Slåtter och uppsamling – så klipper du vägkanter
Klippning, eller slåtter, av vägkanter görs regelbundet i säkerhetssyfte för att förebygga trafikolyckor. Men det kan också bidra till att gynna biologisk mångfald och skapa livsmiljöer för växter och insekter. Här guidar vi dig i hur man anpassar skötsel och klippning för att skapa blomrika områden.
Vad är slåtter?
Slåtter är klippning eller avverkning av högt gräs. Slåtter kan utföras manuellt, med lie eller skära, eller med en trimmer eller slåttermaskin. De traditionella artrika ängsmarkerna kännetecknas av årlig slåtter som följs av att det slagna gräset samlas ihop och forslas bort. Det skapar näringsfattiga förhållanden där arter med sämre konkurrensförmåga har en chans att etablera sig och spridas – till exempel ängsblommor som liten blåklocka, tjärblomster och käringtand.
Tre saker att tänka på när du klipper
Både slåttern och uppsamlingen av det avklippta växtmaterialet är viktiga för att skapa blomrika vägkanter. Vi rekommenderar att klippa vägkanter en eller två gånger per år och samla upp det avklippta/avslagna växtmaterialet för att magra ut marken.
Det finns några åtgärder som är viktiga vid slåtter, oavsett vilka redskap som används:
- 1Undvik att klippa under högsommaren när det finns många blommor. Om vägkanten är näringsfattig räcker det med en sen klippning. Näringsrika vägkanter behöver däremot klippas två gånger per år, en tidig och en sen klippning.
- 2Lämna kvar delar av vägkanten oklippt på några ställen så att djur kan använda det som tillflyktsorter. Det är särskilt viktigt när det handlar om breda, långa vägkanter.
- 3Samla upp det avklippta/slagna växtmaterialet inom fem dagar.
Längre ner listar vi vilka redskap som passar till vilka områden.
Film: Så klipper du vägkanter
Är slåttern och uppsamlingen skadliga för insekter och groddjur?
Slåttern har ofta en kortsiktigt negativ effekt på djur, men om vi inte slår försvinner insektpopulationerna helt eftersom deras livsmiljöer då krymper. På lång sikt är det därför alltid bättre att klippa och samla upp det kvarliggande materialet oavsett vilka redskap som använts.
Det går att minska den kortsiktigt negativa påverkan på djur genom att:
- Försöka klippa 10 cm ovanför marken om möjligt.
- Undvika balpress, slagklippare, slåtterkross eller flail-klippare (till exempel slaghack). De har en negativ påverkan på djur.
- Undvika maskiner med roterande kniv som är farligare för djur. Om du använder sådana maskiner är det bättre att slå åtminstone 10 cm ovanför marken.
- Undvika att klippa stora områden på en gång. Lämna i stället kvar vegetationen på några ställen så att djuren har tillflyktsorter under och efter slåttern.
- Klipp inte under högsommaren.
Naturvårdsbränning
Slåtter är inte det enda sättet att ta hand om vägkanter. Om du jobbar med en näringsrik vägkant som består av mycket högvuxen vegetation som gräs, hundkäx och brännässlor, är naturvårdsbränning ett annat sätt att magra ut marken. Det kan gynna viktiga växter som gentianor och slåttergubbe. Dessutom blir marken lämplig för att så lokala fröer och insekter som guldsandbin kan bygga sina boplatser i den blottade marken efter elden.
När: Det är bäst att bränna under våren när årets nya gröna växtlighet inte har grott än. Ibland behövs det flera "bränningsår" innan vägkanter får en högre biologisk mångfald.
Hur: Om du vill använda naturvårdsbränning är det viktigt att ha full kontroll över elden. Gör det aldrig ensam och tänk på trafiksäkerheten. Mer om naturvårdsbränning på Länsstyrelsens webbplats.
För- och nackdelar med lie
För- och nackdelar med röjsåg
För- och nackdelar med knivbalk-klippare
För- och nackdelar med åkgräsklippare
För- och nackdelar med flail-klippare
Tips: Behöver du en ny slåttermaskin som även samlar upp växtmaterialet, men det är för dyrt att köpa en? Kolla hur din lokala golfbana eller andra organisationer tar hand om sina områden. De behöver klippa sina gräsmattor och ibland samla upp växtmaterialet många gånger per år. Kanske finns möjligheten att låna eller hyra deras maskiner. Obs, undvik dock åkgräsklippare om du behöver köra på branta lutningar!
Vem har hand om slåtter av vägrenarna?
Vid varje väg finns en väghållare som ansvarar för att regelbundet röja de vägkanter som ingår i dess ansvarsområde. På den här sidan har vi samlat information om vem som ansvarar för vägkanterna och verktygen du behöver för att ta kontakt med rätt instans eller person.
