Granskning: Vilka partier har varit bäst och sämst för miljön?

Förkämpar för klimatet eller bromsklossar som sätter käppar i hjulet för en mer ambitiös svensk miljöpolitik? Naturskyddsföreningen har granskat hur regeringen och riksdagspartierna har agerat i frågor som rör klimat och natur under mandatperioden 2018–2022. Slutsatsen? Det har blåst kastvindar i miljöpolitiken.  

Det parti som har gjort mest för klimat och natur enligt Naturskyddsföreningens granskning är Miljöpartiet, som hamnar högst upp på prispallen för partiernas insatser för miljön. På andraplats hamnar Vänsterpartiet och en bra bit därefter följer Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna som delar på tredjeplatsen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort så pass svaga insatser att de hamnar utanför prispallen. På en rad områden har dessa partier dessutom motverkat en mer framåtsträvande klimat- och miljöpolitik. 

Skriv på för en tuffare klimatpolitik!

Låt oss sätta press på makthavare och verka för en rättvis omställning inför valet 2022.

Granskningen “Kastvindar i miljöpolitiken” baseras på två delar. Rapporten undersöker hur samtliga riksdagspartier levt upp till sina löften baserat på svar på de 18 förslag som presenterades i Naturskyddsföreningens partienkät inför valet 2018. Dessutom går rapporten igenom hur regeringen och regeringspartierna har agerat i miljöpolitiken inom 22 utvalda områden, och i vilken utsträckning som samarbets- och oppositionspartier hjälpt eller stjälpt miljöfrågor i politiken.  

Miljöpartiet landar förstaplatsen tack vare att partiet har varit pådrivande i regeringssamarbetet med Socialdemokraterna, samtidigt som de har arbetat aktivt i riksdagen för många viktiga miljöfrågor. Partiet har över lag varit en positiv kraft i miljöpolitiken, såväl i regeringsställning, som i opposition, samt i riksdagsarbetet och i den politiska debatten.

Inom de 22 utvalda områdena har Miljöpartiet i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna agerat i rätt riktning på 15 områden. I fem fall har regeringen agerat för svagt eller långsamt och i två fall – skogsbruk och strandskydd – har regeringen agerat i helt fel riktning. Men i båda dessa frågor har det varit tydligt att Miljöpartiet försvarat miljöns intressen.  

En turbulent mandatperiod  

2018–2022 utmärker sig som en historisk turbulent mandatperiod med ett polariserat debattklimat och där kriser avlöst varandra. Samtidigt har kriserna för klimat och natur pågått och förvärrats. I slutet av mandatperioden kan vi konstatera att resultatet av januariavtalet – som innehöll en del lovande satsningar för miljön – blev ganska skralt. En stor del av den utlovade positiva reformagendan har antingen vattnats ur, försenats eller helt uteblivit.  

Dessutom har regeringen fått kritik från det oberoende organet Klimatpolitiska rådet för att inte göra tillräckligt för att motverka klimatförändringarna. Och trots att en riksdagsmajoritet 2018 lovade att verka för en utfasning av merparten av de klimatskadliga subventionerna minskade dessa endast med drygt fyra procent och ligger fortfarande på över 33 miljarder kronor om året. 

Några ljusglimtar har dock förekommit. Ett exempel är att miljöbudgeten har fördubblats under mandatperioden, från 10,8 miljarder 2018 till 21 miljarder 2022 – de högsta nivåerna någonsin.

I9h_aPcxgSE poster image

Kort om resultatet för varje parti: 

Miljöpartiet – bästa parti för miljön  

Partiet har drivit en skarpare linje än andra partier i flertalet förhandlingar, och hållit emot negativa beslut. S-regeringen, som tillträdde efter att MP lämnade regeringen, har redan fattat flera beslut som varit dåliga för miljön, samt pausat viktiga processer och lagt viktiga utredningar i byrålådan. Det ger en tydlig indikation om att MP spelade en viktig roll för den förda miljöpolitiken i regeringssamarbetet.  

Vänsterpartiet – ambitiöst initialt, försvagning mot slutet  

Vänsterpartiet har under en stor del av mandatperioden drivit en ambitiös miljöpolitik i riksdagen. V har konsekvent föreslagit den högsta miljöbudgeten av alla partier, och höjda miljöskatter. Under den sista delen av mandatperioden har partiets miljöprofil dock försvagats. Exempelvis har Vänsterpartiet lagt klimatskadliga förslag om att sänka skatten på bensin och diesel.  

Socialdemokraterna – ensam är inte stark  

I alla fall inte när det kommer till miljöpolitiken. Socialdemokraterna bedöms precis som MP utifrån dess agerande i såväl riksdagen som i regeringen. S-MP-regeringen bedrev en mestadels positiv politik på miljö- och klimatområdet, till exempel genom att ta viktiga steg framåt för hållbara transporter och förnybar energi. Partiet har dock fört en betydligt svagare miljöpolitik sedan det blev ensamt regeringsparti.  

Centerpartiet – engagerat för klimatet, sämre för den biologiska mångfalden  

Inom januarisamarbetet har C stått bakom positiva reformer på klimatområdet. Men när det kommer till frågor om biologisk mångfald har partiet i stället varit pådrivande för att försvaga både strandskyddet och miljöhänsynen i skogsbruket. När januariavtalet föll och C lade en egen budgetmotion i riksdagen föreslog partiet direkt en minskning av anslagen till skydd av värdefull natur med 1,7 miljarder kronor. 

Liberalerna – mycket snack men lite verkstad  

Liberalerna uppvisade en hög ambitionsnivå inför mandatperioden och ställde sig då bakom hela 16 av 18 förslag från Naturskyddsföreningen. Dessa ambitioner återspeglas inte i partiets agerande i riksdagen. Inom ramen för januarisamarbetet har Liberalerna dock stått bakom flera positiva satsningar på miljöområdet. 

Moderaterna – bromskloss för klimat och natur

M ställde sig bakom 10 av 18 förslag inför mandatperioden. Men i bara en fråga – om ökad transparens kring varors kemikalieinnehåll – har partiet agerat helt i linje med vad det lovade. I merparten av frågorna har det inte agerat alls. Dessutom har partiet velat sänka ambitionerna i klimatpolitiken, i både den nationella klimathandlingsplanen och i EU:s klimatlag. 

Kristdemokraterna – motvals i miljöpolitken

Trots att KD uppvisade relativt höga ambitioner i förra valrörelsen, då partiet ställde sig bakom tolv av Naturskyddsföreningens förslag, har KD inte agerat efter sina löften i någon av frågorna. Under mandatperioden har KD flera gånger motarbetat en mer ambitiös miljöpolitik. Till exempel när det gäller EU:s klimatlag, skydd av värdefull natur och tillstånd för miljöfarlig verksamhet. 

Sverigedemokraterna – trogna sina obefintliga miljölöften  

SD stod bara bakom 2 av 18 av Naturskyddsföreningens förslag inför mandatperioden. Partiet har inte agerat i linje med något av de 18 förslagen och har precis som M och KD upprepade gånger drivit på för att sänka ambitionsnivåerna i miljöpolitiken. Vår granskning visar att SD i alla fall håller vad de lovat – att göra så lite som möjligt för klimat och natur. 

Hög tid för handlingskraft! 

Riksdagsvalet 2022 kan bli ett ödesval för naturen och klimatet och radikala åtgärder behövs omedelbart för att vi ska ha en chans att möta den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald. 

Som ett resursrikt land med både nuvarande och historiskt höga utsläpp har vi också ett ansvar att ta klimat- och naturkrisen på allvar. Trots att Sverige är ett litet land kan vi spela en viktig roll genom att gå i bräschen, inspirera andra länder och visa att en omställning är möjlig. Verkliga åtgärder behövs och de behövs nu. Tiden för tomma ord är sedan länge förbi. 

Läs mer: 

  

 

Skriv på för en tuffare klimatpolitik!

Låt oss sätta press på makthavare och verka för en rättvis omställning inför valet 2022.

Skriv på
Gillas av 8