Hållbar konsumtion – för att få planetens resurser att räcka

I början av april gör vi i Sverige slut på vår årliga ranson av jordens resurser. Resten av året tar vi från människor i andra delar av världen och från våra barn och barnbarn. Om alla levde som vi skulle det behövas tre jordklot till. Det är hög tid för mer hållbar konsumtion.

Även om Sverige på flera sätt är ett föredöme i miljöfrågor, är vi svenskar bland de värsta när det gäller att konsumera mer än vad planeten klarar av. Vår överkonsumtion av jordens resurser leder till att skogar huggs ned, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och växthuseffekten förvärras.  

Kött, flygresor och mobiltelefoner – är det något mer vi överkonsumerar?

Ja, det gäller i stort sett allt, tyvärr. Vi äter som sagt för mycket kött, och flyger för mycket. Men vi kör också för mycket bil och vi köper för många nya mobiler, kök, kläder, soffor och prylar i allmänhet. I Sverige lever vi som om det fanns 4,2 jordklot. Det innebär att djur, natur och människor i andra länder och generationer får betala för det vi konsumerar. För att vi ska kunna nå FN:s mål om en hållbar konsumtion och produktion till 2030 behöver vi förändra våra konsumtionsmönster radikalt.

Konsumtion inom planetens gränser 

En hållbar konsumtion handlar om att producera och konsumera inom planetens gränser. Just nu tar vi ut mer naturresurser än vad naturen hinner återskapa. Det gäller till exempel skogar, sötvatten, matjord och fisk. När det gäller råvaror som inte är förnybara, till exempel metaller och andra grundämnen som fosfor, riskerar de att ta slut.  

Förlust av biologisk mångfald 

En annan mycket allvarlig effekt av vår överkonsumtion är den globala massutrotningen av arter, det vill säga förlusten av biologisk mångfald. Tre fjärdedelar av alla arter på jorden riskerar att försvinna under de närmaste århundradena. Därmed hotar vi själva fundamentet för ekosystemen och vår egen överlevnad på jorden.  

Lika illa är det med klimatförändringarna. Med nuvarande konsumtionstakt dröjer det inte många år innan vi drivit klimatförändringarna så långt att de blir självförstärkande och då går de inte att hejda.  

Vi driver på växthuseffekten 

En svensks genomsnittliga koldioxidutsläpp ligger på åtta ton koldioxid per år, om hela vår konsumtion räknas in. Det är tio gånger mer än vad som är hållbart. Redan till 2030 måste utsläppen globalt ned till 2,5 ton per person och år för att uppnå Parisavtalets mål. På sikt måste vi komma under 0,7 ton. 

Ett problem är att de totala utsläppen från vår konsumtion tidigare inte har uppmärksammats som de borde. Det beror på att två tredjedelar av svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp sker i andra länder och därför räknas som utsläpp i de låglöneländer som producerar våra kläder och prylar. Det gör att Sveriges utsläpp ser ut att vara mycket lägre än de egentligen är. Konsekvensen blir att utsläppen från större delen av vår shopping och från våra utlandsresor inte omfattas av Sverige klimatpolitik.  

Förändra konsumtionsmönstren 

Så hur gör vi då för att konsumera hållbart?  Till att börja med behöver vi alla tänka på hur mycket och vad vi konsumerar. Vår sajt Fixa grejen ger tips på hur du kan göra för att ta hand om de kläder, skor, möbler och prylar du redan har, istället för att köpa nytt. Vi behöver även äta mer vegetariskt och mindre kött, åka mer kollektivtrafik och mindre flyg och bil och vi behöver spara/investera våra pengar på ett betydligt grönare sätt.  

Men det är inte bara individens ansvar att få ned sin konsumtion till hållbara nivåer. Vi har inte tid att vänta på normförändringen; massutrotningen av arter och klimatförändringen behöver adresseras kraftfullt och det nu. Därför behövs en samhällsomställning till en cirkulär ekonomi.

Cirkulär ekonomi, istället för slit-och-släng 

Vi kan inte längre fortsätta använda ändliga naturresurser för att tillverka ständigt nya prylar som slängs och eldas upp. Istället behöver vi börja designa produkter som produceras resurssnålare, håller längre och som kan repareras, återbrukas och materialåtervinnas. Vi behöver ett samhälle som premierar begagnat framför nytt, att reparera framför att slänga och som gör det lätt att hyra och låna istället för att äga allt själv. Det kallas kollaborativ konsumtion eller ägodelande.  

Vi har några få år på oss nu att ställa om till ett hållbart samhälle. Om vi ska lyckas måste det till kraftfulla politiska åtgärder för att minska överkonsumtionen. Vårt samhälle har allt för länge varit fixerat vid BNP-tillväxt. Tillväxten har blivit ett mål i sig, istället för att ses som ett mått på en möjlighet att skapa en god utveckling. Nu måste samhällets utveckling börja ske på ett sätt som respekterar villkoren för hållbar utveckling och jordens gränser. Därför måste vi ersätta vår ineffektiva och resursslösande konsumtion med ett hållbart sätt att leva och konsumera.  

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!