Vad är ultra fast fashion?

Ultra fast fashion är ett resultat av den ökade globala efterfrågan på billiga och trendiga kläder, där “vanligt” fast fashion blivit för långsamt. Konsumenterna lockas av låga priser och möjligheten att uppdatera sin garderob ofta, trots den negativa påverkan det har på bland annat miljön.

Vad är ultra fast fashion? 

“Ultra fast fashion” är en term som används för att beskriva en mycket snabb och ofta oetisk produktionscykel inom modeindustrin, som med hjälp av algoritmer kan fånga upp trender i rekordfart. Det innebär att kläder och andra modevaror produceras extremt snabbt och marknadsförs med datorgenererade bilder, så att kläderna kan sys upp allt eftersom – en ständigt pågående process för att möta den enorma efterfrågan på nya trender.  

Denna snabba modeproduktion är ofta förknippad med stora mängder avfall, negativ miljöpåverkan och låga produktionskostnader, vilket dessutom leder till att arbetskraften utnyttjas och betalas dåligt.  

Ultra fast fashion är en extrem version av fast fashion, men med snabbare leveranser, lägre priser och med nya kollektioner varje vecka eller till och med varje dag. Det tilltalar konsumenter som vill ha nya och trendiga kläder till ett lågt pris. Begreppet “ultra fast fashion” har börjat nämnas i samband med flera nya online-plattformar som till exempel Shein, Fashion Nova och Zaful, där mode säljs till extremt låga priser och skickas över halva jorden. 

Hur påverkar ultra fast fashion miljön?  

Produktion av textilier är väldigt miljöbelastande både när det kommer till resurser, vatten och kemikalier. När kläder produceras så snabbt och billigt är det ofta svårt att hålla koll på kvaliteten. Kläderna kanske inte håller särskilt länge och måste bytas ut ganska snart, vilket blir en ond cirkel där kläder dumpas på soptippen.

Då plaggen beställs via nätet och importeras direkt av konsumenten så är det lättare för företagen att dölja att de inte följer EU-regler som reglerar kemikalier och produktion, eftersom de enda kontroller som görs är stickprov av tullen. Det är därför oklart för konsumenten vad produkterna innehåller och det finns stora risker att plaggen innehåller förbjudna och farliga ämnen. Man har bland annat hittat höga halter av PFAS i regnjackor från AliExpress.

Det är mycket säkrare att köpa från företag som tillverkar sina varor inom EU.

Ordförklaring

Haul: En typ av video på sociala medier där en person visar upp och diskuterar nyligen inköpta kläder, accessoarer eller skönhetsprodukter.  
Mikroplaster: Små partiklar, mindre än 5 millimeter, av plast som finns i till exempel tvättmedel och tandkräm eller uppstår när större plastprodukter bryts ner. Läs mer om plast och mikroplast här.

Hur vet man att ett företag säljer ultra fast fashion? 

Ett företag som lägger in nyheter på sin hemsida varje vecka, och till och med varje dag är säkerligen ultra fast fashion. Andra varningstecken är om priserna dessutom är låga och det är svårt att hitta information om själva produktionen. Företagen har helt enkelt mer fokus på låga priser än på kvalitet. Fokus ligger också på online-försäljning för att undvika kostnader för butiker och lokala lager.  

Några exempel på företag som säljer ultra fast fashion är Shein, Fashion nova, Boohoo, Zaful och Pretty little things. 

Vilken specifik miljöpåverkan har ultra fast fashion jämfört med andra typer av modeindustrier?  

Den största miljöpåverkan som kläder har sker i produktionssteget. Inom ultra fast fashion produceras extremt stora volymer kläder i dålig kvalitet, det gör att kläderna används få gånger för att sedan slängas. Den låga kvalitén gör det svårt att sälja vidare det gör att dessa plagg väldigt sällan får ett andra liv, utan slängs och bränns upp. 

Vilka alternativ finns till ultra fast fashion för att minska klädernas miljöpåverkan? 

Använd det du har, köp second hand och köp miljömärkta kläder med bra kvalitet om du måste köpa nytt. Har du köpt något från ett märke som säljer ultra fast fashion – använd det! Den största miljönyttan vi kan göra är att använda kläderna vi redan har så mycket som möjligt. I snitt använder genomsnittssvensken bara sina kläder 7–10 gånger, vilket är alldeles för lite. 

Vi måste som samhälle tänka om kring hur vi konsumerar kläder och mode. Ultra fast fashion och fast fashion är inte hållbart i längden och vi måste börja se kläders värde. Verkar priset för bra för att vara sant, så är det troligtvis någon i kedjan som inte fått den betalning den borde. En tröja för 50 kronor är inte en rimlig kostnad ur ett produktionsperspektiv. 

Vilka sociala och etiska frågor är associerade med ultra fast fashion? 

Märken som producerar ultra fast fashion har valt att producera i länder som Kina, Bangladesh, Kambodja och Pakistan där man ser mellan fingrarna när det gäller arbetsvillkor. Desperata människor tvingas acceptera alldeles för låga löner – allt för att hålla nere priserna på plaggen de producerar. Dessutom finns inga fackliga initiativ och personalen har väldigt lite att säga till om. Många tvingas jobba långa dagar med någon enstaka ledig dag i månaden för att komma upp i de timmar eller antal plagg som krävs för att få en lön som går att leva på. Fokuset är att få ner priset och då måste både kvalitet och produktionskostnad vara lägre. Det påverkar dem som tillverkar tyget och de som syr plaggen. 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Gillas av 10

Relaterat innehåll