Vad innebär regeringens budget för natur, klimat och miljö?

Mer skog behöver skyddas i Sverige, både av klimatskäl och för den biologiska mångfaldens skull. Förlusten av biologisk mångfald, även kallad naturkrisen, är en kris som är lika akut som klimatkrisen, men mindre uppmärksammad. I Sverige är närmare 5000 arter rödlistade, varav nästan hälften klassas som ”hotade”. Det största hotet mot dem är det hårda skogsbruket och igenväxning av landskapet. 

EU har beslutat att minst 30 procent av ekosystemen på land och till havs ska skyddas. Sverige ligger långt från det målet, inte minst när det gäller skogen. Totalt sett är endast 6 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad. Utan tillräckliga anslag till skydd av värdefull natur riskerar skogar med höga naturvärden att avverkas. Nu skär regeringen ner budgeten för skydd av värdefull natur med en tredjedel från dagens 1,7 miljarder till 1,2 för 2023 miljarder. Prognosen för 2025 är ännu lägre, endast 0,7 miljarder. 

Efter decennier av hårt utnyttjande av naturen krävs nu restaurering av stora arealer natur. EU föreslår att 20 procent av ekosystemen ska restaureras till år 2030. Nu sänker regeringen anslagen för åtgärder för värdefull natur med 45 procent, från dagens dryga 2 miljarder till 1,1 miljard. 

Andelen våtmark i Sverige har minskat kraftigt. När våtmarkerna försvinner ökar utsläppen av växthusgaser, grundvattenbildningen minskar och den biologiska mångfalden utarmas.  Torrläggningen av kärr, mossar, sjöar och vikar som genomförts, står idag för motsvarande 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Torvmarker som dikats för jord- eller skogsbruk, behöver som huvudregel återvätas. Resurserna för skötsel och restaurering av våtmarker i skyddade områden behöver utökas kraftigt. 

I regeringens budgetproposition är anslaget för 2023 ungefär lika stort som tidigare år men därefter sänks det med 100 miljoner per år.  

Sverige ligger efter med arbetet att återväta torvmarker - därför behövs en betydligt större satsning på våtmarker både för att minska utsläppen och för att gynna biologisk mångfald.  

Det är bra att regeringen fortsätter satsningen på återvätning men mycket mer pengar behövs.

Varför är våtmarker viktiga för klimatet?

I anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö ingår bland annat arbetet med att minska övergödningen i Östersjön och bidrag till lokala vattenvårdsprojekt. Trots att regeringen aviserade att den vill satsa på särskilda insatser för att motverka övergödning av Östersjön i regeringsförklaringen minskas anslaget för ”åtgärder för havs- och vattenmiljö” med 355 miljoner kronor 2023, vilket motsvarar en neddragning på ungefär 20 procent.  

I budgeten skriver regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning och att öka takten i genomförandet av åtgärder för att minska övergödningen ökar.  

De vill också minska näringstillförseln från jordbruk och avlopp, fortsätta arbetet för att minska försurningen och för att hindra att skräp, läkemedel och andra föroreningar sprids. De anser också att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat och att särskilda insatser ska göras för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske.    

Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte. 

I Tidöavtalet aviserade regeringen 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraft, men det står inget om det i budgeten.  

I budgeten föreslås garantiramen för gröna kreditgarantierna uppgå till 65 miljarder kronor 2023 och beräknas till 80 miljarder kronor 2024. Inklusive tidigare utfärdade garantier som är 25 miljarder för 2021 och 2022. Det innebär 40 nya miljarder till gröna kreditgarantier 2023.  

Det är oklart om regeringen kommer att satsa 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraft under mandatperioden. Men om en sådan satsning genomförs finns risken att alla kreditgarantier riktas till kärnkraften och övriga näringslivets omställning bromsas.  

Dessutom finns det en risk att kärnkraften inte blir lönsam och att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan.   

Fem myter om kärnkraft.

Energieffektivisering är absolut nödvändigt för att klara energiomställningen. Regeringen satsar 397 miljoner kronor på effektivisering av småhus jämfört med 28 miljoner kronor 2022, vilket är positivt. Men samtidigt minskar regeringen anslaget för energieffektivisering av flerbostadshus kraftigt från 1,4 miljarder 2022 till 350 miljoner 2023. Anslaget ska också avvecklas på sikt, vilket är en politik i helt fel riktning. Regeringen gör själva bedömningen att riksdagens mål för energieffektivisering inte kommer att nås. 

Lär dig olika energibegrepp.

Det är positivt att regeringen vill vidta åtgärder för att förenkla utbyggnaden av solceller. Men ökade subventioner till solceller inom ramen för stödet till ny teknik är den enda satsningen på förnybar energi i budgeten. Enligt branschen är det dock inte lönsamheten som är problemet utan att det saknas tillräcklig kapacitet för installation av solceller.  

De försämrade villkoren för vindkraften som aviserades i Tidöavtalet syns däremot inte i budgeten. 

Regeringen slopar skattenedsättningen för energiskatt för datorhallar. Det är ett positivt besked då det innebär avskaffande av en klimatskadlig subvention. Det ger datorhallar ytterligare incitament att energieffektivisera och har potential att frigöra el som kan användas till att minska klimatpåverkan i andra sektorer.  

Idag beskattas avfall som förbränns. Syftet är att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Regeringen avskaffar nu den skatten. Det finns behov av skarpare åtgärder för att öka materialåtervinningen och minska avfallsförbränningen tidigare i produkternas livscykel, men i brist på dessa mer verkningsfulla styrmedel fyller avfallsförbränningsskatten en funktion. Den gör avfallsförbränning relativt sett dyrare än materialåtervinning och ger materialåtervinnare incitament att minska mängden så kallat sekundäravfall som uppstår i återvinningsprocessen. Det är därför negativt att skatten avskaffas. För att skatten ska få effekt på graden av materialåtervinning borde den istället höjas.

Idag är bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme belagt med koldioxidskatt. Regeringen slopar nu skatten för bränsle som används i anläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem. Det här leder till ökade utsläpp, ökad energianvändning och minskar möjligheterna att nå klimatmålen.

Nedsättningen av koldioxid- och energiskatt till noll kronor för diesel inom jord- och skogsbruk förlängs hela 2023, vilket förväntas kosta 380 miljoner kronor. Detta riskerar att minska de areella näringarnas (jordbruk, skogsbruk, fiskerinäringen, jakten och rennäringen) incitament för att framställa och använda biodrivmedel. Naturskyddsföreningen vill i stället se stöd till näringarna som är miljöanpassade och som skapar en marknad för deras egna produkter.