Extremt väder – en effekt av den globala uppvärmningen
Torka, värmebölja, och skogsbränder på norra halvklotet. Ett varmare klimat leder till mer extremt väder, och påminner om att vi måste agera snabbt och ambitiöst för att minska utsläppen.
Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen förändrar jordens vädermönster och leder till att extremväder infaller oftare och blir allt kraftfullare.
Under 2026 väntas ett kraftfullt El Niño-fenomen, vilket enligt Meteorologiska världsorganisationen WHO väntas påverka stora delar av världen. Redan i maj har flera historiska temperaturrekord slagits i södra Europa.
Det vore fel att säga att heta somrar med torka och bränder är “det nya normala”, för det är långt ifrån något nytt normalläge som är här för att stanna. Vädret är fortsatt växlande och oförutsägbart, men framför allt så kommer det bli väldigt mycket mer extremt så länge vi inte minskar utsläppen av växthusgaser och bromsar den globala uppvärmningen.
I artikeln:
Varför blir vädret extremare?
Jordens medeltemperatur har stigit med strax över en grad sedan vi började använda fossila bränslen för ett drygt sekel sedan, och effekterna av uppvärmningen blir allt mer påtagliga. I Sverige är den uppmätta temperaturökningen ungefär den dubbla eftersom uppvärmningen går snabbare nära polerna. Medeltemperaturen ökar allt snabbare på grund av att utsläppen av växthusgaser fortsätter.
Varför väntas vädret bli varmare och blötare?
Den förstärkta växthuseffekten som värmer planeten innebär i praktiken att allt mer av energin som strålar in från solen blir kvar på jorden. Mer energi innebär mer värme som ger mer avdunstning av vatten och att mer vatten kan hållas i luften. Det ökar risken för både torka och skyfall. Det påverkar också vindarna och kan, på vissa platser på jorden, ge kraftigare stormar. En påtaglig effekt på våra breddgrader är att ett varmare Arktis påverkar de jetströmmar som blåser på hög höjd runt nordpolen och styr de vädersystem som ger oss det milda och omväxlande väder vi är vana vid i Sverige.
Jetströmmarna rör sig i stora vågor, kallade Rossbyvågor efter svenskfödda metrologen Carl-Gustaf Rossby. Den globala uppvärmningen, som påverkar polerna mer än andra områden, kan göra att vågrörelserna rör sig långsammare och får större amplitud (svängning). Den kan ge längre perioder av “fastlåsta” väder av till exempel sol och värme i veckor i sträck, vilket kan ge bland annat torka, brandrisk och missväxt. Det är därför ett varmare klimat kan innebära både torrare och blötare väder.
Vad leder ett extremare vädret till?
Ett extremt väder leder till många klimatrelaterade skador och förluster. Extrem hetta under värmeböljor tar liv, skyfall leder till översvämningar och torka ger missväxt och brist på mat. Ett extremt klimat ökar strömmen av flyktingar som söker en tryggare försörjning och ett drägligt liv. Ett mer oförutsägbart och extremt klimat sätter också ökad press på ekosystemen, som redan är i obalans eftersom den biologiska mångfalden minskar.
IPCC:s rapport visar att extremt väder, som torka, stormar och skyfall, blivit vanligare i världen sedan 1950 på grund av klimatförändringar. Enligt WHO är Europa den kontinent som värms upp snabbast i hela världen, och det får stora konsekvenser för både människor, ekonomi och natur. Det vittnar de senaste årens extrema hetta, torka och skogsbränder om.
Är det verkligen extremare väder nu än förr?
2024 är det varmaste år som uppmätts på jorden, med 2023 som det näst varmaste. 2024 var första gången som gränsen för 1,5 graders global uppvärmning överskreds för ett enskilt år. Det innebär dock inte att världen passerat 1,5-gradersmålet som det formuleras i Parisavtalet då det gäller 20-års medelvärden. Under 2023-2024 har haven uppvisat rekordtemperaturer, havsnivåstigningen har varit rekordstor och isutbredningen vid Antarktis den minsta som någonsin uppnåtts.
Vad är El Niño?
De senaste åren präglats av extremväder runt hela jorden, med dramatiska stormar, översvämningar, bränder, torka och extrema temperaturer. Att de senaste åren har varit extrema år beror på en kombination av global uppvärmning och en medelstark El Niño – ett återkommande fenomen i södra Stilla havet som påverkar temperatur och väder över hela jorden. Under 2026 väntas El Niño bli ovanligt kraftig.
Är extremt väder det nya normala?
Det vore fel att säga att heta somrar med torka och bränder är "det nya normala", för det är långt ifrån något nytt normalläge som är här för att stanna. Vädret är fortsatt växlande och oförutsägbart, men framför allt så kommer det bli väldigt mycket mer extremt så länge vi inte minskar utsläppen av växthusgaser och bromsar den globala uppvärmningen. Samtidigt behöver vi anpassa samhället till ett klimat i kraftig förändring.
Vad ska vi göra för att begränsa den globala uppvärmningen?
Tyvärr gör varken Sverige eller de allra flesta andra länder idag tillräcklig för att minska klimatpåverkan och på så sätt skydda oss mot allt mer extremt väder. Naturskyddsföreningen kräver ambitiösa åtgärder för att Sverige ska leva upp till sina klimatmål, och tillsammans med föreningens många samarbetsorganisationer runt hela världen kräver vi att andra länder ska göra detsamma. En ambitiös klimatpolitik går inte att genomföra utan stöd, därför spelar det också roll vad var och en av oss gör.
