Så kan värdefull natur restaureras och återskapas
Förlusten av biologisk mångfald är så omfattande att vi inte kan förlita oss på enbart mer skydd – även restaurering och återskapande av natur krävs.
Restaurering och återskapandet av naturliga miljöer är en kritisk del i att motverka och stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Såväl globalt som nationellt försvinner arter i en alarmerande takt. Enbart i Sverige finns nästan 5 000 rödlistade arter – i världen riskerar tre fjärdedelar av alla arter att försvinna inom de närmsta århundraden om vi inte hejdar artutrotningen. Förlusten beror dels på exploatering av naturområden men också på klimatförändringar, föroreningar och ohållbart nyttjande av naturresurser som fiskbestånd och skogar.
Det är enklare och mer kostnadseffektiv att skydda värdefull natur än att restaurera och återskapa den. Men skydd är inte alltid tillräckligt för att hindra att arter slås ut.
Där förstörelsen av ekosystem har gått för långt är restaurering och återskapande av viktiga naturmiljöer nödvändig.
Så kan restaurering av natur gå till
Restaurering kan ske på olika sätt. Restaurering med hjälp av passiva metoder innebär att man tar bort negativ påverkan – som till exempel bottentrålning – och låter ekosystemet återhämta sig. Aktiv restaurering av natur innebär att man återskapar fungerande ekosystem – till exempel genom att röja igenvuxna betesmarker, återplantera ålgräsängar i haven eller täppa igen diken.
Varför är det viktigt att återskapa och restaurera natur?
Återskapandet och restaurering innebär inte bara att naturen ges en möjlighet att läka. Det är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, skapa tillräckliga livsmiljöer åt hotade arter och för att återskapa viktiga ekosystemtjänster. Naturen är dessutom ett viktigt verktyg för att motverka klimatförändringar.
I Sverige är ålgräsängar och våtmarker två exempel på värdefulla miljöer som inte bara rymmer en hög biologisk mångfald utan som även lagrar och binder koldioxid från atmosfären.
Som exempel står torrlagda, före detta, våtmarker för utsläpp som motsvarar 20 procent av Sveriges totala växthusutsläpp. Det är lika mycket utsläpp som vägtrafiken. Återskapas våtmarker minskar också utsläppen.
Ny EU-förordning om restaurering av natur
I augusti 2024 röstade EU igenom en naturrestaureringslag som innebär att minst 20 procent av EU:s land- och havsområden måste restaureras till 2030. Naturrestaureringslagen fastslår även att alla ekosystem senast 2050 ska vara återställda, motståndskraftiga och tillräckligt skyddade.
