Varför är våtmarker viktiga för klimatet?

Andelen våtmark i Sverige har minskat kraftigt. När våtmarkerna försvinner ökar utsläppen av växthusgaser, grundvattenbildningen minskar och den biologiska mångfalden utarmas.

Det saknas våtmarker i Sverige. Under 1800- och 1900-talen sänktes mängder av sjöar. Kärr och mossar dikades ut eller fylldes igen, havsvikar vallades in. Syftet med att torrlägga våtmark var ofta att skapa jordbruksmark eller att öka produktionen i skogen. Resultatet blev att 75 procent av alla större våtmarker nedanför fjällen är påverkade och att 90 procent av våtmarkerna är borta i slättlandskapen. 

Vad är en våtmark? 

Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära markytan, samt vattenområden med vegetation. Bottnar i sjöar, hav och vattendrag som tillfälligt torrläggs räknas också som våtmark. Även småvatten, översvämningsområden, sjöar och vattendrag kan i vissa fall räknas med, om de är viktiga för att omgivande våtmarker ska fungera. 

Ökad övergödning och mer växthusgaser 

Utdikningen leder till enorma koldioxidutsläpp. Torrläggningen av kärr, mossar, sjöar och vikar som genomförts, står idag för motsvarande 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Baksidan är också minskad grundvattenbildning, sämre vattenkvalitet, mer övergödning och att mängder av arter knutna till slättsjöar, myrar, kärr, mossar och strandängar fått ett minskat utrymme. 

Vissa kvarvarande våtmarker påverkas dessutom av igenväxning på grund av utebliven slåtter eller bete. Hävden behövs för att hålla våtmarken öppen och därmed användbar som livsmiljö för till exempel gäddor och vadarfåglar. 

Naturskyddsföreningen vill att: 

  • Fler våtmarker i Sverige ska skyddas, restaureras och återskapas. Ett nationellt program för återskapande av våtmarker i stor skala behöver inrättas för att uppnå de nationella miljömålen och begränsa utsläppen av växthusgaser. 
  • Torvmarker och andra marker med högt organiskt innehåll, som dikats för jord- eller skogsbruk, ska som huvudregel återvätas.  
  • Kalhuggning, dikesrensning och skyddsdikning behöver förbjudas på torvmarker, men ett hyggesfritt skogsbruk kan i många fall bedrivas. 
  • Resurserna för skötsel och restaurering av våtmarker i skyddade områden behöver utökas kraftigt. 

Våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster. Bland annat kan de fungera som näringsfällor och kolsänkor, bidra till grundvattenbildning och ge mer stabila flöden i vattendragen. Vissa fungerar som barnkammare för fisk och livsmiljö för mängder av fåglar och trollsländor. De är dessutom ofta attraktiva naturmiljöer att besöka.

Vill du hjälpa våtmarkerna på traven?  Då kan duproppa ett dike i skogen.

Sök medel för lokala våtmarksprojekt

Naturskyddsföreningen har projektmedel för att bevara och iordningställa våtmarker. 

Medlen kan enbart sökas av föreningens kretsar och länsförbund, men får gärna användas i samarbete med exempelvis kommuner eller andra föreningar. Sista datum att ansöka är 1 mars respektive 1 oktober varje år.

Pengarna kan gärna användas som delfinansiering i projekt som får huvuddelen av pengarna från bland annat LONA, LOVA eller Landsbygdsprogrammet, och som har bevarande eller iordningställande av våtmarker som huvudsyfte. I projekten kan ingå: 

  • Kunskapsuppbyggnad, inklusive ta fram planer och program 
  • Restaurering 
  • Förvaltning och skötsel 
  • Information och folkbildning 

Kontakta din lokala krets eller ditt länsförbund i Naturskyddsföreningen om du har goda förslag till våtmarksprojekt och vill samarbeta med föreningen. 

 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Gillas av 1