Hotet mot jorden, hotet mot vår överlevnad

Människans tillvaro är helt beroende av det 20-50 centimeter tunna skikt matjord som täcker marken. Odlingsjorden ska försörja en växande befolkning med mat och är livsnödvändig för alla växter och djur. Men våra jordar är konstant hotade.

Foto:

Sista skörden, en film av Tina-Marie Qwiberg

Ett myller av liv och processer samverkar för att bilda matjord, som om förhållande är bra fungerar processen som ett självspelande piano. Ändå tar det mellan 60 och 1500 år för naturen att skapa en centimeter ny jord. En välmående matjord är näringsrik och motståndskraftig mot torka och erosion. I en välmående matjord växer det bra, växternas rötter kan tränga djupare, ta upp mer näring och mineraler som ger maten smak och samtidigt lämna mer rester av organsikt material i jorden.

Mycket av den mat vi äter har sitt ursprung i myllan. Men höga skördar kan utarma jorden om inte ny näring tillförs. Det är också viktigt att se till att näringen inte läcker ut från åkermarken och förorenar våra vattendrag. Priset på mat har aldrig varit lägre än i dag men det har också medfört att vi gjort oss beroende av billiga insatsmedel som till exempel konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. 

Hoten mot planetens jordar

Ett intensivt jordbruk med hög användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel tillsammans med ökad bebyggelse och jorderosion innebär ett hot mot våra matjordar. Här listar vi några exempel:

– Intensiv livsmedelsproduktion med en hög användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel tillsammans med en ensidig odling av samma grödor från år till år gör matjorden mindre bördig. Mullämnen som behövs för att behålla jordens bördighet förbrukas i högre takt än de återskapas. 

– Mellan åren 2006-2010 har en yta större än 2 500 fotbollsplaner bebyggds i Sverige, ofta på platser med bra matjord. Hela 44 procent av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på den bästa åkermarken. Samma sak händer runt Uppsala.

– Bekämpningsmedel används för att döda skadedjur och ogräs men skadar också djur och växter som är nödvändiga i processen för att bilda ny jord. Det självspelande pianot tystnar och istället minskar matjorden och dess bördighet. I Sverige går utvecklingen åt fel håll och oekologiska åkrar sprutas allt oftare.

Trots att matjorden är helt avgörande för mänsklighetens överlevnad så finns det inga internationella konventioner för skydd av jorden och få länder har någon egentlig politik för området. Sverige har inget miljömål som direkt handlar om att bevara vår jord.

Matjorden måste skyddas genom en förändrad politik, skyddas från bebyggelse och värnas genom sunda jordbruksmetoder. Mindre kemisk bekämpning och konstgödsel, en mer varierad odling och mer bete är exempel på åtgärder som bevarar den bördiga jorden.

Det är hög tid för förändring. Naturskyddsföreningen arbetar för att:

  • Förändra jordbrukspolitiken till förmån för mer jordvänligt jordbruk. Ett jordbruk som brukar jorden utan att förbruka den.
  • Minska användningen av bekämpningsmedel genom att arbeta för en skatt på bekämpningsmedel som styr bort från de mest skadliga preparaten.
  • Fler ska välja ekologisk. Ekojordbruket är mer jordvänligt än det oekologiska.
  • Fler betade djur i landskapet genom politisk påverkan. Betande djur gynnar jordbildning.
  • Bebyggelse inte ska ske på viktig åkermark.

Det här kan du göra:

Byt till eko

Att byta till ekologiskt i butiken gör stor skillnad för naturen, djuren och människors hälsa. Det är också det mest jordvänliga alternativet eftersom att eko skippar kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och tillför näring till jorden genom stallgödsel och att växla grödor på åkern.

Svårt att fylla hela varukorgen med eko? Här hittar du fem viktiga varor att byta till eko.

Filmtips: Sista skörden

Det handlar om ett av våra viktigaste ekosystem och en förutsättning för vår överlevnad. Planetens jordar är hotade. 

Se Sista skörden på svtplay.se

Gillar du också ekologiskt? Bli medlem!

Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna. Var med och förändra för 24 kr/mån.