Gállok: Gruvan, kritiken och konsekvenserna för naturen

Laponia är ett av de största oexploaterade naturområden som finns kvar i Europa. Områdets värdefulla natur i kombination med dess långa och rika kulturarv har gjort att det klassats som världsarv av Unesco. Trots detta finns långt framskridna planer på en omstridd järnmalmsgruva i närheten.

Egenskaperna som satt Laponia och den kringliggande naturen på kartan bland turister och naturälskare är många. Här finns vidsträckta vyer, orörd gammelskog, glaciärer, fjäll, porlande bäckar och värdefulla miljöer för biologisk mångfald.   

Länsstyrelsen i Norrbotten och samebyn i Jåhkågasska säger nej till en gruva i Gállok och listan på de som har motsatt sig gruvan kan göras lång. Några exempel är Unesco, Sametinget, Riksantikvarieämbetet, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Kyrkan, människorättsorganisationerna Rights Defenders och Amnesty, Naturskyddsföreningen och flertalet andra miljöorganisationer.   

Var ligger Gállok?

Det är i Kallak, också känt under dess samiska namn Gállok, drygt tre mil söderut och strax norr om Lilla Luleälven, som det planerade gruvområdet är tänkt att placeras. Gruvan, och dess anläggningar, skulle dela samebyn Jåhkågasskas marker itu, påverka renarnas vandringsvägar och ödelägga en sjö med kringliggande skogar.   

I mars 2022 gav regeringen tillstånd att starta gruvan. Processen har pågått i drygt ett decennium. Turerna har varit många. Motståndet mot gruvan stort. Planerna har liknats vid en typ av modern kolonialisering och anklagas för att bryta mot samiska rättigheter. Dessutom riskerar gruvan med sin närhet till Laponia att orsaka oåterkalleliga skador på världsarvet – och framförallt på rennäringen som är en viktig del av världsarvets kulturvärden.  

Nya gruvor som etableras idag är oftast dagbrott. Det innebär att skog och annan växtlighet ersätts av sterila ökenlandskap som skadar naturen för en oberäknelig och väldigt lång tid framåt.

Förutom att avfallet från gruvor riskerar att läcka ut föroreningar i både sjöar och grundvatten, släpper gruvbrytningen ut stora mängder koldioxid. Mer än 10 procent av växthusgaserna som släpps ut i Sverige kommer från gruvbrytning och metallförädling (till exempel stålverk).   

Detta har hänt:

  • 2006: Gruvbolaget Beowulf mining får undersökningstillstånd i Gállok. 
  • 2010: Bolaget börjar provborrningar. 
  • 2013: Bolaget börjar provbrytning samtidigt som omfattande protester sker på platsen. Bolaget skickar in ansökan om bearbetningskoncession. 
  • 2017: Efter att länsstyrelsen avstyrkt bearbetningskoncession två gånger lyfts frågan till regeringen. 
  • Den 10 februari 2022: FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och miljön, David R. Boyd uppmanar regeringen att säga nej till gruvan i en skrivelse som även undertecknas av FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter, José Francisco Cali Tzay.   
  • 11 februari 2022: En namninsamling mot gruvan mot gruvan med över 71 000 underskrifter lämnas in till regeringen och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
  • 22 mars 2022: Regeringen meddelar att de ger Beowulf Mining bearbetningstillstånd för gruvbrytning i Gállok. 
  • 20 juni 2022. Naturskyddsföreningen ansöker om rättsprövning av regeringens beslut om en gruva i Gállok hos Högsta förvaltningsdomstolen. Anledningen är bland annat att gruvan riskerar att medföra mycket negativ miljöpåverkan på stora mark- och vattenområden. 

Har det tagits beslut i frågan?  

Ja. Den 22 mars meddelade regeringen att de ger Beowulf Mining bearbetningstillstånd för gruvbrytning i Gállok. Beslutet kom med ett antal villkor för bolaget. Trots de villkor som regeringen satt upp kommer gruvan påverka området mycket negativt. 

Läs även:

Hur arbetar Naturskyddsföreningen med gruvfrågor? 

Naturskyddsföreningen vill ha en ny politik för en hållbar mineralförsörjning. Därför föreslår vi en mineralhierarki liknande den som finns för avfall. Mineralhierarkin är en prioriteringsordning som utgår från samhällets behov av mineral – istället som för idag då utgångspunkten är att utgå från vilka mineraler som går att bryta.  

Naturskyddsföreningen är aktiv i frågor om gruvor och mineralpolitik både på en nationell nivå och lokalt genom våra länsförbund. Förutom att föreningen har en sakkunnig som arbetar enkom med gruvor arbetar vi brett med att sprida information och väcka opinion.  

Vi granskar myndigheters agerande, svarar på remisser, bidrar till rapporter och utredningar samt bedriver påverkningsarbete mot politiker och beslutsfattare. Vi deltar i nationella samrådsorgan och bidrar med expertis i statliga utredningar och arbetar för att främja alternativ till gruvbrytning genom effektivisering, sekundär utvinning, återbruk och återvinning.  

Läs mer om föreningens ställningstagande i vår mineralpolicy. 

Bli först att gilla!