Ökad användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

EU:s direktiv om hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel (dnr: 2009/128/EG) ska implementeras i Sverige. Direktivet ska minska risker och konsekvenser av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Direktivet ska också minska beroendet av kemiska bekämpningsmedel, genom bland annat integrerat växtskydd. Det låter som en självklarhet: först ska förebyggande metoder som kloka växtföljder, mekanisk och biologisk bekämpning användas, i sista hand ska man ta till kemikalier. 

Sedan direktivet kom år 2009 har användningen av kemiska bekämpningsmedel istället ökat med cirka 50 procent, mätt i hektardoser, till år 2025.  Statistik från Kemikalieinspektionen visar även att miljö- och hälsoriskerna av användningen inte har minskat sedan 90-talet utan snarare ökat sedan år 2009.   

Att mäta användning med hektardoser och riskindex ger en uppfattning om hur många besprutningar som görs och vilka miljöeffekter det får. Samtidigt som antalet besprutningar per hektar ökar så har försäljningen av bekämpningsmedel i antal ton verksamt ämne legat relativt stabilt inom jordbruket sedan början av 1990-talet. Hur kan mängdena vara samma när antalet besprutningar ökat? Det beror på att ämnena har blivit mer potenta, så det krävs en mindre mängd för att få den effekt man vill ha. Arealen åkermark har även minskat under samma period, så antalet sålda ton fördelas på en mindre yta.

Naturskyddsföreningen anser att nuvarande åtgärder inte räcker för att leva upp till målsättningen i EU:s direktiv om hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel (dnr: 2009/128/EG) och tillhörande svenska handlingsplan.   

Det är viktigt att öka andelen ekologisk åkermark där kemiska, naturfrämmande bekämpningsmedel inte får användas, för att få ner användningen av bekämpningsmedel i Sverige. Genom att öka andelen ekologisk produktion kan vi öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och skydda vårt gemensamma grundvatten.

Sedan 1984 finns en bekämpningsmedelsskatt i Sverige som i dag är 34 kr/kilo aktiv substans. Med nya, koncentrerade bekämpningsmedel är skatten sedan länge i det närmaste verkningslös. Ett talande exempel är såpa som tillförs i större mängder och därför blir högt beskattad, jämfört med mycket giftiga lågdosmedel som tillsätts i små mängder och därför blir i stort sett obeskattade. Flera statliga utredningar har pekat på behovet av att förändra bekämpningsmedelsskatten så att den blir differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.   

Danmark och Norge har bättre utformade bekämpningsmedelsskatter där riskfyllda preparat beskattas hårdare. Ta lärdom av dessa länder. Modernisera dagens skatt, alternativt omforma skatten till en avgift, så att taxan blir differentierad efter risk. Giftigare bekämpningsmedel ska ha högre taxa. Låt pengarna gå tillbaka till lantbrukssektorn som stöd till forskning och utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder..