CAP: Miljarderna som påverkar EU:s jordbruk

Visste du att politiken i EU formar våra landskap och påverkar hur svenska lantbrukare brukar sin jord och sköter sina djur? Regelverket förkortas till CAP och står för över en tredjedel av EU:s totala budget. Här kan du lära dig mer om EU:s gemensamma jordbrukspolicy.  

Vad är CAP?

Från salarna i Bryssel och riksdagen till maten på ditt bord, luften du andas och pollinatörena i din trädgård. CAP eller Common Agriculture Policy, är EU:s gemensamma jordbrukspolicy.

Det som bestäms inom CAP ger stora konsekvenser för hur jordbruket bedrivs och utformas i medlemsländerna. Här tas beslut som påverkar hur Europas bönder producerar mat och förvaltar landskapen.

Bland annat styr reglerna inkomststöd till jordbruket, miljöersättningar, kompensationsstöd till bönder i svårbrukade områden och stöd till landsbygdsutveckling.  

EU sätter själva ramverket, sedan väljer länderna hur de implementerar bestämmelserna i en strategisk plan. I förlängningen kan det handla om hur mycket ersättning en gård kan få för att till exempel minska övergödningen eller vilka stöd som kan sökas för att bevara naturbetesmarker, förbättra djurvälfärden eller bedriva ekologisk odling. Bestämmelserna gäller sju år i taget. 

Varför är CAP viktigt?   

Av flera anledningar. Hur CAP utformas har en direkt effekt på hur Europas bönder bedriver sitt lantbruk. Och hur jordbruket bedrivs har en direkt effekt på miljön och klimatet. Det påverkar en rad viktiga funktioner i våra landskap, som till exempel biologisk mångfald, kolinlagring och hur ekosystemen belastas. Det i sin tur påverkar ländernas förutsättningar att nå både nationella och globala hållbarhetsmål som Agenda 2030.

CAP är den enskilt största ekonomiska posten i EU:s budget och omfattar hela 386,6 miljarder euro för perioden 2020–2027. Den har en betydande roll för böndernas försörjning och därför även för priserna på livsmedel.    

Beroende på hur CAP är utformad kan jordbrukets negativa inverkan på miljön och klimatet vara mer eller mindre skadligt. På samma sätt har bestämmelserna potential att stärka jordbrukets positiva effekter på miljön. Något som i sin tur påverkar ländernas förutsättningar att nå både nationella och globala hållbarhetsmål som Agenda 2030. 

Sammantaget gör detta CAP till en av de mest inflytelserika faktorerna för EU:s hållbarhetspolitik.

Vad är syftet med CAP?   

Europa har haft en gemensam jordbrukspolitik sedan 1962 men Sverige anslöt först 1995. Sedan dess har CAP reformerats flertal gånger. Det nya regelverket gäller för 2023–2027 och blev klart i december 2021 efter två års förseningar.   

Syftet med CAP är stötta ländernas lantbrukare och trygga livsmedelsförsörjningen i EU. Enligt Europeiska kommissionen ska CAP:  

  • Stödja lantbrukarna och förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra tillgången på livsmedel till rimliga priser. 
  • Se till att EU:s lantbrukare kan försörja sig.  
  • Bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringen. 
  • Bevara landsbygden och landskapet i EU. 
  • Hålla landsbygden levande genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar. 

Hur är CAP utformat?  

Programmet är uppdelat i sjuåriga perioder, som följer EU:s långsiktiga budget. Den största delen, ungefär 70 procent, går till inkomststöd och direktstöd. 

CAP utgörs av två beståndsdelar eller pelare: Pelare I är helt finansierad av EU och består av inkomststöd som betalas per hektar eller per djur. För att få stöden krävs att vissa grundvillkor uppfylls. Grundvillkoren innebär bland annat krav på att avsätta mark som “miljöytor”. 

Pelare II är gemensamt finansierad av EU och de respektive medlemsländerna. Här finns investeringsstöd, miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar och stöd till landsbygdsutveckling. Sveriges åtgärder i pelare II är det som i nuvarande programperiod kallas för landsbygdsprogrammet. 

Nya regler inom CAP  

Från 2023 gäller nya regler. Den största förändringen är att 25 procent av det så kallade inkomststödet, som kan sökas av alla bönder oavsett vad de producerar, ska öronmärkas till åtgärder för miljö och klimat. Detta kommer att göras genom ettåriga miljöersättningar, även kallade ecoschemes.

Varje medlemsland behöver nu också redogöra för hur CAP-pengarna används i en så kallad “strategisk plan”, som omfattar i princip hela jordbrukspolitiken.  

Kritik mot jordbrukspolicyn

EU-kommissionens reformering av CAP har fått skarp kritik, särskilt från miljörörelsen men även från lantbrukare och jordbrukssektorn, dock av olika anledningar.  

Med hashtaggen #withdrawthecap, har flera europeiska miljöorganisationer debatterat för att skrota hela förslaget och börja om processen.   

En stor del av kritiken handlar om att CAP inte har hörsammat forskningen och att den saknar verktyg för att genomföra den omställningen av jordbruket som är nödvändig för att möta klimatkrisen och hejda förlusten av biologisk mångfald.  

Till exempel gör nya CAP inget för att minska de höga koncentrationer av boskap som driver hög klimatpåverkan, övergödning och dålig djurvälfärd. CAP saknar också styrmedel för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, trots att EU:s nya livsmedelsstrategi från “Jord till bord” säger att de ska halveras till 2030. Det saknas också tydliga åtgärder för att vända förlusten av små- och medelstora lantbruk, som under lång tid har trängts ut av allt mer storskalig produktion. 

En tredjedel av lantbruksföretagen inom EU har försvunnit sedan 2005, och i södra Sverige har hela 9 av 10 bönder lämnat yrket sedan mitten på 90-talet.

Trots detta fortsätter flertals miljarder av EU-medlen ges som direktstöd till det mest miljöbelastande jordbruket. 2017 gick 80 procent av inkomststödet, som utgör den överlägset största posten inom CAP, till de största 20 procent av lantbruksföretagen. 

Direktstödet delas nämligen ut per hektar eller djurenhet till alla jordbruksföretag, oavsett inriktning och miljöhänsyn utöver grundvillkoren. Det gör att storskaligt lantbruk, med många djur och mycket mark, som ofta har högst miljöpåverkan, får störst del av kakan.

Det här tycker Naturskyddsföreningen om CAP

Naturskyddsföreningen anser att CAP ska gynna framväxten av ett jordbruk som producerar tillräckligt med mat (men inte nödvändigtvis maximalt med mat) samtidigt som det minimerar miljöbelastningar och maximerar miljönyttor.   

Jordbrukspolitiken behöver spegla faktumet att Europas bönder förfogar över nästan hälften av all mark inom EU och därför bär ett tungt ansvar för förvaltningen av våra ekosystem och gemensamma resurser. 

CAP behöver belöna hållbar markanvändning och god klimatprestanda och missgynna de lantbruksmetoder som urholkar vår långsiktiga matförsörjning och andra ekosystemtjänster som pollinering, rent vatten, livskraftiga jordar och ett attraktivt odlingslandskap.  

Konkret så vill Naturskyddsföreningen bland annat att: 

  • Minst 50 procent av direktstöden kopplas till klimat och miljöåtgärder 
  • Alla bidrag till storskalig, industriell kött- och mejeriproduktion slopas 
  • Stöden till ekologiska lantbrukare stärks 
  • Att grundvillkoren som lantbrukarna måste uppfylla för att få bidrag blir mer ambitiösa 

Sammantaget vill Naturskyddsföreningen att CAP-reformen ska stärka de jordbruksföretag som ligger i framkant vad gäller hållbarhet, som till exempel ekologiska lantbrukare, de som bedriver extensiv betesproduktion eller producerar baljväxter för mänsklig konsumtion. CAP behöver stärka de mindre jordbrukens ställning eftersom de levandegör landsbygden och bidrar till att skapa mer varierade och artrika landskap. 

Det här tycker Naturskyddsföreningen om Sveriges strategiska plan

Med EU:s regelverk på plats är det nu upp till Sverige att presentera en så ambitiös strategisk plan som möjligt. Stöden behöver riktas så att det miljömässigt mest hållbara lantbruket blir mer lönsamt.

Naturskyddsföreningen vill bland annat se:  

  • Att de nya ettåriga miljöersättningarna (ecoschemes) utformas så de leder till faktiskt ökad miljönytta.  
  • Att investeringsstöd för våtmarker även kan ges i klimatsyfte, alltså för att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Att miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar höjs till maximalt ersättningsbelopp och att åtagandeplanerna behålls. 
  • Att ekologisk produktion får goda villkor. 
  • Att Sveriges strategiska plan bidrar till att Sveriges miljömål och miljömålen inom EU:s strategier Gröna given och Från jord till bord.  

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Gillas av 1

Relaterade inlägg