6 frågor om gruvor & Gállok

Planerna på att bryta järnmalm i Gállok har väckt starka reaktioner. I mars 2022 gav regeringen tillstånd till att starta en gruva. Men varför är motståndet mot gruvan så stort? Och vilka konsekvenser skulle en gruva ha på den kringliggande naturen?

Vad är det för gruva som planeras?

Gruvan i Gállok skulle bli ett dagbrott för brytning av järnmalm. Den skulle placeras cirka tre mil från gränsen till världsarvet Laponia och drygt två mil nordväst om Jokkmokk.  

Mer specifikt innefattar planerna från det brittiska gruvföretaget Beowulf tillverkningen av “fines” – ett järnmalmskoncentrat i form av ett fint pulver. Enligt bolagets egna uppgifter har fyndigheten en malmhalt på cirka 27 procent.  

Det går att jämföra med gruvorna Kiirunavaara i Kiruna och Malmberget utanför Gällivare som har betydligt högre järnhalter, över 50 respektive 60 procent.  

Varför är Naturskyddsföreningen emot gruvan?   

Naturskyddsföreningen är bara en av flera organisationer som är emot gruvan. Allt från lokala myndigheter som länsstyrelsen i Norrbotten och intresseorganisationer som Samernas riksförbund till internationella organ som Unesco och FN har kritiserat planerna.

En gruva i Gállok skulle påverka rennäringen mycket negativt, få enorma konsekvenser för miljön i det unika området och innebära ett mycket stort intrång på oersättliga naturvärden och samiska rättigheter. Gruvanläggningen skulle skära igenom samebyn Jåhkågasskas marker och drabba renskötseln och renarnas vandringsvägar.  

En gruva tar stora arealer i anspråk och innebär stora avfallsmängder som innehåller tungmetaller. Den skulle således innebära risker för vattenmiljön i Lilla Lule älv och nedströms. Avfallsdammarna riskerar att läcka vatten med giftiga rester till den omgivande miljön via närliggande vattendrag och sjöar.  Föroreningen riskerar också att drabba de tiotusentals Luleåbor som får dricksvatten direkt från Luleälven. I den planerade gruvans närhet finns det också värdefull och gammal urskog, med ett flertal rödlistade arter, som behöver permanent skydd.

Men vi behöver ju metaller i en hållbar omställning?   

Det stämmer att Sverige behöver mineraler för den hållbara omställningen. I synnerhet så kallade ”kritiska metaller” som kobolt, litium och vanadin, där efterfrågan från bland annat transport- och energisektorn ökar i takt med en större användning av förnybara energislag.   

Men planerna i Gállok gäller brytning av järnmalm. Järn är inte en kritisk råvara för omställningen till ett fossilfritt samhälle och redan idag producerar Sverige över 90 procent av Europas järnmalm. Eftersom metaller är grundämnen kan de återanvändas gång på gång och ändå återfå sina ursprungliga egenskaper. Det finns därmed stor potential för återbruk och återvinning av metaller.     

Är Naturskyddsföreningen emot gruvor överlag?    

Nej. Vi är inte emot de gruvor som finns idag, även om det finns delar av verksamheten som kan förbättras. Det kan också visa sig att det behöver startas nya gruvor även i Sverige, men först och främst måste samhället i mycket högre grad satsa på effektivisering och hushållning med resurser, återbruk, återvinning och sekundär utvinning (ur befintligt gruvavfall). I vår rapport om metallåtervinning har vi samlat våra förslag till styrmedel och möjliga vägar framåt. 

Regeringen har sagt ja till gruvan i Gállok – vad händer nu?   

Ärendet har gått vidare till mark- och miljödomstolen som fattar beslut om miljötillstånd. Detta kan, liksom regeringens beslut, överklagas. 
 
I juni 2022 lämnade Naturskyddsföreningen in en ansökan om rättsprövning av beslutet hos Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Även samebyn Jåhkågasska ansökt om rättsprövning till HFD. 

I oktober 2022 skickade Naturskyddsföreningen in sina skäl till att ha tagit regeringens beslut om Gallok till HFD.   
 
Om Högsta förvaltningsdomstolen håller med om de skäl som Naturskyddsföreningen och andra organisationer framför, upphävs regeringens beslut. Oavsett utfallet kommer det dröja flera år innan gruvdriften eventuellt påbörjas. 

Vad är problemet med gruvbrytning? 

Nya gruvor som etableras idag är oftast dagbrott. Det innebär att skog och annan växtlighet ersätts av sterila ökenlandskap som skadar naturen för en oberäknelig och väldigt lång tid framåt. 

Förutom att avfallet från gruvor riskerar att läcka ut föroreningar i både sjöar och grundvatten, släpper gruvbrytningen ut stora mängder koldioxid. Mer än 10 procent av växthusgaserna som släpps ut i Sverige kommer från gruvbrytning och metallförädling (till exempel stålverk).   

Hur arbetar Naturskyddsföreningen med gruvor? 

Naturskyddsföreningen vill ha en ny politik för en hållbar mineralförsörjning. Föreningen är aktiv i frågor om gruvor och mineralpolitik både på en nationell nivå och lokalt genom våra länsförbund. Förutom att föreningen har en sakkunnig som arbetar huvudsakligen med gruvfrågor arbetar vi brett med att sprida information och väcka opinion.  

Vi granskar myndigheters agerande, svarar på remisser, samt bedriver påverkansarbete mot politiker och beslutsfattare. Vi deltar i nationella samrådsorgan och bidrar med expertis i statliga utredningar och arbetar för att främja alternativ till gruvbrytning genom effektivisering, sekundär utvinning, återbruk och återvinning.  

Läs även:

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Gillas av 2

Relaterade inlägg