Är ett importberoende jordbruk verkligen mest robust?
REPLIK. I DN den 11 juni uppmanar företrädare för Sveriges mjölkbönder och spannmålsodlare oss att ”släppa Bullerbydrömmen om eko innan vi svälter”. Bakom den skarpa formuleringen finns en oro som vi delar: Hur säkerställer vi att Sverige kan producera mer mat och stärka sin beredskap i en allt oroligare omvärld? Det skriver vi tillsammans med Organic Sweden.
Men där debattörerna ser en motsättning mellan natur och livsmedelsproduktion ser vi ett ömsesidigt beroende. Frågan är inte om vi ska välja mellan vår matproduktion och vår natur. Frågan är hur vi bygger ett jordbruk som kan leverera både och.
Debattörerna har rätt i att ekologiskt jordbruk inte är helt självförsörjande på gödsel. Men samma fråga behöver ställas till dagens konventionella jordbruk. Hur självförsörjande är det?
Vi har precis sett konstgödsel fastna i Hormuzsundet. De naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel som används i Sverige är också beroende av globala handelskedjor. Att minska detta beroende lyfts numera även fram som en beredskapsfråga av Försvarsmakten.
Ekologiskt lantbruk bygger i högre grad på lokala kretslopp och biologiska processer. Det är varken beroende av importerad konstgödsel eller importerade kemiska bekämpningsmedel. Om beroendet av externa insatsvaror är måttet på sårbarhet är det svårt att hävda att ekologiskt jordbruk är problemet.
Debattörerna varnar för att nationella mål för vår ekologiska produktion skulle leda till minskad livsmedelsproduktion. Då är det värt att påminna om att EU satt ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk 2030. Nästan alla medlemsländer har därför tagit fram nationella handlingsplaner för att nå detta mål. Sverige är ett av endast tre EU-länder som saknar en sådan plan.
Det är svårt att tro att nästan hela EU skulle röra sig i denna riktning om ekologiskt lantbruk vore ett hot mot Europas livsmedelsförsörjning och skulle leda till svält. Tvärtom bedöms ekologiskt kunna adressera flera av de utmaningar som Europas livsmedelssystem står inför.
Biologisk mångfald, bördiga jordar, rent grundvatten och fungerande ekosystem är inte ett hinder för jordbruket. De är jordbrukets produktionskapital. När dessa resurser försvagas försämras också jordbrukets långsiktiga produktionsförmåga.
Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion. Men vi behöver göra det på ett sätt som stärker jordhälsan, skyddar grundvattnet, minskar sårbarheten och bevarar den biologiska mångfalden.
Det är inte en Bullerbydröm. Det är grunden för ett robust livsmedelssystem.
Charlotte Bladh André, vd, Organic Sweden
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
