Vilka regler gäller längs vägkanterna?   

Vill du påverka din omgivning och bidra till ökad biologisk mångfald i ditt närområde? Vad roligt! Men vad får man egentligen göra längst med vägarna? Vem ansvarar för vägkanterna och varför ska de klippas? Här ger Naturskyddsföreningen verktygen du behöver för att ta kontakt med rätt instans eller person.

Varför ska man röja vägkanter?  

Det finns tre huvudskäl att röja och slåttra vägkanter:

  • För trafiksäkerheten. Växtlighet som skymmer sikt i kurvor och korsningar tas bort för att minska risken för trafikskada.
  • För att vägmärken ska synas.
  • För att inte hindra vattenavrinning eller öka upptorkningen av vägområdet.  

Vems ansvar är det att röja vägkanter? 

Vid varje väg finns en väghållare som ansvarar för att regelbundet röja de vägkanter som ingår i dess ansvarsområde. Enligt Trafikverkets riktlinjer innebär “regelbundet” runt en gång per år. 

När röjer väghållare sina vägkanter?

Det finns inget krav på specifik tidpunkt för när röjning ska starta. Det är upp till varje väghållare att själv bestämma. Trafikverket rekommenderar att röjning sker på sensommaren, för att förhindra rotskott, och att det ska vara färdigt senast i slutet av september för mindre vägar. Trafikverket röjer ofta kanterna närmast större vägar två gånger per år.

I ansvaret för väghållning ingår också att ta hänsyn till allmänna intressen, såsom miljöskydd, naturvård och estetisk utformning (vilket innebär att hänsyn tas till landskapets karaktär). Man ska också ta hänsyn till generella miljöintressen.

Okej, hur vet man vem som är väghållare då?   

Väghållare är alltså den som ansvarar för en specifik väg. Det finns tre typer av väghållaransvar:  

  • Statligt väghållaransvar genom Trafikverket. Ansvaret omfattar de allmänna vägarna, undantaget de vägar som ingår i kommunal väghållning. Främst vägar på landsbygd samt det övergripande vägnätet i tätorter, undantaget de vägar som ingår i kommunal väghållning. 
  • Kommunalt väghållaransvar av kommunala gator och vägar. Gäller vägar i tätorter med undantag för det statliga vägnätet. Det kan vara svårt att veta skillnaden mellan dessa vägnät, därför behövs ofta bakgrundskartor. 
  • Enskilda vägar som förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av en enskild fastighetsägare. I regel vägar på landsbygd som ej klassas som allmänna, det vill säga de vägar som inte tas om hand av stat eller kommuner. Varje enskild väghållare har ett anläggningsbeslut där ansvarsområdet ingår.   

Hur ser man skillnad på olika vägar?  

Att skilja på de olika vägtyperna är inte helt enkelt. Enklast är att kolla på Trafikverkets nationella vägdatabas för att se om vägen är statlig, kommunal eller enskild. Det går också att leta upp vägens vägmärken som visar vilken typ av väg du befinner er vid.  

Enskilda vägar: Har en svart text mot gul bakgrund med röd pil.
Kommunala vägar och gator: Har en vit text med blå bakgrund och vit pil, eller svart text med vit bakgrund.
Statliga vägnätet:  Har precis som kommunala vägar en vit text med blå pil alternativt en grön bakgrund om det är en europaväg.   

Hur kommer man i kontakt med en väghållare?  

För att komma i gång och stärka den biologiska mångfalden längs med en vägkant rekommenderar vi att du först kontaktar ansvarig väghållare för den aktuella vägen. Denna process kräver en del detektivarbete. 

Tips på hur du får kontakt med väghållare

Statlig väghållare:  Kontakta Trafikverket för att komma i kontakt angående en allmän väg eller väg som ingår i en tätorts vägnät. I Trafikverkets regioner finns miljöspecialister som arbetar med artrika vägkanter.  

Kommunal väghållare:  Vänd er till trafiknämnden eller tillstadsbyggnadskontoret i er kommun. I vissa fall kan även kommunens miljöförvaltning vara en väg att gå. Hos kommunen ska det finnas en utsedd miljösamordnare eller miljöstrateg som kan hjälpa er med de frågor du har.  

Enskild väghållare:  Det här är den krångligaste, men vi har försökt göra det enklare för er!

I Lantmäteriets e-tjänst “min karta” kan du få fram fastighetsbeteckningen som äger den mark där du önskar skapa en blomrik vägkant. För att logga in i tjänsten identifierar du dig via BankID. I tjänsten är statliga vägar rödmarkerade.      

När du fått fram uppgifter om fastighetsbeteckningen går du vidare till e-tjänsten ”vem äger fastigheten”. Här kan du ta fram ägaruppgifter på totalt 5 fastigheter per dygn.  

Nu har du namn och adress. Därefter kan du försöka hitta personen via hitta.se, eniro.se eller liknande för att få information om vilken vägförening /samfällighetsförening som ansvarar för vägkanten.  

Nu är det upp till dig att hitta rätt väghållare för just din väg.

Världens längsta blomsteräng

I projektet Världens längsta blomsteräng ska vägkanter till såväl cykelbanor och bilvägar bli till paradis för biologisk mångfald. Arbetet sker i hela landet – tillsammans  med privatpersoner, vägföreningar och våra medlemmar.

Så här går det till:

  • Vi fokuserar på kanter längs mindre vägar som tillsammans kommer att bilda ett blomsternätverk som utvecklar och bevarar den biologiska mångfalden i Sverige.
  • Vi kartlägger blomrika vägkanter, rensar bort invasiva arter, väntar med att slå vägkanterna tills efter blomning samt tar bort gräsklippet efteråt. Till detta kan många människor bidra utifrån sina egna förutsättningar.

Kom igång:

Lär dig mer:

skog,vatten,höst,träd,grön,gul,blå

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Gillas av 3

Relaterat innehåll