Gállok: Gruvan, kritiken och konsekvenserna för naturen

Laponia är ett av de största oexploaterade naturområden som finns kvar i Europa. Områdets värdefulla natur i kombination med dess långa och rika kulturarv har gjortatt det klassats som världsarv av Unesco. Trots detta finns långt framskridna planer på en omstridd järnmalmsgruva i närheten. 

Var ligger Gállok?

Gállok ligger på Björkholmen vid Lilla Luleälven drygt 4 mil nordväst om Jokkmokk.

Kritiken mot en gruva i Gállok 

Gruvan och dess anläggningar skulle dela samebyn Jåhkågasskas marker itu, påverka renarnas vandringsvägar, sluka en sjö med kringliggande skogar som delvis har mycket höga naturvärden.   

En gruva är en oåterkallelig exploatering och en stor miljöstörning. Gállok-gruvan kommer dessutom ha en kort livslängd. Detta ställs mot vikten av att bevara ett område med höga naturvärden och som har avgörande betydelse för rennäringen. Det mest hållbara på lång sikt och samhällsekonomiskt försvarbara är att ge företräde till naturvärden och långsiktigt hållbara verksamheter som rennäring och besöksnäring i den här delen av Norrbottens län. 

Motståndet mot gruvan är stort. Planerna har liknats vid en typ av modern kolonialisering och anklagas för att bryta mot samiska rättigheter. Dessutom riskerar gruvan med sin närhet till Laponia att orsaka oåterkalleliga skador på världsarvet – och framförallt på rennäringen som är en viktig del av världsarvets kulturvärden.   

Listan på de som har motsatt sig en gruva i Gállok kan göras lång:   Länsstyrelsen i Norrbotten, Unesco, Sametinget, Riksantikvarieämbetet, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Kyrkan, människorättsorganisationerna Rights Defenders och Amnesty, Naturskyddsföreningen och flertalet andra miljöorganisationer. 

Senaste kring Gállok-gruvan 

Naturskyddsföreningen har ansökt om att Högsta förvaltningsdomstolen ska rättspröva den bearbetningskoncession som gruvbolaget fått av regeringen i mars 2022. Vi har analyserat ärendet och funnit att underlagen i gruvbolagets ansökan har stora brister och delvis inte lever upp till aktuella lagkrav. Regeringen borde begärt in bättre underlag. Vår bedömning är också att regeringen gör flera felaktiga avvägningar i sitt beslut. Av dessa skäl anser Naturskyddsföreningen att beslutet därför ska upphävas.   

Här är några av de skäl som Naturskyddsföreningen tar upp:   

  • Den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget bakom gruvansökan tagit fram lever inte upp till regelverket och är bristfälligt genomförd.  
  • Det innebär att regeringen inte följt EU-rättens krav om skydd av yt- och grundvatten eller hotade arter och dess habitat.  
  • Naturskyddsföreningen anser också att regeringen inte heller följer Sveriges internationella åtagande att skydda världsarvet Laponia.  
  • De överväganden som regeringen gjort kring olika riksintressen är antingen felaktiga eller undermåliga.  
  • Regeringen har i strid med förvaltningsrättslig praxis gjort en ofullständig, svepande och ensidig ekonomisk bedömning, som dessutom är baserad på oriktiga uppgifter.  
  • Regeringen har inte följt riksdagens nationella miljömål i avvägning mellan de motstående intressena mineralutvinning och naturvård. 

Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Jokkmokk och Naturskyddsföreningen i Norrbottens län står gemensamt bakom ansökan om rättsprövning till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Detta har hänt:

  • 2006: Gruvbolaget får undersökningstillstånd i Gállok.  
  • 2010: Bolaget börjar provborrningar.  
  • 2013: Bolaget börjar provbrytning samtidigt som omfattande protester sker på platsen. Bolaget skickar in ansökan om bearbetningskoncession.  
  • 2017: Efter att länsstyrelsen avstyrkt bearbetningskoncession två gånger lyfts frågan till regeringen.  

Har det tagits beslut i frågan?  

Ja. Den 22 mars meddelade regeringen att de ger Jokkmokk Iron Mines AB bearbetningstillstånd för gruvbrytning i Gállok. Beslutet kom med ett antal villkor för bolaget. Trots de villkor som regeringen satt upp kommer gruvan påverka området mycket negativt, och adresserar inte grundproblemet att beslutet är fattat på ett bristfälligt underlag.  

Om Högsta Förvaltningsdomstolen håller med om våra argument upphävs regeringens beslut och gruvbolaget står utan bearbetningskoncession. Om bolaget då vill gå vidare måste de börja om från början igen hos Bergsstaten. Bergsstaten kan då välja att lämna över frågan till regeringen igen om Länsstyrelsen även fortsatt avstyrker en ny ansökan.  

Läs även:

Hur arbetar Naturskyddsföreningen med gruvfrågor? 

Naturskyddsföreningen vill ha en ny politik för en hållbar mineralförsörjning. Därför föreslår vi en mineralhierarki liknande den som finns för avfall. Mineralhierarkin är en prioriteringsordning som utgår från samhällets behov av mineral – istället som för idag då utgångspunkten är att utgå från vilka mineraler som går att bryta.   

Naturskyddsföreningen är aktiv i frågor om gruvor och mineralpolitik både på en nationell nivå och lokalt genom våra länsförbund. Förutom att föreningen har en sakkunnig som arbetar enkom med gruvor arbetar vi brett med att sprida information och väcka opinion.   

Vi granskar myndigheters agerande, svarar på remisser, bidrar till rapporter och utredningar samt bedriver påverkningsarbete mot politiker och beslutsfattare. Vi deltar i nationella samrådsorgan och bidrar med expertis i statliga utredningar och arbetar för att främja alternativ till gruvbrytning genom effektivisering, sekundär utvinning, återbruk och återvinning.   

Läs mer om föreningens ställningstagande i vår mineralpolicy.  

Gillas av 1

Relaterade inlägg