Frågor och svar om framtidens energisystem

Senast 2030 måste de globala utsläppen halveras. En stor del i det handlar om att ställa om världens energisystem. Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar att ett helt förnybart och hållbart energisystem är möjligt 2040. Men för att det ska vara möjligt måste en hel del förändras i grunden. Här går vi igenom hur det ska kunna bli verklighet.

1. Varför behöver energisystemet ställas om? 

Senast 2030 måste de globala utsläppen halveras. En stor del i det handlar om att ställa om världens energisystem. Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar att ett helt förnybart och hållbart energisystem är möjligt 2040. Men för att det ska vara möjligt måste en hel del förändras i grunden. Hur ska det gå till? Här reder vi ut några av de mest förekommande frågorna om den kommande förvandlingen av energisystemet. 

2. Okej, men i Sverige ser ju läget ändå betydligt bättre ut än i resten av världen. Globalt kommer omkring 80 procent av energin fortfarande från fossila källor. I Sverige är den siffran typ 30 procent – varför ska just vi göra ännu mer? Och vad spelar det för roll?

Det stämmer att vi kommit en bit på vägen i Sverige, men vi har fortfarande långt kvar. För att vi ska kunna nå klimatmålen måste all fossil energi fasas ut så snart som möjligt. I ett rikt land som Sverige kan vi göra det redan till 2030! Genom att vi ställer om kan vi både minska våra direkta utsläpp och visa andra länder att det är möjligt.

Här kan du läsa mer om varför det spelar stor roll vad vi gör i Sverige.

3. Att göra hela elsystemet hållbart  är ju en jätteomställning,  men vilka är de största skillnaderna mellan er framtidsvision och i dag?  

Framtidens elsystem kommer skilja sig från dagens på många sätt. Vattenkraften kommer producera ungefär lika mycket som i dag, medan vindkraften och solkraften kommer öka kraftigt. Kraftvärmen kommer minska något, för att inte slösa på de begränsade resurserna biobränslen. Sammantaget kommer omkring 68 TWh komma  från vattenkraft, 90  TWh från vindkraft, 15 TWh från solel och 3 TWh från kraftvärme. Förutom det kommer vi ha flera flexibla resurser för att hantera variationen i elproduktionen– som till exempel vätgasproduktion, efterfrågeflexibilitet och elbilsbatterier som kan mata in el i elnätet och import och export som finns redan idag. 

Läs gärna hela vår rapport för att fördjupa dig mer.

4. Det blåser ju inte jämt – hur ska vi se till att alltid ha så mycket el vi behöver? Alltså, hur undviker vi effektbrist?

Det är flexibilitetsresurserna som kommer se till att systemet alltid är i balans. I dagens elsystem kan vi se till att elproduktionen hela tiden anpassar sig efter elanvändningen, men med allt mer väderberoende elproduktion behöver vi hantera variationer i systemet på andra sätt - med nya flexibilitetsresurser. Genom att använda import och export, efterfrågeflexibilitet, vätgasproduktion, smart elbilsladdning eller batterier på hushållsnivå kan vi balansera det förnybara elsystemet. Rapporten visar att den sammantagna potentialen i de här resurserna, varav vissa redan är tillgängliga i dag, långt överskrider behovet. Effektbrist är alltså inte något vi behöver oroa oss för 2040.

5. Men vad innebär det för mig om hela energisystemet ska bli hållbart? Alltså hur påverkar det min egen energianvändning? 

Till 2040 behöver vi ha energieffektiviserat ordentligt inom alla sektorer, inte minst bostäder och service. Genom att ha mer välisolerade bostäder och fastigheter och mer effektiv uppvärmning, men också mindre boytor och mer effektivt utformade byggnader, kan vi minska energianvändningen med 25 procent för el och 30 procent för uppvärmning i bostäder och service. Det gör också att inomhustemperaturen blir bekvämare och el- och värmekostnaderna lägre.

Vi kommer också använda elen och värmen smartare i bostäder och fastigheter. Genom automatisk styrning och prissignaler kan energianvändningen anpassas efter tillgången, så att både kostnaden och miljöpåverkan blir mindre utan att vi behöver märka det. Ett exempel på det är att värmepumpen slår av under perioder när elpriset är som högst och sedan slår på igen innan inomhustemperaturen påverkas märkbart.

6. Vad betyder omställningen av energisystemet för alla transporter?

Transportsektorn är en av de sektorer som behöver förändras mest i framtiden – det är där den allra största effektiviseringen kommer behöva ske. Vi kommer köra mindre bil, flyga betydligt mindre, åka mer kollektivt, och röra oss mer till fots och cykel. Det här kan vi åstadkomma genom bättre stadsplanering, till exempel med närhet mellan boende och arbetsplatser, men också ökad framkomlighet för cykel och bättre tillgänglighet för kollektivtrafik. När vi väl kör bil kommer vi göra det mer effektivt än idag – med sänkta hastigheter och bättre vägytor. Vi kommer köra ungefär 40 procent mindre bil än vi gör idag.

Mer om omställningen av transportsektorn kan du läsa här. 

Vägtrafiken kommer framför allt elektrifieras –  80 procent av vägtrafiken kommer vara elfordon och resten kommer gå på hållbara biobränslen. Fler kommer vara med i bilpooler och färre kommer ha egna bilar. En bra sak med det är att miljöpåverkan från elbilar, som framför allt uppstår vid batteriproduktionen, sprids ut på längre sträckor och fler användare!

Flygandet minskar med 70 procent till 2040 jämfört med i dag. Redan nu minskar inrikesflyget kraftigt, men utvecklingen kommer behöva trappas upp och spridas till utrikesflyget. Även om det sker teknikutveckling är flyg som hållbart transportmedel långt bort. Därför måste vi ersätta onödiga flygresor med både tåg där det är möjligt och ändrat beteende där det krävs.

7. Industrin står ju för en stor del av både energianvändningen och klimatpåverkan i dag. Vad skulle den här omställningen innebära för alla fabriker? 

Precis som för energianvändningen för bostäder, service och transporter kommer en energieffektivisering att krävas också för att industrisektorn ska bli hållbar. Det som är så bra är att det finns en stor outnyttjad potential. Vi visar i vår energirapport att industrisektorns energianvändning kan minska med 25 procent till 2040. En del av energiminskningen handlar om klassisk energieffektivisering, genom att gå över till processer som använder mindre energi för att producera samma slutprodukt. En annan del av energiminskningen handlar om övergången till ett mer cirkulärt samhälle. I dag produceras varor i såväl Sverige som resten av världen som helt enkelt inte behövs och som är resultat av en ohållbar konsumtion. Genom att istället hyra, reparera och köpa begagnat kan vi minska konsumtionen och öka resurseffektiviteten i samhället. Omställningen kommer alltså innebära förändringar för existerande fabriker och människors arbeten, men medför samtidigt nya arbetsmöjligheter inom nya områden.

Precis som inom övriga sektorer är energieffektivisering första prio inom industrin och därefter elektrifiering. Med våra stora tillgångar på förnybar elproduktion är elektrifiering det mest hållbara energislaget. Ofta leder elektrifiering dessutom till en energieffektivisering, genom att elektrifierade processer är mindre energikrävande än förbränning av fossila bränslen. Där elektrifiering inte är möjligt behövs hållbara biobränslen.

8. Men om all energi skulle vara förnybar så skulle den väl bli mycket dyrare? Hur skulle vi ha råd med det?

Tvärtom! Redan i dag är vindkraft billigare än övriga kraftslag och priset för solel minskar snabbt. Vattenkraft, som vi redan har utbyggd, är en anledning till Sveriges låga elpriser. Genom att använda elen smartare –  mer när den är billig och mindre när den är dyr –  minskar de totala kostnaderna för elanvändningen. Den smarta användningen och de flexibla resurserna gör också att vi inte behöver bygga ut elnätet mer än nödvändigt, vilket också gör systemet billigare. 

9. Om elpriset ska variera beroende på hur mycket som produceras, betyder det att bara rika kan använda el när det inte blåser?

Att elpriset varierar i tid gör inte att bara rika kan använda el när de behöver, men att det blir mer lönsamt med smart utrustning. Elbilar, som i framtiden kommer vara i prisnivå med fossila bilar, kan till exempel automatiskt ladda när elen är billigast, istället för att laddas direkt när du kommer hem från jobbet. Genom att du använder elen när den är billigast kan du minska dina totala elkostnader och slipper använda lika mycket när priset är högt.

10. Ni säger att energianvändningen ska minska med 37 procent, att flyget minskar med 70 procent, industrin med 25. Det låter orealistiskt. Er rapport är ju en vision, är de här scenarierna möjliga att uppnå? 

Minskningen av energianvändningen kommer bestå av många olika förändringar – vissa mer märkbara än andra. Att vi kör mindre bil och flyger mindre måste åstadkommas genom beteendeförändringar. Men andra förändringar kommer vi knappt märka – som det faktum att elbilar drar en fjärdedel av energin som fossilbilar. Det finns också andra fördelar med omställningen: mer effektiva och välisolerade byggnader kan till exempel ge bekvämare inomhusmiljöer och lägre kostnader, och mer energieffektiva industrier kan leda till högre konkurrenskraft.

Men utvecklingen kommer inte ske av sig själv. För att vi ska effektivisera så mycket som vi behöver krävs politiska styrmedel och beslut inom alla områden. Stöd för människor som vill energieffektivisera sina bostäder, högre kostnader för fossilt resande, omställningsstöd till industrin. Vi har presenterat en vision – nu får politikerna visa hur vi kan nå dit!

På den här sidan listar vi några av de styrmedel vi vill se från politiskt håll, på såväl nationell som kommunal nivå.

11. Men det finns ju problem med förnybar energi också. Solceller och vindkraftverk kräver till exempel brytning av metaller, biobränsleproduktion påverkar skogen, vilket ger stor miljöpåverkan. Är förnybart verkligen alltid det mest hållbara?

Ja, det stämmer att det finns problem med alla energislag – det är just därför energieffektivisering är utgångspunkten i allt vårt arbete med energiomställning. När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft den med allra lägst påverkan:  12 gram koldioxid per producerad kWh. Det är också vindkraften som kommer öka allra mest i det nya systemet.

Bara för att något är förnybart betyder dock inte att det är hållbart. Vindkraft måste till exempel planeras på ett sådant sätt att vindkraftverken inte innebär en skada för djur eller ekosystem, och vattenkraften måste anpassas till att bli så hållbar som möjligt. Samma problematik finns gällande biobränslen – de måste produceras på ett sätt som är hållbart på riktigt och inte leder till nya miljöproblem, vilket innebär en  begränsning i hur mycket biobränsle vi kan ta ut från till exempel skogen. Många säger att vi kan fortsätta precis som i dag med till exempel bilkörning och flygande – om vi bara går över till biobränslen. Beroende på vilka biobränslen som används är det dock olika bra för klimatet. I rapporten utgår vi bara från hållbara, svenska biobränslen med lägst klimatpåverkan, vilket vi visar är möjligt för behovet som uppskattas.

12. Men batterier har ju en enorm miljöpåverkan när de produceras. Varför ska vi tolerera det bara för att vi vill sluta med bensinbilar?

Det stämmer att produktionen av elbilsbatterier i dag medför stora påfrestningar på miljö och människor, framför allt vid mineralbrytning av kobolt och litium. Koboltbrytningen sker bland annat i Demokratiska republiken Kongo, där flera exempel på brott mot mänskliga rättigheter och allvarliga miljöförsummelser har uppdagats vid gruvdriften. Även litiumbrytning kan orsaka omfattande skador, framför allt på grund av vattenföroreningar och utsläpp av giftiga ämnen. Tillverkningen av elbilsbatterier orsakar också stor klimatpåverkan, men hur stor den är beror på hur energimixen ser ut där de tillverkas. Med helt förnybar elproduktion blir tillverkningen betydligt renare. Även med dagens batteritillverkning är livstidsutsläppen från en elbil 60 till 70 procent lägre än från en fossilbil.

Allt eftersom teknikutvecklingen går framåt minskar de sociala och ekologiska konsekvenserna av batteritillverkningen, men det är mycket arbete som kvarstår. Till skillnad från förbränning av fossila bränslen, som alltid kommer ge upphov till fossila koldioxidutsläpp och dessutom orsakar stor skada på såväl människor som natur, är hållbar tillverkning av elbilsbatterier möjligt. 

Eftersom elbilsbatterier orsakar stora skador vid tillverkningen är det avgörande att batteriåtervinningen hos elbilar ökar. Det är också en av anledningarna till att det inte skulle vara en hållbar lösning att ersätta alla dagens fossilbilar med elbilar. Vi måste först och främst minska bilismen.

13. Hur mycket biobränsle kan vi använda?

Vår rapport visar att det svenska behovet av biobränslen är 106 TWh till 2040 och att det helt kan mötas med hållbara, inhemska biobränslen. En del av dessa biobränslen kommer vara drivmedel och behöver förädlas från biomassa, vilket skapar förluster. Totalt kommer 132 TWh svensk biomassa användas för energisyfte enligt visionen för 2040. 

Rapporten sätter inte ett tak för hur mycket bioenergi som skulle kunna användas, men lyfter några utmaningar med biobränslen. För det första är inte alla biobränslen hållbara - det mest välkända exemplet på ohållbara biobränslen är PFAD från palmolja. Även i Sverige finns ohållbara exempel, till exempel stubbar har hög klimatpåverkan och bör därför inte användas för energisyfte. Det beror på att det tar väldigt lång tid för stubbarna att brytas ner i naturen, och det är först då som koldioxiden släpps ut, jämfört med att förbränna dem och släppa ut all koldioxid vid ett tillfälle. För det andra så finns det begränsade mängder hållbara biobränslen – de kommer helt enkelt inte räcka till allt som föreslås, som ökat flygande, ökad bilism och ökat byggande i trä.

14. Så vi kan alltså inte ersätta alla fossila bränslen med biobränslen?

Nej, eftersom hållbara biobränslen är en begränsad resurs kan vi omöjligen fortsätta som i dag och ersätta alla fossila bränslen med biobränslen – de räcker helt enkelt inte till. Dessutom är det så att även vissa av de biobränslen som kan anses vara hållbara orsakar klimatpåverkan. Det beror på att koldioxiden som de har fångat upp under hela deras livstid släpps ut vid ett tillfälle istället för att brytas ner under lång tid. Eftersom klimatkrisen är akut borde vi alltså inte släppa ut ens koldioxid som har fångats upp från atmosfären. Därför behöver vi minska användningen i så stor utsträckning vi bara kan - där det finns mer hållbara alternativ. Istället för att byta ut de fossila energikällorna med biobränslen rakt av behöver åtgärderna göras i den här ordningen: 

1. Energieffektivisera så mycket som möjligt

2. Elektrifiera det som går

3. Använd hållbara biobränslen för det som blir kvar.

15. Ni säger att vindkraft är ett bra alternativ, men fåglar dör ju när de flyger in i vindkraftverk. När de står till havs störs dessutom djuren av ljudet från dem, vad säger ni om det?

Vindkraftverk kan orsaka enorm skada på omgivningen, beroende på var de står. Därför är det viktigt att de placeras på rätt ställen. Genom att välja platser som är lämpliga orsakar de betydligt mindre skada, både för fåglar, fiskar och däggdjur. Vindkraft ska inte placeras i naturskyddade områden eller på platser där de kan skada känsliga arter.  Katter, bilar, fönsterrutor och elledningar. är bara några exempel som orsakar betydligt fler dödsfall för fåglar än vad vindkraften gör, även om den byggs ut med de  90 TWh som föreslås i rapporten. 

Än så länge har den svenska vindkraften varit nästan helt landbaserad, men nu pratas det mer och mer om havsbaserad vindkraft. Det är bra av många skäl - vindkraftverk till havs kan vara högre och vinden är både jämnare och starkare. Det gör att elproduktionen blir större. Det finns också goda möjligheter att bygga havsbaserad vindkraft i södra Sverige, där behovet av ny elproduktion är störst. För att den havsbaserade vindkraften ska vara hållbar måste dock känsliga områden undvikas. Naturskyddsföreningen säger därför nej till vindkraft i skyddade marina områden.

 16. Vattenkraften har också stora problem, se bara på ålen! De och många andra fiskar dör ofta på grund av vattenkraft. Är det verkligen värt det?

Det stämmer att vattenkraft orsakar stora problem för ålar och andra fiskar. Därför tycker vi inte att man ska bygga ut vattenkraften mer i Sverige. I själva verket kan vi faktiskt avveckla flera små vattenkraftverk – så att fiskarna får simma fritt igen, men utan att elproduktionen påverkas eftersom de verken är så små. Den svenska vattenkraften är en enorm tillgång, som gör omställningen till ett helt förnybart system mycket lättare, men den har byggts ut till ett högt pris. Därför är det viktigt att den inte orsakar ännu större skada i framtiden.

17. Men energiöverenskommelsen finns ju, innebär inte en att vi redan är på väg mot ett helt hållbart energisystem? Eller finns den inte längre?

Energiöverenskommelsen, som slöts mellan fem av riksdagspartierna 2016, har som mål att Sverige ska ha ett helt förnybart elsystem till 2040. Däremot sätter den inte något stopp för kärnkraft. Syftet med överenskommelsen var att skapa långsiktiga spelregler och mycket av den har redan genomförts i politik.

I december 2019 beslutade Moderaterna och Kristdemokraterna att lämna energiöverenskommelsen, eftersom de ville att målet skulle ändras till ett fossilfritt elsystem istället för ett förnybart. Deras argument är att vi inte klarar oss utan kärnkraft. I vår rapport visar vi motsatsen, det är fullt möjligt med ett helt förnybart och hållbart elsystem.

De många anledningarna till varför kärnkraft inte hör hemma i ett hållbart energisystem går att läsa här.

Energisystemet består dessutom av betydligt mer än elsystemet, nämligen fjärrvärmesektorn och energin som används inom industri, transporter och bostäder och service. Framför allt industri- och transportsektorerna har en bra bit kvar innan de är förnybara. Därför är vi tyvärr inte på en glasklar bana mot varken ett fossilfritt eller ett förnybar energisystem – än!

Bli medlem - för en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.