10 myter om vargen

I debatten sägs många saker om både vargar och människor som inte alls stämmer. Vi avlivar här tio felaktiga påståenden om varg och vargjakt. 

1. Det är farligt att gå ut i skogen och plocka bär och svamp om det finns varg i trakten 

Vargen vill vanligtvis hålla ett avstånd till människan på ungefär 300 meter. Det visar studier från norska forskare som granskat hur vargen rör sig kring människor i naturen. 

Det är alltså väldigt ovanligt att man bara råkar stöta på en varg i skogen. Det vet de som spårar varg – många av dem har aldrig sett djuret fastän de verkligen försöker. 

2.  Vargen är ett livsfarligt djur för människor i skogen

Ingen människa i Sverige har dödats av varg i det vilda sedan 1821. Det handlade då om en varg som vuxit upp i fångenskap nära människor, i likhet med den tragiska händelsen i Kolmårdens djurpark 2012. Statistiskt sett är det viktigare att passa sig för getingar och vårdslösa bilförare på väg till blåbärsskogen, än för varg i skogen. 

3.  De som bor på landet verkar vilja döda alla rovdjur 

Den som lever på landet med egna tamdjur kommer naturligtvis närmare vargen än människor i städer. De kan tvingas uppleva att en morgon hitta en mängd ihjälbitna får i djurhagen. Jägare som jagar med lös hund riskerar att få sin hund vargbiten. Tamhundar kan väcka vargars nyfikenhet så de kommer närmare både hus och människor. Det är inte så konstigt att många då känner oro. Människors problem med rovdjur måste tas på allvar, och hela Sverige måste leva. Det går att bedriva en rovdjurspolitik som satsar på lösningar som gynnar både människor på landsbygden och hotade rovdjur. Det är bland annat viktigt med stöd till djurägare för uppförande av rovdjursavvisande stängsel. Naturskyddsföreningen vill också ha stöd till och skötsel av dessa.  

4.  Det är mest folk som bor i städer som vill att vargar ska få finnas i vår natur

Nej, det finns gott om människor på landsbygden som tycker att vargen har rätt att leva i Sverige. Naturskyddsföreningen har, till exempel, medlemmar i hela Sverige. Men eftersom vargfrågan är så infekterad är det många som väljer att inte delta i debatten. Det ideala vore att staten tar ett ansvar för olika skyddsåtgärder som bidrag till exempelvis skötsel av rovdjursstängsel och snabb hjälp när vargar gör skada och tar sig in till tamdjur så att människa och varg kan leva sida vid sida.

5.  Vargen dödar massor av jakthundar

Många i Sverige är vana att ha sin hund lös. Det finns också många jägare som jagar med lös hund. Det innebär en risk om man rör sig i ett område med vargar. Men statistiskt sett är risken liten att en jakthund som släpps lös i ett vargrevir dödas av varg. Risken är en på 9 000 jaktdagar. Det innebär, statistiskt sett, att den som jagar 30 dagar per år med hund i ett vargrevir i 300 år kommer att vara med om ett vargangrepp en enda gång. Det finns också flera metoder som ytterligare kan minska risken för en jakthund att bli riven av varg – som avspårning, det vill säga att noga söka om vargspår syns i eller in i ett område innan jakten inleds. Rapportkedjor för observationer av vargspår med telefon och kommunikationsradio är också viktiga, liksom skyddsvästar för hundar.  

Enligt viltskadestatistiken dödades eller skadades 22 hundar av varg under 2022 i Sverige. 254 hundar skadades eller dödades av vildsvin och 233 hundar i trafiken samma år. Vissa år blir faktisk fler jakthundar av misstag skjutna av jägare, än dödade av varg.  

6.  Naturskyddsföreningen är emot all jakt

Nej, Naturskyddsföreningen är inte emot jakt. Den behövs för att kontrollera klövviltstammen. Vi tycker också att enskilda problemvargar som gör stor skada kan behöva skjutas genom så kallad skyddsjakt. Däremot har vi invänt mot licensjakt på varg, alltså när en grupp jägare får skjuta ett antal vargar inom ett visst område oavsett om de orsakat skada eller inte. Genetiskt värdefulla vargar som är otroligt viktiga för hela vargstammens fortlevnad riskerar att skjutas när jakten inte fokuseras på specifika individer.  

Eftersom den svenska vargstammen härstammar från ett litet antal individer, betyder varje ny varg som invandrar mycket för att nya gener ska tillföras stammen och motverka inavel och göra vargstammen friskare. 

Vid licensjakt har ofta 10–15 procent av den svenska vargstammen dödats, vilket är för mycket för en hotad art. Naturskyddsföreningen anser att licensjakt på varg kan bli aktuellt igen först i en framtid där vargen inte längre är hotad, men i dagsläget kan det rentav vara olagligt.  

7.  Det finns redan för många vargar i Sverige

Forskningen visar något helt annat. Den säger att den svenska vargstammen är sårbar och har genetiska problem på grund av att stammen är isolerad. Därför behövs fler vargar. De svenska vargarna behöver få komma i kontakt med och få tillskott av vargar från Finland och Ryssland som de inte är släkt med.  

8.  När vargen var utrotad i Sverige, fram till 80-talet kunde jägarna skjuta mycket fler älgar. Idag dödar vargen så många älgar att jägarna inte kan skjuta så många under älgjakten

Vargen tar älgar och påverkar älgjakten. Men det fälls faktiskt lika många älgar inne i vargrevir som utanför dem. Detta förbryllar även forskare, men man tror att det bland annat kan bero på att vargen väljer att slå sig ned i de områden där det finns väldigt gott om älg.  

Å ena sidan är jakten viktig för många människor och för viltvården. Å andra sidan är vargen viktig för balansen i naturen. Vargen tar i högre utsträckning älgar i dålig kondition och lämnar dessutom kadaver året runt, som andra arter kan leva av. Det finns även nackdelar med för mycket älg eftersom de ökar risken för trafikolyckor och betesskador inom skogsbruket. Vi anser att man kan se hanteringen av älgstammen som ett samarbete mellan varg och människa, och anpassa jakten efter det.  

Enligt de lagar som gäller ska Sverige skydda vargen. Det slås inte bara fast i svensk lag, utan också i EU-lagstiftning och internationella konventioner som Sverige skrivit under. Tanken att någon annan ska ta ansvar skulle urholka hela grunden för internationellt naturvårdsarbete som bygger på att varje land ska ta ansvar för sin natur. Hur ska Sverige kunna ställa krav på att andra länder måste bevara sina elefanter, orangutanger och tigrar om vi själva inte kan skydda våra egna hotade djur? Vargen har, liksom alla våra andra vilda djur, rätt att leva och må bra i vårt land. 

9. Vi behöver inte ha varg i Sverige. Den finns i många andra länder

Enligt de lagar som gäller ska Sverige skydda vargen. Det slås inte bara fast i svensk lag, utan också i EU-lagstiftning och internationella konventioner som Sverige skrivit under. Tanken att någon annan ska ta ansvar skulle urholka hela grunden för internationellt naturvårdsarbete som bygger på att varje land ska ta ansvar för sin natur. Hur ska Sverige kunna ställa krav på att andra länder måste bevara sina elefanter, orangutanger och tigrar om vi själva inte kan skydda våra egna hotade djur? Vargen har, liksom alla våra andra vilda djur, rätt att leva och må bra i vårt land. 

10. Den svenska vargen har planterats in i hemlighet

Det finns en seglivad myt om att Naturskyddsföreningen skulle ha planterat ut vargar olagligt och i smyg. Det stämmer inte. Den nuvarande skandinaviska vargstammen härstammar från ett fåtal vargar som har kommit hit på naturlig väg från den finsk-ryska populationen. Det bekräftas av omfattande genetisk forskning och DNA-analyser som har gjorts på vargarna. 

Det fanns ett "Projekt varg" som startades 1971, som bland annat publicerade rapporten "Om vargens situation och framtid i Sverige" 1976. I rapporten nämns ett förslag om att föda upp vargar i hägn på djurparker för att sätta ut. Men förslaget avfärdades och någon uppfödning påbörjades aldrig. 

Projektet har granskats ingående genom åren, men påståenden om hemliga och olagliga aktiviteter stämmer helt enkelt inte. Trots det fortsätter denna konspirationsteori spridas flera decennier senare. Liknande myter och konspirationsteorier om hemlig inplantering finns även i de flesta andra länder på norra halvklotet där vargen lever. 

Mer läsning om varg

Mer läsning om hotade arter

Ett lodjur med sin lodjursunge.

Ge en gåva till vårt artbevarande arbete

Med din gåva kan vi fortsätta arbetet för att skydda våra hotade arter i Sverige.

Ge en gåva
Gillas av 5

Relaterat innehåll