Ekologiskt mångfaldskaffe på framfart i Etiopien

– Man skulle kunna säga att nästan allt kaffe i Etiopien är ekologiskt odlat, även om det inte är certifierat. Bara någon procent av odlarna använder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, berättar Tadesse Degefa, kvalitetsexpert vid OCFCU som samlar kaffekooperativ i södra Etiopien. Naturskyddsföreningens Karin Höök besökte skuggkaffeodlingar i Oromia i Etiopien. Här produceras mycket av det etiopiska kaffe som flera av de stora kaffeföretagen i Sverige importerar.

Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna. Var med och förändra för 24 kr/mån.

Artikel

Fåglarna kvittrar, det surrar av liv, i ett träd sitter apor och tjattrar, antalet olika träd går inte att räkna, temperaturen är behaglig liksom luftfuktigheten och man känner på lukten att det är mycket organiskt material som omsätts i systemet. Det är en miljö med hög biologisk mångfald och här odlas kaffe för bland annat svenska konsumenter.

Var och hur kaffet odlas är viktigt för kvalitén. För att kaffet ska smaka gott bör det helst odlas på mellan 1800 och 2000 meters höjd. Klimat och jordart är också viktigt. Tillgången till mikronäringsämnen och spårämnen gör att smaken varierar.

– I det här området har jordarna vulkaniskt ursprung vilket ger en intressant smak på kaffet, säger Tadesse Degefa, kvalitetsexpert vid Oromia Coffee Farmers Cooperative Union (OCFCU) och guide under resan.

OCFCU är Etiopiens största kaffekooperativ och samlar totalt mellan 300 och 400 enskilda kaffekooperativ som årligen producerar cirka 300 000 ton kaffe på omkring 460 000 hektar. Cirka 23 000 ton är ekologiskt certifierat kaffe. Totalt cirka 40 000 småbrukare samlade i 26 kooperativ odlar ekologiskt certifierat kaffe på totalt cirka 36 000 hektar.

Kaffet kvalitetssäkras både före och efter rostningen. Foto: Karin Höök.

Förutom att kvalitetssäkra den certifierade produktionen måste också smaken kvalitetssäkras. Att bedöma hur kaffet smakar efter rostning är en hel vetenskap. Smakprovningen går till ungefär som vinprovning. Man graderar olika egenskaper och fyller i långa protokoll. Det finns ett hundratal olika egenskaper att välja på, bland annat syra, fyllighet, kryddighet, blommighet, fruktighet och citrus.

Odlingssystem med en mångfald av ekosystemtjänster

Resan börjar på kaffekooperativet Koke i det lilla samhället Jirgacheffe. Gårdarna i området är ofta små, cirka 0,25 hektar (ett hektar är 10 000 m2, ungefär som två fotbollsplaner). En del odlar så mycket som två hektar.

– Här odlar vi kaffe i system där vi blandar olika typer av träd, buskar och andra växter. Kaffet skördas en gång per år, normalt mellan september och november. Skörden är ungefär 600 kilo per hektar och 70-80 procent av kaffet är så kallat ”våtkaffe”, säger kooperativets ordförande Shibru Worku.

Kaffekooperativet i Koke fokuserar på att förnya kaffebeståndet. (På bilden deras ordföranden Shibru Worku). Foto: Karin Höök.

Kooperativets medlemmar berättar att viktigast på kort sikt är att förnya kaffebeståndet. Ett kaffeträd börjar ge skörd efter 3-4 år och ger en bra skörd tills det är kanske 10-12 år gammalt. En del träd ger bra skörd i ända upp till 20 år. I området är många kaffeträd så gamla som 30 år och ger inte längre så hög skörd.

Kaffe växer naturligt i skogen

Kaffets naturliga växtplats är i skogen, i halv- till helskugga. I Etiopien odlar man idag kaffe huvudsakligen i fyra olika typer av system. Mest kaffe, ungefär 50-60 procent av kaffet i Etiopien, odlas i det som kallas ”semi-forests”. Därefter är ”trädgårdskaffe” vanligast med 30-40 procent. Mindre än 5 procent av kaffet kommer från ”riktiga skogar” där kaffet växer i stort sett vilt ”forest coffee” och endast cirka fem procent odlas i det som kallas plantageodling, men även där växer kaffet tillsammans med skuggträd.

Ungefär 50-60 procent av Etiopiens kaffe odlas i halvskog, eller "semiforest". Foto: Karin Höök.

Hur odlingen klassificeras beror på i vilken omfattning kaffet odlas tillsammans med andra träd och växter och man mäter hur stor del av odlingen som är täckt med trädkronor som ger skugga. Skuggträd är viktigt. Antalet varierar med mellan 75 och 155 träd per hektar i de olika systemen. Ofta finns på en odling 10-20 olika träd som har olika funktion.

I odlingarna växer också kryddor och växter som används till medicin och bin producerar honung. Det är alltså mycket mer än kaffe som produceras i de etiopiska kaffeodlingarna. Själva kaffeskörden varierar mellan 200 och 800 kilo per hektar.

En rik mångfald skapar balans

I byn Oro Batala odlar paret Demise Murit och Bekelech Demise kaffe. Demise Murit räknar upp lokala namn på de skuggträd som odlas; Shola, Gorbi, Bribara, Tala, Wanza, Bisana, Girawa och Kerero. De etiopiska namnen översätts till engelska, lätt att känna igen är avokado och mango. De växer på gigantiska träd, säkert 15-20 meter höga. Andra växter som odlas tillsammans med kaffet är falsk banan, basen för kosthållet i regionen, bönor, sötpotatis, vanlig banan och grönsaker.

Demise Murit och Bekeleh Demisa odlar, liksom alla odlare vi besöker, flera olika lokala kaffesorter, bland annat Wolisho, Kurume och Dega. Foto: Karin Höök.

– Det är bra att blanda olika kaffesorter, ett år går en sort bra, ett annat år en annan. Olika sorter är olika motståndskraftiga mot olika skadegörare. De tål regn och torka olika bra så att odla flera sorter gör odlingssystemet mer robust, säger Demise Murit.

Han berättar att de inte har några större problem med sjukdomar och skadegörare. Mångfalden av träd, buskar och olika örter gör att även skadegörarnas naturliga fiender trivs vilket gör att skadegörarna inte tar överhand.

– Genom att också använda olika sorters kaffe som har olika motståndskraft mot skilda sjukdomar och skadegörare klarar vi detta, fortsätter han.

Det finns omkring 130 lokala sorter med olika tålighet mot värme, torka, kraftiga regn, skadegörare med mera. Robusta system med förmåga att buffra mot förändringar är viktigt i tider av oförutsägbara klimatförändringar. Hög mångfald ökar systemets buffringsförmåga. I Etiopien är den genetiska mångfalden i kaffet stor och världens genbank för kaffe finns i Etiopien.

Kaffe för finsmakare

Nästa stopp är hos kooperativet Kilesa Metonisa. Man kan genast konstatera att den biologiska mångfalden i området är högre än i Oro Batala. Verksamhetsledaren Tadesse Yohanis berättar att det är viktigt att de förnyar kaffebeståndet och odlar sorter som ger högre skörd än idag. Odlarna behöver också mer rådgivning och utbildning för att öka sin kompetens som kaffeproducenter.

–  Odlarna måste dessutom få ett högre pris för sitt kaffe. Lönsamheten är dålig och levnadsstandarden ökar inte i området, säger Tadesse Degefa och fortsätter att berätta om planerna inför framtiden;

–  Vi vill utveckla system för att producera högkvalitékaffe, vi vill bygga ett kafferosteri och rosta kaffet själva för att kunna behålla en större del av förtjänsten och vi vill sälja kaffet direkt till uppköpare, utan mellanhänder, och som vill betala ett högre pris.

Tadesse Degefa menar att odlarna måste få mer betalt än vad de får idag. Foto: Karin Höök.

Genom att odla kaffe i system med rik mångfald blir man inte beroende av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel på det sätt som man lätt blir när kaffe odlas i stora monokulturer med enbart kaffe, så som det ofta sker i till exempel Brasilien.

Konsumenterna måste betala vad det kostar

I den etiopiska kaffeodlingen används nästan inga kemiska bekämpningsmedel alls och nästan ingen konstgödsel. Växtnäring får man via de träd som finns i odlingarna och som kan binda luftens kväve och genom att resterna från de skalade kaffefrukterna förs tillbaka till odlingarna och komposteras. Trädens rötter för också upp olika växtnäringsämnen från djupare jordlager så att de blir tillgängliga för kaffet.

Potentialen för Etiopien att bli ledande vad gäller ekologiskt kaffe är stor.
För att det ska vara möjligt att fortsätta producera detta kvalitetskaffe måste konsumenterna vara villiga att betala för de ekosystemtjänster som de etiopiska odlarna levererar. De bevarar den biologiska mångfalden, både vad gäller själva kaffet men också vad gäller andra växter och djur och de förorenar inte miljön med kemiska bekämpningsmedel.

Odlarna får cirka 15 Birr (cirka 6 kronor) per kilo producerad kaffefrukt eller ”cherries”, som det kallas i Etiopen. För det certifierade ekologiska kaffet ges en merbetalning på 1-2 Birr (40-80 öre) per kilo kaffefrukt. Det går åt cirka sex kilo kaffefrukt till ett kilo gröna bönor. En odlare kan skörda mellan 200 och 800 kilo kaffe per hektar vilket ger en årsinkomst på mellan 1200 och 6000 kronor per hektar. Men odlingarna är ofta mindre än en hektar.

Efter att ha besökt de etiopiska kaffeproducenterna vill jag bara dricka etiopiskt ekokaffe från mångfaldsodlingarna. Och jag betalar gärna ett högre pris om jag vet att odlaren får ett bättre pris!

Text: Karin Höök, expert globalt jordbruk, Naturskyddsföreningen

Fakta kaffe i Etiopien

  • Totalt odlas kaffe på cirka 700-800 000 hektar.
  • I regionen Oromia odlas 70 procent av allt etiopiskt kaffe.
  • I Oromia produceras cirka 300 000 ton kaffe på cirka 460 000 hektar.
  • I Oromia produceras cirka 23 000 ton ekologiskt certifierat kaffe. Totalt cirka 40 000 småbrukare samlade i 26 kooperativ odlar ekologiskt certifierat kaffe på totalt cirka 36 000 hektar.
  • Nästan allt kaffe i Etiopien produceras ekologiskt, även om det inte är certifierat. Bara någon procent av odlarna använder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
  • 70 procent av kaffet i Etiopien är ”våtkaffe” (mest i syd) och 30 procent är ”solkaffe” (mest i sydväst).
  • 40-50 procent av allt kaffe som produceras i Etiopien konsumeras i landet där man i genomsnitt konsumerar 8-10 kilo kaffe per person och år.
  • Etiopien är världens femte största producent av kaffe (både Arabica och Robusta) efter Brasilien, Vietnam, Colombia och Indonesien.
  • Etiopien är världens tredje största producent av Arabica kaffe, efter Brasilien och Colombia.
  • Av den svenska kaffeimporten kommer 4 procent (67 000 ton) från Etiopien, efter Brasilien 44 procent (700 000 ton), Peru 12 procent (193 000 ton), Colombia 11 procent (170 000 hektar) och Honduras 7 procent (114 000 hektar).
  • Kaffe är Etiopiens viktigaste handelsvara och cirka 25 procent av befolkningen är på något sätt involverad i produktionen. 20-25 procent av exportinkomsterna kommer från kaffeexporten.

Etiopien – kaffets ursprungsland

Etiopien är kaffets ursprungsland. Man har samlat och odlat kaffe i flera tusen år och den genetiska mångfalden är mycket stor. Här finns världens genbank för kaffe. Fortfarande finns skogar där kaffet växer vilt även om de i många områden är hotade.

Sedan urminnes tider har man i Etiopien använt kaffe som ett energigivande tillskott till kosten. Man blandade tidigt kaffefrukter med smör och rullade bollar stora som biljardbollar. En boll kunde ge energi och näring för nästan en dag.

Man gjorde också olika typer av drycker som serverades vid fester och högtidliga tillfällen. Än idag har kaffet en viktig betydelse i det etiopiska samhället där kaffeceremonin fortfarande är en levande tradition.

Ungefär som den svenska fikapausen eller kanske mer ”långfika”. Men till Västeuropa (Holland) kom kaffekulturen först i början av 1700-talet.

Fördjupning om kaffe:

Byt till ekokaffe - rädda liv!

Här samlar vi allt om kaffe! Frågor och svar, reportage från världens största oekologiska kaffeodling i Brasilien. FAQ - vad är det för skillnad mellan ekologiskt och oekologiskt kaffe. Och vi listar fem goda skäl att väla ekokaffe nästa gång du handlar!

Ladda ner rapport om ekologisk kaffeproduktion i Etiopien (engelska)

Reportage från Brasilien: Störst på kaffe - världsmästare på besprutning

Granskning av hur det oekologiska kaffet blir till på världens största kaffekooperativ i Brasilien. Kaffet besprutas med mängder med kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i EU.

FAQ - skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt kaffe

Vilka certifieringar kan jag lita på? Vad är det för skillnad mellan ett ekologiskt och ett oekologiskt kaffe? Vad tjänar de som odlar mitt kaffe?

Vi tipsar: Fem skäl att välja ekologiskt kaffe

Lär dig fem snabba argument för varför det är bra att byta till ekologiskt kaffe.

Rapport: Vem betalar priset för vårt kaffe? (pdf)

Stöd oss för mer ekologiskt

Hjälp oss i vårt arbete med att skapa opinion och påverka politiker.