiken. Kött från gris och fågel bidrar inte till biologisk mångfald genom bete, grisar och fåglar äter dessutom grödor som vi människor hade kunnat äta direkt. Läs mer om kött, klimat och miljö här.

Om du vill äta kött, ät mindre portioner och byt ut en stor del av köttet mot vegetariskt. Och välj alltid ekologisk, det är en bra idé för både djuren, naturen, plånboken och den egna hälsan.

Gillar du också ekologiskt? Bli medlem!

Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna. Var med och förändra för 24 kr/mån.