Miljöförsvarare mer hotade än någonsin

Kampen för att bromsa klimatförändringarna och minska utarmningen av biologisk mångfald är akut. I frontlinjen står miljöförsvarare världen över. Men priset de får betala är högt med hot, våld och död som en del av deras vardag.

Demonstranter i Filippinerna uppmärksammar miljöförsvarares utsatta situation.

Foto / Illustration:

Getty Images

Att stå upp för naturen och ovärderliga ekosystem borde inte associeras med hot, våld och död – ändå är det verklighet för många miljöförsvarare. 

Med världens strålkastarljus riktat mot coronapandemin har en del regimer och företag i skymundan flyttat fram sina positioner i olika miljöfrågor och ökat trycket på miljöförsvarare 

Pandemin har gjort att många länder tvingats ta till olika åtgärder för att bromsa smittspridningen av viruset. I länder som stängts ned ekar gatorna tomma med en ökad närvaro av patrullerande militär och polis. Det här har ökat risken för trakasserier och våld på många håll i världen där det demokratiska utrymmet redan är smalt. Miljölagstiftningar har luckrats upp av regeringar med hänvisning till att det är nödvändigt för att rädda ekonomi och arbetstillfällen. Många företag har också ostört kunnat exploatera värdefulla naturresurser samtidigt som hoten mot dem som skyddar, brukar och förvaltar dessa ökar. 

Redan innan pandemins utbrott var situationen för miljöförsvarare alarmerande. 212 miljöförsvarare dödades förra året, enligt Global Witness. Det gör 2019 till det år med flest antal mördade miljöförsvarare någonsin. I genomsnitt 4 personer i veckan har behövt sätta livet till för att de kämpat emot miljöförstörande exploatering. 

Men dödsfall är bara den yttersta manifestationen av hoten mot miljöförsvarare. Övervakning, smutskastningskampanjer och dödshot är några saker som det vittnades om i vår rapport ”Miljöförsvarare under attack”, som lanserades 2019. Över 80 procent av de tillfrågade samarbetsorganisationerna uppgav att dessa påtryckningar gör det svårt för dem att verka som planerat. 

Kvinnliga miljöförsvarare möts, utöver det våld som drabbar manliga miljöförsvarare, även av specifika former av hot, våld och diskriminering. Kvinnliga miljöförsvarare utsätts i större utsträckning för sexuellt våld och sexuella trakasserier. Vanliga taktiker för att skrämma och tysta kvinnliga miljöförsvarare är olika former av ärekränkningar och hot riktade mot deras närstående. Inte sällan sker hoten på internet genom näthat och hot av sexuell karaktär.  

En rad olika faktorer så som etnicitet, socioekonomisk status och ålder gör vissa grupper än mer utsatta. 

Vilka länder är farligast för miljöförsvarare? 

Mer än hälften av alla dödsfall 2019 skedde i två länder: Colombia och Filippinerna.  

I Colombia dödades 64 personer under 2019mer än det dubbla än året innan. Ett annat latinamerikanskt land med högt dödstal bland miljöförsvarare är Brasilien där 24 personer dog förra året. Latinamerika generellt, och Amazonas i synnerhet, har länge varit en svår region för miljöförsvarare att verka i. Bara under 2019 skedde två tredjedelar av alla dödsfall i just Latinamerika 

I Asien sticker Filippinerna ut från sina grannländer när det kommer till miljöförsvarares utsatthet  43 personer dog här under 2019En ny terrorlagstiftning har införts i landet som riskerar att leda till fler brott mot mänskliga rättigheter. Den gör det också enklare att stämpla miljöförsvarare som terrorister

> Läs mer om situationen i Filippinerna 

Vilka sektorer är farligast för miljöförsvarare? 

Det är framförallt tre branscher som sticker ut när det kommer till hot mot miljöförsvarare: Gruvnäringen, jordbruket och skogsavverkningen. 

  1. Gruvnäringen är den sektor som kan kopplas till flest dödsfall av miljöförsvarare, över 50 personer mördades 2019. Personer och samhällen som står upp mot olje-, gas- och kolprojekt får ofta leva under hot. 

  1. Jordbrukssektorn är också en sektor där stora påtryckningar görs på de som försvarar miljön. Enligt Global Witness är Asien den världsdel där jordbrukssektorn utövar mest påtryckningar mot miljöförsvarare. 

  1. SkogsavverkningDet här är den verksamhet där situationen för miljöförsvarare förvärrats allra mest under 2019 jämfört med året innan, enligt Global Witness. 

Hur hänger miljö och mänskliga rättigheter ihop? 

Kopplingen mellan miljö och mänskliga rättigheter är kanske inte alltid helt självklar. Men de två är tätt sammanflätade. Att de som försvarar miljön övervakas, trakasseras och dödas är ett hot mot demokratin och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Samtidigt utgör det ett hot mot miljön. För att bromsa klimatförändringarna och stoppa minskningen av biologisk mångfald krävs en stark miljörörelse som kan genomföra de förändringar som behöver ske. När länders demokrati försvagas försvåras situationen för miljöförsvarare att på ett säkert och effektivt sätt kunna skydda naturen.  

På många håll i världen bidrar gruvnäringen och jordbrukssektorn till att vatten förorenas samtidigt som vattnet sinar i takt med att avskogningen intensifieras. När miljön förstörs på det här sättet är det en kränkning mot lokalbefolkningens rätt till rent vatten och möjlighet till försörjning  

Vilken roll spelar urfolk? 

Urfolk världen över är viktiga aktörer när det kommer till skyddet av livsviktig natur. Det gör dem också till en väldigt utsatt grupp när de anses stå i vägen för regeringar och företagens planerTrots att de bara utgör 5 procent av hela världens befolkning var över 40 procent av de miljöförsvarare som dödades 2019 just urfolk, enligt Global Witness.  

När urfolks möjlighet att försvara naturen minskar står den biologiska mångfalden på spel. Den mark som tillhör urfolk är ofta lukrativ för olika företag som är beredda att gå långt för att få nyttja marken till egen vinning. Detta riskerar att få katastrofala konsekvenser eftersom investeringar i gruvor, dammar och storskaligt jordbruk lämnar efter sig skadade ekosystem och hotad artrikedom.

Tänd ett ljus för miljöförsvararna!

Den 10 december uppmärksammar vi miljöförsvarares utsatta situation. #Light4Defenders