Spelar Sveriges utsläpp någon roll?
Sveriges utsläpp och klimatpolitik är viktig. Här är fyra anledningar.
1. Svenska utsläpp ökar
2024 ökade svenska utsläpp för första gången på många år. Och de ökade med mycket, hela 7 procent på bara ett år, enligt Naturvårdsverket. Den stora ökningen sker framför allt inom transportsektorn. En stor anledning till att utsläppen ökar är att politiken gjort det billigare med fossila bränslen och dyrare med förnybar energi. Innan 2024 så minskade Sveriges utsläpp, men inte i den takt som forskningen visar krävs.
2. Våra utsläpp är jättestora globalt
Enskilda länder som Sverige har betydelse för att begränsa den globala uppvärmningen. Sverige må vara litet, men våra utsläpp av växthusgaser per person ligger långt över det globala genomsnittet.
En stor del av de varor som svenskar konsumerar produceras i andra länder, exempelvis Kina. Om man räknar med de utsläpp som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor har svenskarna väldigt höga utsläpp per person. Dessa utsläpp kallas för konsumtionsbaserade utsläpp och redovisas inte i den officiella klimatstatistiken.
Sveriges utsläpp utomlands har inte minskat – snarare tvärtom. Utsläppen från till exempel våra utrikesflygresor och vår livsmedelskonsumtion har gått upp kraftigt de senaste åren. Om vi räknar med de konsumtionsbaserade utsläppen blir Sveriges klimatavtryck plötsligt nästan dubbelt så stort som om vi bara räknar med utsläppen som sker inom landets gränser –cirka åtta ton utsläpp av växthusgaser jämfört med cirka fyra-fem ton. Trots det omfattas inte de konsumtionsbaserade utsläppen alls av de riksdagsbeslutade ramverk som styr dagens klimatpolitik.
3. Om vi blir ett föregångsland kommer fler härma oss
Sverige sågs länge som ett föregångsland i klimatpolitiken. På senare år ser det tyvärr inte lika ljust ut.
Fördelen med att återigen bli ett föregångsland är att Sverige då sprider bra klimatpolitik till andra länder. Länder härmar nämligen ofta andra länder i hur de utformar politik, lagar och styrmedel. Fenomenet kallas för "policy diffusion" och du kan läsa mer om det här. Politik för att minska utsläpp nationellt inspirerar alltså andra länder att göra samma sak.
Koldioxidskatten
Klimatpolitiska ramverket
Sedan år 1990 har utsläppen inom Sveriges gränser minskat med omkring 37 procent. Det har varit möjligt tack vare tuffa styrmedel som koldioxidskatt, stödsystem för vindkraft och stränga regler för deponering av avfall.
För ett litet land som Sverige kan just att visa omvärlden vad som är vägen framåt vara vårt mest kraftfulla verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Vi får andra länder att sänka sina utsläpp just genom att visa att det går att kombinera ambitiösa klimatåtgärder med hög livskvalitet.
4. Det blir enormt dyrt att inte minska utsläppen
Ibland påstås det att omställningen till ett fossilfritt samhälle är för kostsamt. Sådana påståenden brukar bero på en eller flera missar i kalkylerna:
- Missar kostnader: De ekonomiska modellerna räknar inte med vad det kostar att inte göra något alls åt klimatet. Inom EU kostade effekterna av klimatförändringarna (till exempel i form av svårare skogsbränder och kraftigare stormar) mer än 11.5 miljarder euro år 2015. Forskningen visar att om den globala uppvärmningen stiger till 2°C kommer den kostnaden att bli 120 miljarder euro per år inom EU. Och kostnaderna fortsätter att öka i takt med temperaturhöjningen. Ju längre vi väntar med att vidta åtgärder, desto högre kommer kostnaderna alltså att bli. Dessutom riskerar Sverige böter från EU om vi inte uppnår våra klimatmål.
- Missar nyttorna: Beräkningar för vad klimatpolitik kostar tar nästan aldrig hänsyn till vilka andra nyttor och besparingar en åtgärd kan innebära. Till exempel kostar luftföroreningar i Sverige i dag samhället cirka 168 miljarder kronor varje år, en nota som kan minskas rejält om vi minskar utsläppen orsakade av fossila bränslen. Dessutom orsakar luftföroreningar kring 6 700 förtida dödsfall i Sverige årligen, vilket förutom mänskligt lidande också orsakar stora kostnader för sjukvården och bortfall av arbete.
- Glömmer tidsperspektiv: I många sammanhang där kostnadseffektivitet och klimat diskuteras är tidsperspektivet för kort. Ibland glöms det till och med bort! Ofta blir kostnaderna av att inte minska utsläppen ”synliga” först efter ett par årtionden. Inte heller de pengar vi tjänar på klimatåtgärderna i form av exempelvis förbättrad hälsa och högre motståndskraft vid kriser ”syns” på en gång. Men klimatkrisen pågår här och nu och får allt värre konsekvenser ju längre vi väntar med att ställa om samhället. Därför blir notan för klimatinsatser snedvriden om vi har ett för kort tidsperspektiv i kostnadsberäkningarna. Här kan du läsa mer om kostnadseffektivitet och miljöpolitik. Det stämmer alltså inte att vi inte skulle ha råd att minska utsläppen. Faktum är att vi inte har råd att låta bli.
Ibland påstås det också att det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen är att Sverige finansierar klimatåtgärder i andra länder, genom att köpa så kallade internationella utsläppskrediter.
Det globala klimatarbetet bygger på att alla länder tar sitt ansvar. Då får också Sverige ta del av de positiva sidoeffekterna av ett fossilfritt samhälle. Samtidigt så ska Sverige så klart fortsätta arbeta internationellt med klimat. Sverige som ett rikt land har skyldighet att, utöver att minska utsläppen nationellt, stötta utvecklingsländer i deras arbete och deras anpassning till klimatförändringar.
