Kan aktieköp i storbanker stoppa lån till fossila bolag?

Trots att Parisavtalets mål kräver ett stopp för fossil expansion och att IEA bedömer att ytterligare fossila projekt inte behövs för att klara omställningen, fortsätter kapital att styras till fossil verksamhet.. Mellan juli 2022 och juni 2024  lånade storbankerna ut flera miljoner till bolag som borrar efter olja. 

Av dessa har hela 13 miljarder gått direkt till bolag som planerar eller driver nya projekt i det extremt känsliga Arktis. 

Naturskyddsföreningen äger en (1) aktie i Nordea och en (1) i SEB. Kursen för aktier ändras ständigt, den sista januari 2026 var värdet på aktien i SEB 191 kronor och i Nordea 171 kronor.

Genom att äga aktier i SEB och Nordea får Naturskyddsföreningen rätten att lägga fram förslag (motioner) och rösta på bolagsstämmorna. 

 Det här är fjärde året i rad som vi lägger fram förslag på bankernas årsstämmor. Tidigare har vi krävt ett generellt stopp för finansiering till fossilbolag som expanderar sin utvinning. I år riktar vi kravet ännu tydligare: att stoppa lån till bolag som ökar sin olje- och gasutvinning i Arktis.  

Då måste en majoritet av aktieägarna rösta för vårt förslag. Vi har en dialog med några av de största ägarna i bankerna för att få dem att ta sitt ansvar. Huruvida bankerna ska bidra till klimatomställningen, snarare än att bromsa den, är en fråga som ägarna kan vara med och påverka.

Klimatkrisen påverkar redan människor och ekosystem över hela världen, och ingenstans går utvecklingen snabbare än i Arktis. Regionen värms upp nästan fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet, och enligt FN:s klimatpanel IPCC sker förändringarna i en takt och omfattning som saknar motstycke i modern tid. Den accelererande isavsmältningen destabiliserar inte bara lokala ekosystem utan påverkar också hela jordens klimatsystem.

Riskerna med fortsatt fossil verksamhet i Arktis är dessutom enorma. Ett oljeutsläpp skulle hota valar, sälar, delfiner, fåglar och fiskbestånd, och möjligheterna till sanering är starkt begränsade, särskilt under vinterhalvåret då hårda förhållanden gör räddningsinsatser nästintill omöjliga. 

 Att borra olja i Arktis är den mest riskfyllda och skadliga formen av fossil expansion, klimatmässigt, miljömässigt och även ekonomiskt.

Världen är på väg mot 2,8 grader varmare och aldrig förr har det varit tydligare att klimatomställningen måste gå fortare och involvera alla samhällsaktörer i arbetet. I omställningen kan bankerna spela en viktig roll för att bryta utvecklingen, eftersom de avgör vilka verksamheter som får finansiering för att utveckla och bedriva sin verksamhet.

I det globala klimatavtalet från Paris 2015 enades världens länder om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det kräver att alla finansiella flöden styrs bort från verksamheter som förvärrar klimatkrisen och i stället riktas mot de som erbjuder lösningar på den. Även Internationella energirådet (IEA) har slagit fast att nya investeringar i utvinning av mer olja, gas och kol är oförenligt med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad och inte behövs för att vi ska klara omställningen.

Både SEB och Nordea, som har högt uttalade klimatambitioner, men fortsätter ändå att låna ut pengar till fossila bolag. Å ena sidan skyltar de sitt ställningstagande genom att marknadsföra att deras fonder inte investerar i fossila bolag. Å andra sidan ger de lån till samma bolag. En förklaring är kanske att fondernas innehav är offentliga uppgifter som inte är skyddade av banksekretessen. Utlåningsverksamheten är däremot sekretesskyddad, och att stoppa lånen skulle på kort sikt leda till minskade vinster. 

Bankerna argumenterar själva för att deras finansiering av fossilbolag handlar om att möjliggöra en ordnad energiomställning och att trygga Europas energisäkerhet. 
 
SEB hävdar att fortsatt finansiering av fossil verksamhet är nödvändig så länge samhället är beroende av fossil energi, men samtidigt visar klimatkrisen hur snabbt och allvarligt konsekvenserna redan eskalerar. Varje år vi fortsätter på den fossila banan ökar riskerna, förvärrar skadorna och försvårar vägen mot en trygg och hållbar framtid. 

Nordea hävdar att fortsatt norsk olje- och gasutvinning, även i Arktis, behövs för att säkra Europas energiförsörjning och minska beroendet av import från bland annat Ryssland. Detta står dock i tydlig kontrast till EU:s linje: unionen vill inte köpa arktisk olja och gas utan och har som mål att snabbt bli självförsörjande på förnybar energi.