5 myter om kärnkraften
Kärnkraften har gjort comeback i miljö- och klimatdebatten. Det är ett laddat ämne som ofta leder till diskussion. Men allt som sägs om kärnkraften är inte sant – på den här sidan bemöter vi några argument som faktiskt inte stämmer.
1. "FN:s klimatpanel IPCC förespråkar kärnkraft"
Nej, det här är ett vanligt missförstånd. Det hela handlar om en feltolkning av IPCC:s stora klimatrapport "Global Warming 1.5 Degrees Celsius", den så kallade 1,5-graders rapporten, från år 2018. I den refererar IPCC till redan publicerade scenarier för ett energisystem som håller oss under 1,5 graders uppvärmning. IPCC tar inte ställning till vilka tekniker som behövs, utan presenterar endast forskningsläget.
Eftersom kärnkraften ingår i dagens globala elmix är det naturligt att kärnkraft också finns med i scenarierna. De 90 scenarier som är förenliga med högst 1,5 graders uppvärmning omfattar både scenarier där kärnkraften ökar och där den minskar. Kärnkraften ökar allra mest i de scenarier som IPCC själva säger kan försvåra genomförandet av vissa av FN:s globala hållbarhetsmål.
I en IPCC-rapport från år 2022 ökar kärnkraft i vissa av scenarierna, men utgör fortfarande en bråkdel av världens energiförsörjning. I andra scenarier i samma rapport sjunker till och med kärnkraft mellan 2019 och 2060 från 10 EJ till 2 EJ.
Källor:
2. "Utan kärnkraft får vi elbrist i Sverige"
Nej, det stämmer inte. Kärnkraften står i dag för ungefär 30 procent av Sveriges elproduktion och om samtliga kärnkraftsreaktorer skulle stängas av i morgon skulle det självklart uppstå stora problem. Därför är det viktigt att vi förbereder omställningen i god tid och genomför avvecklingen successivt. Sverige har unikt goda förutsättningar för ett helt förnybart elsystem genom vår tillgång på vattenkraft och goda vindlägen. En rapport från Energiforsk har också slagit fast att det inte finns några tecken på ett mindre stabilt elsystem trots en stor utbyggnad av vindkraft.
Omställningen till ett helt förnybart elsystem kräver flera parallella åtgärder:
- Vi behöver först energieffektivisera. Idag har Sverige den tionde högsta elförbrukningen per person i världen, så det finns goda möjligheter att minska energiförbrukningen.
- Vi behöver bygga ut den förnybara elproduktionen, framför allt vindkraft och solel, för att komplettera den existerande vattenkraften och biobaserade kraftvärmen.
- Det kommer även behövas investeringar i elnäten, där det redan idag finns kapacitetsbrist som förhindrar anslutning av både nya bostadsområden och vindkraftsparker.
- Vi kommer också behöva förändra vårt sätt att använda el. Idag anpassar vi hela tiden produktionen efter förbrukningen, men i framtiden kommer även det motsatta krävas. Det här kan ske genom efterfrågeflexibilitet, smartare användning av elbilar, produktion av vätgas som används i industrin eller storskaliga batterier.
Källor:
3. "Kärnkraft är billigare än förnybart"
Nej. Det här är en seglivad myt som överlevt trots att det var länge sedan den var sann. Priserna för förnybar elproduktion har gått ner kraftigt medan kärnkraft istället har stigit i pris.
Det finns inga politiska hinder mot att vare sig livstidsförlänga gamla kärnkraftverk i Sverige eller att bygga nya. Regeringen vill till exempel bygga 2 500 MW kärnkraft för 220–440 miljarder. Många studier visar dock att ett helt förnybart elsystem är billigare än ett med ny kärnkraft, även med alla flexibilitets- och lagringskostnader inräknade.
Nedläggning av kärnkraft har skett på marknadsmässiga grunder – gamla reaktorer har helt enkelt inte varit konkurrenskraftiga på den svenska marknaden.
Källor:
4. "Avfallsfrågan är löst"
Att frågan om kärnavfallet är löst stämmer tyvärr inte heller. Trots att kärnkraft har använts i över 40 år i Sverige är avfallsfrågan fortfarande olöst. Andra länder saknar också tillfredsställande lösningar på hur kärnavfallet ska hanteras.
I Sverige har man valt en metod som går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar omslutna av bentonitlera. Kapslarna ska sedan slutförvaras 500 meter under marken. Forskning som framkommit i samband med den juridiska processen visar att det inte går att utesluta att sprickbildning uppstår i kapslarna. Mark- och miljödomstolen kunde därför inte godkänna metoden, men trots det gav regeringen grönt ljus till slutförvaret i januari 2022. Naturskyddsföreningen har överklagat det beslutet.
Källa:
5. "Om vi avvecklar kärnkraften blir vi beroende av fossila bränslen"
Nej, så behöver det inte alls bli. I Sverige skulle vi kunna klara oss helt på förnybara bränslen, men eftersom vi är en del av den europeiska elmarknaden påverkar vår export och import hur mycket fossila bränslen som används också i andra länder. Genom att bygga ut framför allt vindkraft skulle Sverige kunna exportera lika mycket el som idag även utan kärnkraft. Däremot skulle både exporten och importen variera mer. Det skulle uppstå fler tillfällen med överskott, då vi skulle kunna exportera ännu mer el än idag, liksom fler tillfällen med underskott, då vi skulle behöva importera el.
Sveriges export av el minus importen, kallas nettoexport. Vi har gått från att ha i genomsnitt runt noll nettoexport under 1990- och 2010-tal, till att de senaste tio åren ha en kraftig nettoexport. Under 2024 nettoexporterade vi motsvarande 20 procent av vår elproduktion och hade lägst elpriser i Europa, trots stängda kärnkraftsreaktorer.
Elmarknaden är prisstyrd. Export sker i regel från länder med låga elpriser till länder med högre. Eftersom svenska elpriser är låga importerar vi relativt sällan el från Europa. Importen från Tyskland sker i dag huvudsakligen under sommarmånaderna när det finns god tillgång på billig, tysk solel. Trots nedläggning av flera svenska kärnkraftsreaktorer har den svenska nettoexporten inte minskat nämnvärt under det senaste årtiondet.
Källa:
Bli medlem och stöd arbetet för en tuffare klimatpolitik!
Naturskyddsföreningen arbetar för att:
- fasa ut subventioner som gynnar fossil energi
- visa vägen mot hållbara förnybara energisystem
- minska utsläpp som vi svenskar orsakar i andra länder
- granska exportkrediter, pensionsfonder och statliga bolag som ofta bidrar till den fossila ekonomin istället för att arbeta för fossilfrihet.
Ett medlemskap ger dig vår medlemstidning Sveriges Natur, tillgång till gratis aktiviteter, rabatt på tågresor med SJ och mycket mer.
Vill du veta mer om kärnkraft?
Här hittar du mer läsning:
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG)
MKG är ett samarbete mellan olika organisationer, där bland andra Naturskyddsföreningen är medlemmar – både riksföreningen och några länsförbund.
MKG bevakar och granskar kärnkraftsindustrins projekt att hitta en metod och plats för att slutförvara det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken. MKG verkar för det miljö- och hälsomässigt bästa omhändertagandet av avfallet på lång sikt.
