Vad är betesrätten? Vanliga frågor och svar 

Sverige har ett helt unikt lagkrav om att kor ska få beta utomhus på sommaren, den så kallade betesrätten. Enligt lagen ska mjölkkor beta minst två till tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i södra delen av landet.  Lagen om att kor måste få beta utomhus på somrarna har funnits sedan 1988.  

Betet är livsviktigt för den biologiska mångfalden. Odlingslandskapets växter och pollinatörer behöver öppna, blomrika marker som betas för att inte växa igen. Beteslagen ger svensk mjölk ett tydligt mervärde i form av god djurvälfärd. Att ta bort beteskravet riskerar att leda till större gårdar med fler kor som går inomhus oftare eller helt.  

Sveriges regeringen har under mandatperioden 2022–2026 drivit på för att betesrätten ska slopas, med hänvisning till böndernas konkurrenskraft och lönsamhet. I augusti 2024 föreslog en statlig utredning att betesrätten för mjölkkor skulle tas bort.

Ambitionen var att ta bort lagkravet som enligt utredaren försvårar statlig ersättning, expansion och flexibilitet. 

Naturskyddsföreningen vill se att alla nötkreatur ges möjlighet att beta, både för djurvälfärden och för den biologiska mångfalden. Därför har vi arbetat hårt tillsammans med andra aktörer och våra medlemmar för att betesrätten inte ska tas bort, trots utredningens förslag. Vi har bland att drivit påtryckningskampanjer, skrivit remissvar på utredningen samt debattartiklar och insändare både nationellt och lokalt.

Engagemanget för att behålla de svenska kornas rätt att beta utomhus på sommaren blev enormt. Efter massiva påtryckningar fick regeringen backa. Betesrätten blir kvar. 

Lagstiftningen idag innehåller stora möjligheter till flexibilitet för att kunna välja när djuren bäst ska vara ute. Dagens regelverk säger 6 timmar per dygn, 60-120 dagar per år beroende på var i landet verksamheten befinner sig.  

Ja, ekologiska mjölkkor går ute, betar mer och har hårdare regler kring djurvälfärd. Det är bara några av fördelarna med att välja ekologiskt i butiken.   

Naturskyddsföreningen anser att lönsamheten för lantbrukarna ska vara god och ersättning ska ges för både matproduktion och ekosystemtjänster, men inte genom sämre krav för miljö och djurskydd. Betesrätten och det starka djurskyddet är en stolthet för många. Att urholka dem kommer snarare göra svenska produkter mindre konkurrenskraftiga. I stället hade Naturskydddsföreningen velat se förslag för att stärka lönsamheten för den betesbaserade djurhållningen.  

Lantbrukare måste ha bra förutsättningar att göra bra val. Vi vill att det ska vara lönsamt att ha djuren ute på bete och anser att det finns många förslag som är bra mycket bättre än att slopa betesrätten.  

Naturrestaureringslagen innebär att 3700 kvadratkilometer gräsmarker behöver restaureras och återskapas i Sverige, enligt föreslagna referensvärden. Men det faktiska behovet är ännu högre.

Det finns olika beräkningar för hur mycket antalet nötkreatur i Sverige behöver öka för att möta kraven i naturrestaurreringslagen. Men i första hand behöver djurhållningen förändras så att alla djur betar.  

EU har inget generellt betesstöd som Sverige missar, även om det är ett vanligt argument för att ta bort beteskravet. Nu infördes en tillfällig svensk betesersättning för mjölkkorna och förhoppningen är att i nästa CAP-reform ska varje land kunna ersätta lantbruket mer flexibelt.  

EU-kommissionen har föreslagit att det kan bli tillåtet att ge stöd till djurvälfärdsåtgärder i nationell lagstiftning som går utöver EU:s miniminivå. 

Förra året dödades eller skadades knappt 430 får av varg. Det finns cirka en halv miljon får i Sverige. Att vargen äventyrar fårnäringen som helhet faller på sin egen orimlighet.

Men människors problem med rovdjur måste självklart tas på allvar. Rovdjurspolitiken behöver ta hänsyn till de som bor på landsbygden och som på olika sätt påverkas av rovdjuren.