Extremväder – en effekt av den globala uppvärmningen

Extremväder är väder som avviker kraftigt från det normala. Det kan handla om till exempel värmeböljor, torka, skyfall, översvämningar, stormar och skogsbränder.

Extremt väder har alltid funnits, men klimatförändringarna gör att vissa typer av extremväder blir vanligare eller mer intensiva. När klimatet blir varmare ökar sannolikheten för väder som orsakar klimatrelaterade skador och förluster

Ett extremt väder leder till många klimatrelaterade skador och förluster. Extrem hetta under värmeböljor tar liv, skyfall leder till översvämningar och torka ger missväxt och brist på mat. Ett extremt klimat ökar strömmen av flyktingar som söker en tryggare försörjning och ett drägligt liv. Ett mer oförutsägbart och extremt klimat sätter också ökad press på ekosystemen, som redan är i obalans eftersom den biologiska mångfalden minskar. 

IPCC:s rapport visar att extremt väder, som torka, stormar och skyfall, blivit vanligare i världen sedan 1950 på grund av klimatförändringar. Enligt WHO är Europa den kontinent som värms upp snabbast i hela världen, och det får stora konsekvenser för både människor, ekonomi och natur. Det vittnar de senaste årens extrema hetta, torka och skogsbränder om. 

Global uppvärmning innebär att jordens medeltemperatur stiger. Den förstärkta växthuseffekten gör att mer av energin som strålar in från solen blir kvar på jorden.

När mer energi stannar kvar i klimatsystemet blir planeten varmare. Det påverkar både temperaturer, nederbörd, vindar och vädermönster.

Jordens medeltemperatur har redan stigit med ungefär 1,4 grader sedan vi började använda fossila bränslen. I Sverige går uppvärmningen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.

Global uppvärmning gör att klimatsystemet får mer energi, vilket gör vädret mer oförutsägbart och extremt. Mer värme ökar avdunstningen från hav och mark, samtidigt som varmare luft kan hålla mer vatten. Det ökar risken för både torka och skyfall.

På vissa platser kan ett varmare klimat även bidra till kraftigare stormar. Därför kan global uppvärmning leda till väder som på ytan kan verka motsägelsefullt: både torrare och blötare väder, både mildare vintrar och kraftiga snöfall, både längre varma perioder och plötsliga köldperioder.

De senaste åren präglats av extremväder runt hela jorden, med dramatiska stormar, översvämningar, bränder, torka och extrema temperaturer. Att de senaste åren har varit extrema år beror på en kombination av global uppvärmning och en medelstark El Niño – ett återkommande fenomen i södra Stilla havet som påverkar temperatur och väder över hela jorden. Under 2026 väntas El Niño bli ovanligt kraftig.

Ett varmare klimat kan ge både torka och skyfall eftersom värme påverkar vattnets kretslopp. När temperaturen stiger avdunstar mer vatten, samtidigt som luften kan hålla mer fukt.

Det kan göra att vissa perioder blir torrare och varmare, med ökad risk för torka, brandrisk och missväxt. Samtidigt kan mer fukt i luften leda till kraftigare nederbörd när regnet väl kommer.

Det är därför ett varmare klimat inte bara betyder “varmare väder”. Det betyder också att vädermönstren förändras och att extrema väderhändelser kan bli vanligare.

För oss i Sverige påverkas vädret särskilt av att området nära polerna värms upp snabbare än resten av planeten. Ett varmare Arktis påverkar jetströmmarna, som blåser på hög höjd runt nordpolen och styr de vädersystem som ger oss det milda och omväxlande väder vi är vana vid.

Jetströmmarna rör sig i stora vågor som kallas Rossbyvågor, efter den svenskfödda meteorologen Carl-Gustaf Rossby. När polerna värms upp mer än andra områden kan vågrörelserna påverkas. De kan röra sig långsammare och få större amplitud, alltså större svängning.

Det kan göra att väderlägen blir mer fastlåsta. Sol och värme kan ligga kvar i veckor i sträck, vilket kan leda till torka, brandrisk och missväxt. Men även kyla eller regn kan bli liggande längre än vanligt.

Ja. IPCC:s senaste rapport visar att extremt väder, som torka, stormar och skyfall, blivit vanligare i världen sedan 1950 på grund av klimatförändringar.

Europa är den kontinent som värms upp snabbast i världen. Det får stora konsekvenser för människor, ekonomi och natur. De senaste årens extrema hetta, torka och skogsbränder visar hur ett varmare klimat redan påverkar oss. Effekterna är extra tydliga på mat- och vattenförsörjningen, och hälsan både hos människor och ekosystem.

Sannolikheten för att en vädertyp ligger kvar längre har också ökat. Samtidigt har sannolikheten för extremt väder av olika sorter ökat.

Det vore fel att säga att heta somrar med torka och bränder är "det nya normala", för det är långt ifrån något nytt normalläge som är här för att stanna. Vädret är fortsatt växlande och oförutsägbart, men framför allt så kommer det bli väldigt mycket mer extremt så länge vi inte minskar utsläppen av växthusgaser och bromsar den globala uppvärmningen. Samtidigt behöver vi anpassa samhället till ett klimat i kraftig förändring. 

I Sverige går uppvärmningen snabbare än det globala genomsnittet, vilket gör att våra vädermönster förändras. Det innebär bland annat ett blötare klimat, högre temperaturer än snittet för varje årstid och större risk för mer oförutsägbart och extremt väder.

Den uppmätta temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som den globala och leder redan i dag till klimatförändringar. Milt väder kan ligga kvar trots att det egentligen borde vara vinterväder. Kylan kan plötsligt slå till och bli liggande kvar länge. En sommar kan bli ovanligt het och torr med risk för bränder, medan en annan sommar blir blöt och kall.

När vädret blir mer extremt påverkas även växter, djur och ekosystem. Naturen måste anpassa sig till nya och mer oförutsägbara förhållanden.

Ett mer extremt klimat sätter ökad press på ekosystemen, som redan är i obalans eftersom den biologiska mångfalden minskar. Torka, värmeböljor, skyfall och förändrade årstider kan göra det svårare för växter och djur att klara sig.

Tyvärr gör varken Sverige eller de allra flesta andra länder idag tillräcklig för att minska klimatpåverkan och på så sätt skydda oss mot allt mer extremt väder. Naturskyddsföreningen kräver ambitiösa åtgärder för att Sverige ska leva upp till sina klimatmål, och tillsammans med föreningens många samarbetsorganisationer runt hela världen kräver vi att andra länder ska göra detsamma. En ambitiös klimatpolitik går inte att genomföra utan stöd, därför spelar det också roll vad var och en av oss gör.