Frågor och svar om naturkrisen
Naturkrisen hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. Hur många arter är hotade i Sverige? Vad är biologisk mångfald? Här svarar vi på vanliga frågor om naturkrisen.
Publicerad 24 aug, 2025 • 3 min att läsa
Stoppa naturkrisen!Kräv att Sveriges regering tar ansvar och skyddar minst 30 procent hav och land.
Vad menas med naturkris?
Naturen är grunden för människans välfärd och existens. Den ger oss mat, rent vatten, mediciner, råvaror, och är basen för vårt samhälle och därmed också vår ekonomi.
Men nu är naturen i kris. Läget är så allvarligt att det hotar hela vårt samhälle, om inget görs. Att arter dör ut är bara toppen på isberget. I hela världen, även i Sverige, blir de naturliga ekosystemen alltmer upphackade och utarmade. Naturskogar kalhuggs, haven töms och odlingslandskapets omvandlas. Och det går snabbt. När ekosystemen försvagas förlorar de sin förmåga att skydda och försörja oss.
Hur mår svenska arter?
Bara 20 procent av livsmiljötyperna och 40 procent av Sveriges särskilt utpekade arter har så kallad gynnsam bevarandestatus i hela landet, enligt Naturvårdsverket. Det innebär att de allra flesta arter och livsmiljöer har dåliga förutsättningar att överleva på sikt. Det gäller bland annat tumlare, flera grodarter och alla undersökta fjärilsarter.
Just nu är 2249 arter i Sverige hotade, vilket betyder att de riskerar att bli utrotade i Sverige. I Sverige återfinns det största antalet hotade arter i skogen och i jordbrukslandskapet. Mer än hälften av skogen har kalhuggits sedan 1950-talet.
Vad är biologisk mångfald?
En stor biologisk mångfald innebär att naturen är rik på variation. Man brukar prata om variation på tre olika nivåer, som alla är viktiga.
Det behövs många olika slags ekosystem i naturen. Det kan vara en äng, en bäck, en skog eller en jordplätt. En mångfald av ekosystem behövs för att det ska finnas variation i livsmiljö för olika arter.
För att ekosystemen ska vara starka och anpassningsbara behöver enskilda funktioner i ekosystemet fyllas av flera olika arter. Om en viss insekt skulle försvinna är det till exempel bra om det finns någon annan art som kan fylla luckan med liknande funktioner och egenskaper. Det kan till exempel handla om att flera olika insektsarter fungerar som pollinerare, så att om en art minskar eller försvinner helt så finns det andra som kan fortsätta pollinera växterna.
Mångfald av genetisk variation
Det räcker inte att bara rädda enstaka individer av arter här och där. För att en art ska vara livskraftig behöver arvsmassan vara varierad inom arten. Det behöver finnas tillräckligt många individer och tillräcklig genetisk variation bland dessa individer för att arten ska kunna anpassa sig och utvecklas. Ett exempel på en art med liten genetisk variation är den svenska vargstammen, som idag är väldigt inavlad. Vargarna är dels för få, dels är de för nära släkt med varandra, och då ökar risken för ärftliga sjukdomar.
Vad orsakar naturkrisen?
Det är en myt att Sveriges natur mår bra. Enligt FN finns det fem stora orsaker bakom krisen för naturen: förstörda livsmiljöer, jakt och fiske, miljögifter, invasiva arter och klimatförändringar.
Hur är vi beroende av naturen?
En frisk natur är grunden för vår existens. Här är några exempel.
Utan biologisk mångfald fungerar inte jordbruket. Till exempel så är en tredjedel av all matproduktion i världen beroende av vilda pollinatörer, som nu minskar både i antal arter och i mängd biomassa. I Sverige har det ekonomiska värdet av pollineringen i odlade grödor som honungsbin bidrar till uppskattats till 315 - 641 miljoner kronor varje år. Då är pollineringen från andra insekter som vilda bin och humlor inte inräknad, och inte heller pollinering av vilda växter som tex blåbär. Det blir också svårare att hitta fisk, och dessutom är fisken från Östersjön giftig att äta på grund av höga halter av miljögifter.
Våtmarker fungerar som naturens egna reningsverk. Växterna i våtmarker och i strandzonen tar upp övergödande och miljöfarliga ämnen ur vattnet, så att vi kan dricka det.
Beredskap mot kriser och naturkatastrofer
Redan idag ser vi ökad risk för skogsskador och illaluktande algblomningar i havet under torra och varma år, samt översvämningar med stora skador på byggnader och infrastruktur när det kommer mycket regn. Problem som bara kommer förvärras av klimatkris och naturkris. Det kan motverkas med mer varierade skogar, livskraftiga fiskbestånd och våtmarker som kan ta upp och lagra nederbörd. Tillsammans med lokalt producerad mat och rent vatten är naturens motståndskraft vår gemensamma krisberedskap.
När vi förlorar arter och genetisk mångfald förlorar vi en viktig källa till nya läkemedel. Naturen är till exempel källa till läkemedel som antibiotika, Treo och 70 procent av alla cancermediciner. Även svenska växter bidrar till folkhälsan - en del violer som växer i Sverige innehåller substanser som visat sig vara verksamma mot vissa cancertyper. Vem vet vilka framtida medicinska genombrott som döljer sig bland våra tusentals svenska hotade arter? Ett annat problem med naturkris och folkhälsa är risken för pandemier. När utrymmet för naturen minskar kan risken att sjukdomar förs över från djur till människor öka. Det kan bli allvarligt, som med coronapandemin och svininfluensan. De är exempel på smittor som överförs mellan djur och människa.
Utan biologisk mångfald kraschar världsekonomin. Stolen du sitter på, kläderna du har på dig, kaffet du drack till eftermiddagsfikat. Inget av detta hade funnits om inte naturen funnits där i botten. Hälften av världens BNP är beroende av biologisk mångfald, visar studier. Dessutom är 85 procent av världens 1 200 största företag i hög grad beroende av naturen.
Naturen är en grundsten i människors välmående och vistelse i naturliga miljöer minskar negativa känslor och stress, samtidigt som positiva känslor förstärks. Mest positiv inverkan har verkliga naturmiljöer – nedskräpade och förstörda naturområden verkar däremot inte ha samma effekt, enligt forskare på Karolinska Institutet. Det finns alltså kopplingar mellan naturens och individers välmående. Fritidsfiske, svampplockning, skidåkning, sommarbad, promenad i skogen – allt detta förändras när naturen förändras.
Vad händer om vi inte gör något åt naturkrisen?
Livsmedelspriser riskerar höjning, risken för globala pandemier ökar, skyddet mot naturkatastrofer försämras och ekonomins grunder skakas.
Det är ungefär som med ett flygplan. Tar du bort en skruv eller två kanske inget händer. Men ju fler delar du plockar bort desto större risk är det att viktiga delar av flygplanet börjar lossna eller slutar fungera, och då uppstår snabbt stora konsekvenser.
Vi vet inte exakt när flygplanet kommer krascha. Vår kunskap om sambanden i naturen är fortfarande för dålig för att vi ska veta var tröskeleffekter uppstår. Därför är det viktigt att vara försiktig. Konsekvenser kan uppstå långt innan en art är utrotad, till exempel om viktig genetisk mångfald inom en art försvinner, eller om extra viktiga nyckelarter blir mer sällsynta.
Vad behövs för att stoppa naturkrisen?
Våra makthavare har ett stort ansvar. Även som individer behöver vi bli bättre på att hushålla med resurser. Vi behöver bland annat äta mer ekologiskt och hållbart, konsumera mindre och ställa krav på att våra makthavare ska sätta naturkrisen högt upp på dagordningen.
Det finns ett globalt naturkrisavtal som avhandlades under FN:s COP15-konferens i Montreal 2022. Mötet har kallats Parisavtalet för biologisk mångfald och samlade cirka 190 länder, som lyckades enas om nya mål och åtgärder för att komma tillrätta med naturkrisen. Målet är att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och vändas till år 2030. En av de viktigaste åtgärderna är att 30 procent av jordens hav, vatten och land ska ges ett långsiktigt skydd.
Bruka naturen på ett skonsamt sätt som tar hänsyn till arter och ekosystem. Vi behöver hitta en bättre balans mellan mänsklig aktivitet och vad ekosystemen klarar. Det handlar bland annat om att stoppa överfisket, ställa om till naturnära skogsbruk och minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Skydd av arter, livsmiljöer och naturområden är avgörande för att bevara mångfalden och livet i naturen. Skyddad natur hjälper också till mot klimatförändringar. Både genom att lagra kol i marken och träden, men också genom att stärka motståndskraften mot bränder, översvämningar med mera. Enligt EU ska 30 procent av Europas hav, land och sötvatten skyddas till 2030. Det krävs stora satsningar från Sverige för att nå de målen.
Det räcker inte bara att skydda natur – vi måste även återställa skadade områden. EU har därför fattat beslut om att 20 procent av ekosystemens areal ska restaureras, alltså återställas genom olika metoder, till år 2030. Framgångsrika projekt visar att naturen har en god förmåga att återhämta sig när vi ger den rätt förutsättningar.
Hur fort minskar den biologiska mångfalden?
Arter globalt dör idag ut 10 till 100 gånger snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. I skrivande stund har 50 procent av jordens samlade naturliga ekosystem försvunnit och de vilda däggdjuren har minskat med drygt 80 procent mätt i vikt.
Vilda djur utgör nu bara 4 procent av alla däggdjurs biomassa (alltså den totala vikten av alla däggdjur på planeten). Resterande 96 procent står människan och våra egna boskaps- och husdjur för. Så mycket har vi alltså trängt undan naturen.
Vad är naturrestaurering?
Där förstörelsen av ekosystem har gått för långt är restaurering och återskapande av viktiga naturmiljöer nödvändig.
Restaurering kan ske på olika sätt. Restaurering med hjälp av passiva metoder innebär att man tar bort negativ påverkan – som till exempel bottentrålning – och låter ekosystemet återhämta sig.
Aktiv restaurering av natur innebär att man återskapar fungerande ekosystem – till exempel genom att röja igenvuxna betesmarker, återplantera ålgräsängar i haven eller täppa igen diken.
Naturrestaurering kan kräva stora insatser. Därför är det i längden billigast och enklast att skydda och ta hand om naturen innan den försämras.
